Tema Miljöförändring (TEMAM)

Tema Miljöförändring (Tema M) är en plattform för samhällsaktuell, problemorienterad och kritiskt tolkande miljöforskning och utbildning. I en tid när snart sagt all natur bär spår av mänsklig verksamhet är tillståndet i miljön starkt sammanlänkat med samhällsutvecklingen. Idag uppfattas inte längre miljöproblem som ’problem i naturen’ utan även som komplexa samhällsproblem som ställer nya krav på vetenskaplig bredd, integration och problemlösning.

Tema Miljöförändring möter denna utmaning genom en stark kombination av naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och humanistiska analystraditioner och metoder. Bland dessa ingår analyser av biogeokemiska processer och materialflöden, policystudier utvecklade i nära samarbete med användargrupper, liksom analytiska studier av idéer och debatt inom miljö- och klimatområdet. Genom att främja tvärvetenskapligt samarbete i gränslandet mellan dessa olika analystraditioner säkerställer Tema M att miljöförändring som begrepp, process och politisk sakfråga inte tas för givet utan utsätts för ständig omprövning och genomlysning.

Tema M bygger vidare på den starka tradition av tvärvetenskapliga miljöstudier som har genomsyrat Tema Vatten i Natur och Samhälle (Tema V) sedan 1980 och Centrum för klimatpolitisk forskning (CSPR) sedan 2004. Genom Tema M vidareutvecklas och profileras dessa studier i relation till den samtida miljövetenskapliga och miljöpolitiska utvecklingen. 

Nyheter

Forskare framför ett träd i en skog

LiU-forskare undersöker hållbar skogsförvaltning i Amazonas

Kan klimatåtgärder gå hand i hand med lokalbefolkningens behov i Amazonas? En forskargrupp från Linköpings universitet undersöker den frågan genom tvärvetenskaplig forskning i samarbete med samhällen i Mamirauá-reservatet i Brasilien.

Forskare undersöker vid en arkeologisk utgrävning.

Uråldriga frön ger ledtrådar om förändrat klimat

Spår som dolts i jorden i över 5 000 år har mycket att berätta. De ger ledtrådar om hur människor och maten de odlade påverkades när klimatet förändrades - kunskap som kan hjälpa oss att anpassa oss till förändringar nu och i framtiden.

Rinata Kazak tittar ner och rättar till kavajen.

LiU-forskaren inför FN:s klimatmöte: "Jag är optimistisk"

Azerbajdzjan är värd för årets internationella klimattoppmöte. Landet är starkt beroende av sin oljeproduktion, men just därför kan det vara en fördel att ha mötet där. Det menar forskaren Rinata Kazak som åker dit för LiU:s räkning.

Kvinnlig forskare föreläser i laboratoriet.

Scania: "Biogas passar bra för tunga transporter"

En delegation från lastbilstillverkaren Scania i Latinamerika kom till Biogas solutions research center (BSRC) vid Linköpings universitet.

Alex Enrich Prast i Amazonas skogar.

Träden överraskar – tar bort metan från atmosfären

Att träd är bra för klimatet genom att de tar upp koldioxid ur atmosfären är väl känt. Men nu står det klart att träden har ytterligare en viktig roll.

En kvinna i labbkläder i ett labb.

Vad gör en forskningsingenjör?

Vi brukar kalla oss problemlösare, säger forskningsingenjören Susanne Karlsson. Allt började med studier i kemi. 32 år senare ser hon på sin arbetsplats och sitt jobb som ”en fantastisk miljö där den ena dagen aldrig är den andra lik”.

Forskningsområden

Forskningsprojekt

Demonstration. En en skylt med text på engelska Climate justice now i förgrunden.

Kunskapspolitik, kommunikation och lärande

Vi studerar hur kunskap om dagens miljö- och utvecklingsutmaningar representeras, legitimeras, problematiseras och förstås i sammanhang såsom utbildning, forskningspraktik, media och policyprocesser.

Man i kostym går i en skog.

GROWL: Grön omställning i arbetslivet

För att nå klimatmålen behöver arbetslivet ställa om. Forskargruppen GROWL fokuserar på människorna, organisationerna och politiken runt grön omställning i arbetslivet.

Beslutsarenan i Norrköping.

Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR

En plattform för samverkan och kunskapsproduktion för att främja samhällsförändringar mot en säker och rättvis klimatframtid för alla. Vårt mål är att skapa kunskap och metoder som kan stödja och främja nationella och internationella klimatåtgärder.

Publikationer

Senaste publikationerna

2025

Alireza Vaezi, Joyanto Routh, Arun Rana, Sara Sokhansefat, Mohsen Nasseri (2025) Linking Future Hydroclimatological Changes with Past Climatic Conditions in Southeastern Iran: Insights from Models and Observations International Journal of Environmental Research, Vol. 19, Artikel 38 (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI
Azam Akhbari (2025) Emerging opportunities of Biox in wastewater treatment BiOX-based photocatalysts for dual applications: Water Treatment and Energy Storage (Kapitel i bok, del av antologi)

2024

Jens Marquardt, Karin Bäckstrand, Naghmeh Nasiritousi, Oscar Widerberg (2024) The State and Collaborative Climate Governance: Prospects and Limitations The Politics and Governance of Decarbonization: The Interplay between State and Non-State Actors in Sweden, s. 201-218 (Kapitel i bok, del av antologi) Vidare till DOI
Karin Bäckstrand, Jens Marquardt, Naghmeh Nasiritousi, Oscar Widerberg (2024) The Interplay between the State and Non-state Actors in the Governance of Decarbonization: An Analytical Framework The Politics and Governance of Decarbonization: The Interplay between State and Non-State Actors in Sweden, s. 18-40 (Kapitel i bok, del av antologi) Vidare till DOI
Oscar Widerberg, Karin Bäckstrand, Jens Marquardt, Naghmeh Nasiritousi (2024) Sweden's Emissions and Climate Policy in an International Context The Politics and Governance of Decarbonization: The Interplay between State and Non-State Actors in Sweden, s. 41-62 (Kapitel i bok, del av antologi) Vidare till DOI
Naghmeh Nasiritousi, Karin Bäckstrand, Jens Marquardt, Oscar Widerberg (2024) Introduction: State and Non-state Relations in Governing toward Decarbonization The Politics and Governance of Decarbonization: The Interplay between State and Non-State Actors in Sweden, s. 1-7 (Kapitel i bok, del av antologi) Vidare till DOI
Naghmeh Nasiritousi (2024) Climate Networks to the Rescue?: Exploring Stakeholder Perceptions of the Effectiveness of Collaborative Climate Governance The Politics and Governance of Decarbonization: The Interplay between State and Non-State Actors in Sweden, s. 96-118 (Kapitel i bok, del av antologi) Vidare till DOI
Zeli Tan, Huaxia Yao, John Melack, Hans-Peter Grossart, Joachim Jansen, Sivakiruthika Balathandayuthabani, Khachik Sargsyan, L. Ruby Leung (2024) A Lake Biogeochemistry Model for Global Methane Emissions: Model Development, Site-Level Validation, and Global Applicability Journal of Advances in Modeling Earth Systems, Vol. 16, Artikel e2024MS004275 (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI

Forskarutbildning och utbildning 

Kontakta oss

Medarbetare 

Alla medarbetare

Adress

Besök oss i Temahuset, Campus Valla

Postadress

Linköpings universitet, Institutionen för Tema/ Tema Miljöförändring
581 83 Linköping

Organisation