Projektet är metodologiskt innovativt och strävar efter att ha stor inverkan på tillvägagångssätt för hållbarhet, generationers rättvisa och omsorg i förvaltningen av postnaturligt arv. Vårt projekt handlar närmare bestämt om hur ett engagemang med det förflutnas väsentligheter och temporaliteter kan registreras i vård för relationer och plats, nu och i framtiden. Det övergripande målet är att ompröva hur arv kan knytas till hållbar utveckling på ett bättre sätt. Detta projekt är inspirerat av det AHRC-finansierade projektet "Sustaining time". Projektet utforskar vilka "tider" som behövs för att bygga ett mer hållbart samhälle och vilka alternativ det finns till industriell klocktid eller ekonomins nätverkstid. Detta framväxande forskningsområde handlar om innovativa sätt att ingripa i dominerande tempon, rytmer och flöden genom att "utforma tid" på nya sätt.
Utformningen av tid och avvägningar om vilken generations tid som räknas och vems som inte räknas, kommer fram i frågor som rör klimatförändringar och hållbar utveckling. Hur man hanterar ansvar mellan generationer är av största vikt vid övergången till hållbara framtidsutsikter. Det arvet har kopplingar till ett mer hållbart liv och bidrar till social, ekonomisk och miljömässig utveckling har diskuterats av många (se Fredengren 2012). Det har emellertid varit mindre diskussion kring hur arv knyter an till tid och frågor om rättvisa mellan tidigare, nuvarande och framtida generationer. Och kanske är dagens skräp morgondagens arv?
Detta projekt svarar också på behovet av forskning om hur människor och lokalsamhällen engagerar sig i relationen med djup tid i deras liv och vilka andra potentiella tider och "miljöklockor" som kan påträffas genom arv och skräp, som vid avfallsenergianläggningen i Linköpings kommun.
Av särskilt intresse för det aktuella forskningsförslaget är tidsfilosofierna (Bastian 2016, Rose 2012) som visar hur hållbarhet är kopplad till en omflyttning av temporalitet och ansvar gentemot både mänskliga och mer än mänskliga andra, och att diskutera åtaganden som sträcker sig över tid. Hittills har traditionell arvshantering haft väldigt lite engagemang med tankar och praxis som härrör från miljövetenskapen. Vår forskning gör sådana kopplingar, eftersom den ligger i detta utrymme mellan dessa olika forskningsområden. Det kommer att sammanställa dessa diskussioner och bidra med en fallbaserad studie för att lägga till djupa tidsperspektiv i en mängd framtida framställningar.
