Ledande företrädares samverkan kring regional utveckling

Seminariet hade fokus på frågor om hur kommunala och regionala företrädare förhåller sig till olika perspektiv och intressen som finns för det regionala utvecklingsarbetet i ett län, hur det i sin tur präglar arbetet på gemensamma möten, och vad det finns för vägar framåt.

Föreläsningen utgick från Wänströms forskning som presenteras i CKS-rapporten ”Ledande kommunala och regionala företrädares upplevelser av arbetet på strategiska råd om regional utveckling”. Studien, som publicerades tidigt i våras, undersöker arbetet vid de möten där ledande kommunala och regionala företrädare möts för att diskutera regional utveckling. Dessa möten benämns som strategiska råd i rapporten.

– Det är ingen studie med fokus på effekten av regionernas och kommunernas samverkan på de strategiska råden, utan hur arbetet upplevs fungera av de som deltar, säger Johan Wänström.

Olika utvecklingsperspektiv och intressen påverkar arbetet vid gemensamma möten

Det är inte helt okomplicerat för kommunala och regionala företrädare att samverka kring regionalt utvecklingsarbete, menar Johan Wänström. Han berättar bland annat att när ledande regionala och kommunala företrädare möts i de strategiska råden har de oftast olika perspektiv på de frågor som diskuteras. I studien kunde han bland annat se att regionala företrädare utgår från det regionala perspektivet, medans kommunerna har sin egen kommuns intresse i fokus. Kommunerna har även varierande förmåga att skilja regional utveckling från kommunal utveckling. Frågor av mer abstrakt karaktär, som exempelvis har en otydlig koppling till det kommunala utvecklingsperspektivet, upplevs vara svåra att arbeta med när de kommunala företrädarna kommer tillbaka till sig egen kommun.

– En problematik som blir tydlig vid arbetet vid de strategiska råden, är att hitta en balans mellan de två olika utvecklingsperspektiven och samverkansbehoven, säger Johan Wänström.

Vid de strategiska råden har kommunala och regionala företrädare olika upplevelser kring hur väl arbetet fungerar. Faktorer som skilda förväntningar på samarbetet, förekomsten av delägarskap i frågor, agendan för arbetet vid de strategiska råden, det mellankommunala samarbetet och de individer som interagerar på deras samarbetsyta påverkar enligt Wänström upplevelsen av arbetet och hur det fungerar.

Framgångsfaktorer för att skapa engagemang

Avslutningsvis diskuterar Johan Wänström vägar framåt med de strategiska råden och menar att en viktig förutsättning är att det finns ömsesidiga förväntningar bland lokala och regionala företrädare kring upplevelsen om hur arbetet ska fungera. En framgångsfaktor för att skapa engagemang vid de strategiska råden kan vara att fokusera på agendan för de gemensamma mötena genom att lyfta frågor som både regionen och kommuner i länet har ett intresse av att samarbeta kring, som till exempel infrastruktur eller kollektivtrafik. Andra framgångsfaktorer kan vara att minska mängden informationspunkter eller hantera regionala utvecklingsfrågor på andra och mindre formaliserade arenor.

– De strategiska råden förutsätter att kulturer, strukturer och roller i arbetet sätter sig, vilket tar tid, avslutar Johan Wänström.