Forskare: Sara Jonsdotter, professor i medicinsk antropologi, Malmö universitet och Lotta Wendel, fil dr i hälsa och samhälle, jurist, Malmö universitet
Sara Johnsdotter, professor Malmö universitet
Status: Avslutad forskning
Målsättning i nationell strategi: 3, 4
Sammanfattning
Sara Johnsdotter och Lotta Wendels forskning fokuserar på könsstympning. Sara redogjorde för den forskningsstudie som Forte har finansierat för att kartlägga tre frågeställningar:
- Hur stort intrång i enskildas integritet anser myndighetsutövare vara proportionerligt gentemot intresset att stävja en oönskad praktik som könsstympning?
- Hur balanserar man mellan motstridig lagstiftning som aktualiseras vid misstanke om könsstympning?
- Hur påverkar uppfattningar om problemets omfattning i Sverige de val som görs angående insatser i enskilda fall?
Sara inledde föredraget med att kort beskriva olika typer av könsstympning och omskärelse. Hon redovisade vilka lagar som blir aktuella i samband med en rättslig prövning och påpekade att preskriptionstiden är helt borttagen sedan 2020.
Proportionalitetsprincipen
Proportionalitetsprincipen har varit av särskilt intresse i denna studie. Den innebär att en myndighet får ingripa i ett särskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. En åtgärd får heller inte vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot.
I studien har man försökt kartlägga hur personer som agerar vid misstänkta fall resonerar kring proportionalitet. Det empiriska materialet bygger på polis- och socialutredningar, rådande lagstiftning de riktlinjer som finns i olika verksamheter samt intervjuer med professionella. Intervjuerna har omfattat polisutredare, åklagare, socialtjänstutredare och särskilda företrädare. I kartläggningen har man upprättat flödesscheman för att beskriva ett ärendes gång. Det är i dessa flödesscheman som man även har letat efter proportionalitetsprincipen.
Den preliminära analysen visar att alla ärenden är mycket olika varandra, med blöjbytesärenden som enda undantag. Kartläggningen visar att rutiner finns och följs. Det är också påfallande att det finns ett starkt barnperspektiv i hanteringen. När det gäller aktörernas upplevelse av hur utbredd könsstympning finns stöd för en utbredd övertygelse om stora mörkertal. Ett fåtal avvikande företeelser sticker ut med en annan ärendegång.
I studien har forskarna kartlagt 230 polisärenden, varav många har sorterats bort för att de handlat om till exempel omskärelse av pojkar, kliniker som utför intimkirurgi eller oro för framtida ingrepp. I det övriga materialet finns
- nedlagda förundersökningar
- en del ärenden som gäller rykten som inte går att utreda vidare
- blöjbytesärenden, samtliga fall där genital undersökning har genomförts är utan anmärkning
- ett 80-tal fall av ”tvångsundersökningar”, där inget har lett till åtal.
- fyra fall i domstol (två fall 2006, ett 2018 och ett 2022)
Sara berättar att antalet straffrättsliga fall som lett till fällande domar i andra västländer sedan 1990-talet liknar de svenska. Totalt finns färre än 30 fall. Hur ska vi förstå att det finns så få rättsfall i västvärlden, när de berörda grupperna är stora? Sara föreslår två olika scenarier:
- Praktiken upprätthålls i det fördolda. Invandrargrupperna är så duktiga på att dölja de här aktiviteterna att myndigheterna inte lyckas identifiera ingreppen. Antagande om stora mörkertal.
- Praktiken överges av en stor andel i dessa grupper. Antagande om kulturell förändring och små mörkertal.
Viktiga slutsatser
- Sara framhåller att det finns stöd i forskning för scenario 2, men att de inte har kunnat hitta forskning som stödjer förekomst av stora mörkertal.
- Fortestudien visar å ena sidan att det finns professionella grupper som agerar i enlighet med riktlinjer och med barnets bästa i fokus i de enskilda fallen. Å andra sidan är nuvarande praxis starkt inriktad på en viss handläggning, så som att genital undersökning alltid ligger i flickans intresse. Samtidigt leder inte nuvarande regelverk och rutiner till identifiering av olagliga fall, men kan påverka flickor och deras familjer starkt negativt.
- Utfallet på systemnivå inte proportionerligt. För den enskilda flickan och för den enskilda familjen kan hanteringen upplevas som ett resultat av ens hudfärg och etniska bakgrund. En diskriminerande avsikt saknas, men det finns en diskriminerande effekt av att brottet bara förekommer i vissa grupper. Det är ett dilemma utan enkel lösning, eftersom aktörer i processen skulle agera mot riktlinjer och lagstiftning om de inte följde upp misstanke.
- Satsa mer på förtroendebyggande åtgärder. I samtliga tre fall som hanterats i svensk domstol har det varit flickorna själva som berättat för en samhällsföreträdare som de har haft förtroende för.
Budskap till praktiken
- Det är viktigt att ha med sig båda scenarierna. Det kan vara så att någon som ljuger när de säger att de är motståndare till praktiserandet/traditionen, men det kan också vara en person som talar sanning.
- Överväg om en snabb genital undersökning är nödvändig. Notera att studien visar att det saknas akuta fall i Sverige.
- Vid misstanke, prioritera att göra en första undersökning vid blöjbyte. Ha med olika specialister medverkar i bedömningen.
- När en regelrätt genital undersökning utförs, dokumentera med bilder/film för att undvika upprepad undersökning.
- Det är rimligt att det finns ett visst mörkertal i Sverige. Lojalitet vid brott som begås inom familjen och rädsla att förlora sin familjerelation är hinder för att få fatt i de fallen.
Mer om Sara Johnsdotters forskning