Tema Miljöförändring (TEMAM)

Tema Miljöförändring (Tema M) är en plattform för samhällsaktuell, problemorienterad och kritiskt tolkande miljöforskning och utbildning. I en tid när snart sagt all natur bär spår av mänsklig verksamhet är tillståndet i miljön starkt sammanlänkat med samhällsutvecklingen. Idag uppfattas inte längre miljöproblem som ’problem i naturen’ utan även som komplexa samhällsproblem som ställer nya krav på vetenskaplig bredd, integration och problemlösning.

Tema Miljöförändring möter denna utmaning genom en stark kombination av naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och humanistiska analystraditioner och metoder. Bland dessa ingår analyser av biogeokemiska processer och materialflöden, policystudier utvecklade i nära samarbete med användargrupper, liksom analytiska studier av idéer och debatt inom miljö- och klimatområdet. Genom att främja tvärvetenskapligt samarbete i gränslandet mellan dessa olika analystraditioner säkerställer Tema M att miljöförändring som begrepp, process och politisk sakfråga inte tas för givet utan utsätts för ständig omprövning och genomlysning.

Tema M bygger vidare på den starka tradition av tvärvetenskapliga miljöstudier som har genomsyrat Tema Vatten i Natur och Samhälle (Tema V) sedan 1980 och Centrum för klimatpolitisk forskning (CSPR) sedan 2004. Genom Tema M vidareutvecklas och profileras dessa studier i relation till den samtida miljövetenskapliga och miljöpolitiska utvecklingen. 

Nyheter

En kvinna i labbkläder i ett labb.

Vad gör en forskningsingenjör?

Vi brukar kalla oss problemlösare, säger forskningsingenjören Susanne Karlsson. Allt började med studier i kemi. 32 år senare ser hon på sin arbetsplats och sitt jobb som ”en fantastisk miljö där den ena dagen aldrig är den andra lik”.

Porträtt av man under ett träd.

Så ser vägen till ett förnybart och mer demokratiskt energisystem ut

EU kräver att medlemsländerna ska underlätta för lokal produktion av förnybar energi genom så kallade energigemenskaper. Men i Sverige är systemet uppbyggt så att det motarbetar sådana lösningar, konstaterar forskare från LiU.

CO2 skrivet på blå himmel med bokstäver av moln.

Riskfylld väg mot klimatmål för Stockholm

Stockholms mål är att år 2030 fånga in mer koldioxid än vad som släpps ut. Därför satsar staden på ny teknik vid kraftvärmeverket Värtaverket. Men det är en strategi som antagits utan tillräcklig diskussion om riskerna, konstaterar forskare vid LiU.

Förmultnat löv.

En kemisk gåta löst – reaktionen som förklarar stora kolsänkor

En gåta som gäckat forskarvärlden i 50 år har nu fått sitt svar. Forskare från bland annat LiU har visat att en särskild typ av kemisk reaktion kan förklara varför organiskt material i sjöar och vattendrag är så motståndskraftigt mot nedbrytning.

Astronomen som vände blicken mot jorden

Magnus Gålfalk var tio år när han blev fascinerad av rymden. Doktorsavhandlingen handlade om hur stjärnor bildas. Men nu har han vänt blicken mot jorden och ägnar sig åt klimatforskning vid Linköpings universitet istället.

Preems raffinaderi i Lysekil.

Klimatomställningens kanariefåglar

Lysekil, Luleå och Slite. Tre orter där kraven på omställning till ett fossilfritt samhälle ställer tillvaron på ända. Forskare från LiU har tagit del av invånarnas berättelser i ett nu avslutat projekt.

Forskningsområden

Parkbänk i vatten.
Pixabay

Klimatförändringar

Vi studerar de utmaningar som klimatförändringarna innebär runt om i världen och åtgärder som skulle kunna leda till fossilfria samhällen som är robusta för klimateffekter.

Insjö med skog runt om
Pixabay

Flöden av miljöföroreningar och grundämnen

Med observationer, experiment och modellering, studerar vi naturliga och antropogena miljöförändringar. Vi fokuserar på de biogeokemiska kretslopp som styr hur grundämnen och miljöföroreningar transporteras och fördelas i olika ekosystem.

Människor som håller upp skyltar.
Pixabay

Kunskapspolitik, kommunikation och lärande

Vi studerar hur kunskap om dagens miljö- och utvecklingsutmaningar representeras, legitimeras, problematiseras och förstås i sammanhang såsom utbildning, forskningspraktik, media och policyprocesser. 

Labbmiljö.
Anna Nilsen

Jordens resurser

Vi studerar utmaningar inom hållbar energi- och resursanvändning med fokus på avfall, vatten, mark, ekosystem, näringsflöden samt förnybar energi. I samverkan med samhällsaktörer skapar vi ny kunskap och förbättrar processer, tekniker, analysverktyg och ramverk. 

Forskningsprojekt

Beslutsarenan i Norrköping.

Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR

En plattform för samverkan och kunskapsproduktion för att främja samhällsförändringar mot en säker och rättvis klimatframtid för alla. Vårt mål är att skapa kunskap och metoder som kan stödja och främja nationella och internationella klimatåtgärder.

Liten båt på flod i Amazonas.

Hållbar förvaltning av Amazonas skogar

Projektet utforskar hur olika förvaltningsstrategier påverkar både gasutsläpp samt trädens och den närliggande jordens assimilation inom Amazonasregionen.

Virtuella världar: digital teknik i styrning av klimat och biologisk mångfald

Virtuella världar undersöker digitala teknikers roll i styrning av frågor om klimatförändringar och biologisk mångfald. Programmet granskar hur tekniken kan förbättra miljöstyrning och inkludera lokal kunskap för hållbar utveckling.

Publikationer

Senaste publikationerna

2024

Alexandra Buylova, Naghmeh Nasiritousi, Andreas Duit, Gunilla Reischl, Pelle Lejon (2024) Paper tiger or useful governance tool? Understanding long-term climate strategies as a climate governance instrument Environmental Science and Policy, Vol. 159, s. 103811-103811, Artikel 103811 Vidare till DOI
Siyu Li, Mourad Harir, David Bastviken, Philippe Schmitt-Kopplin, Michael Gonsior, Alex Enrich Prast, Juliana Valle, Norbert Hertkorn (2024) Dearomatization drives complexity generation in freshwater organic matter Nature, Vol. 628 Vidare till DOI
Bo Sha, Eliana Ungerovich, Matthew E. Salter, Ian T. Cousins, Jana Johansson (2024) Enrichment of Perfluoroalkyl Acids on Sea Spray Aerosol in Laboratory Experiments: The Role of Dissolved Organic Matter, Air Entrainment Rate and Inorganic Ion Composition Environmental Science and Technology Letters Vidare till DOI
Giacomo Carraro, Roozbeh Feiz, Karin Tonderski, Alex Enrich Prast (2024) Unaccounted energy saving from the nitrogen output of biogas plants Resources, Conservation and Recycling Vidare till DOI
Fredrik Envall, Daniel Andersson (2024) Vägar till rättvis omställning: energigemenskaper i skärningspunkten mellan systemoptimering och demokratiskt deltagande
J. Cunha de Castro, E. Resende, Igor Taveira, Alex Enrich Prast, F. Abreu (2024) Nanotechnology boosts the production of clean energy via nanoparticle addition in anaerobic digestion FRONTIERS IN NANOTECHNOLOGY, Vol. 6, Artikel 1406344 Vidare till DOI
Tina-Simone Neset, Lotta Andersson, Magnus Matteo Edström, Katerina Vrotsou, Clara Greve Villaro, Carlo Navarra, Kostiantyn Kucher, Fredrik Schück, Caroline Rydholm, Jonas Unger, Björn-Ola Linnér (2024) AI för klimatanpassning: Hur kan nya digitala teknologier stödja klimatanpassning?
Elias Elmquist, Kajetan Enge, Alexander Rind, Carlo Navarra, Robert Höldrich, Michael Iber, Alexander Bock, Anders Ynnerman, Wolfgang Aigner, Niklas Rönnberg (2024) Parallel Chords: an audio-visual analytics design for parallel coordinates Personal and Ubiquitous Computing Vidare till DOI

Forskarutbildning och utbildning 

Kontakta oss

Medarbetare 

Alla medarbetare

Adress

Besök oss i Temahuset, Campus Valla

Postadress

Linköpings universitet, Institutionen för Tema/ Tema Miljöförändring
581 83 Linköping

Organisation