Så spåras gifter i renat vatten

Bilden visar vattenkran. The picture shows water tap

Rent dricksvatten ses som en självklarhet i moderna samhällen. Behandling med desinfektion, exempelvis med klor eller ozon, minskar risken för sjukdomsspridning men genererar istället desinfektionsbiprodukter, DBP, som kan vara toxiska och cancerogena. Med en ny analysteknik ökar väsentligt möjligheterna att spåra dessa biprodukter. Projektet ska med hjälp av denna teknik undersöka förekomsten av DBP. Det drivs i samarbete med fyra svenska vattenverk.

Vår exponering för desinfektionsbiprodukter, DBP, är okänd. Mer än 600 DBP har identifierats men de utgör mindre än hälften av den totala mängden. Endast tre typer mäts regelbundet i Europa och USA och dessas negativa hälsorisker utgör bara en bråkdel av den totala uppskattade hälsorisken med DBP. Merparten av hälsoriskerna kommer alltså från DBP vars exponering är okänd.

Den stora mångfalden av DBP i kombination med att flertalet inte har kunnat mätas har gjort övergripande exponeringsanalyser omöjliga. Men nu har möjligheten att mäta främmande ämnen i vatten tagit ett jättekliv framåt. Med avancerade analystekniker kan komplexa blandningar av ämnen identifieras ner på molekylnivå. Tidigare var man tvungen att veta vilket ämne man letade efter. Nu använder forskarna nya metoder som mycket precist, med mindre än en elektrons avvikelse, kan bestämma molekylers massa. Det innebär att man kan kartlägga molekylers formler i komplexa naturliga prover. På så sätt går det att scanna av vatten och framför allt se om nya ämnen har bildats, eller försvunnit, exempelvis efter en desinfektionsbehandling.

Metoden som används för detta heter "Fourier Transform Ion Cyclotron Resonance Mass Spectrometry" och kombineras i detta projekt med flera andra tekniker som ”Nuclear Magnetic Resonance Spectroscopy” och kromatografi med en ny typ av detektor som är extra känslig för klorerade ämnen (halogen specific detector, XSD).

I en av projektets studier från ett vattenverk identifierade dessa tekniker minst 800 nya DBP. Det nu aktuella projektet ska mäta den molekylära mångfalden för DBP och exponering via dricksvatten. Det är ett internationellt och interdisciplinärt projekt i nära samarbete med fyra svenska dricksvattenproducenter: Tekniska Verken AB, Norrköping vatten, Norrvatten och VA Syd. De producerar dricksvatten i Linköping, Norrköping, norra Stockholmsområdet samt Malmö/Lund men använder olika typer av råvatten och reningsprocesser.

Olika sätt ska också testas att reducera dricksvattenkonsumenternas exponering för DBP. Projektet startade 2014 och kommer att kunna skapa nödvändiga utgångspunkter för att på sikt minska hälsorisker av DBP i dricksvatten.

Projektets namn: Desinfektionsbiprodukter i dricksvatten. Finansiär: Forskningsrådet Formas

     

Kontakt

Relaterat innehåll