Mekanismerna bakom vegetativa besvär
För att utveckla alternativ till östrogenbehandling av vegetativa besvär hos kvinnor och män som inte kan eller önskar behandling med könssteroider behöver vi förstå mer av mekanismerna bakom dessa symptom.
Docent Anna-Clara Spetz studerade i sin avhandling, med Mats Hammar som handledare, vegetativa symptom hos äldre i övrigt friska män och män med kastrationsbehandling pga generaliserad prostatacancer. Majoriteten i den senare gruppen fick uttalade besvär som liknar de som kvinnor drabbas av runt menopaus. Vi fann också att neuropeptiden CGRP (Calcitonin Gene-Related Peptide) sannolikt var involverad som mediator av signaler från temperaturcentrum i hypotalamus ut i perifera vävnader, såsom huden, i samband med värmevallningar och svettningar hos män. CGRP stimulerar svettkörtelaktivitet och kärldilatation och ökade i serum under vallningarna hos män.
Vi har tidigare funnit att dygnsurinutsöndringen av CGRP är lägre hos kvinnor som fått behandling av sina vegetativa besvär än före behandlingen, liksom hos kvinnor helt utan sådana besvär jämfört med kvinnor med påtagliga besvär. Vi har också funnit att CGRP i cirkulationen var högre just under en vallning än mellan dessa vallningar. Vidare har vi studerat hur CGRP är involverad i temperaturreglering hos friska unga kvinnor i samband med fysisk aktivitet och bastubad samt hos äldre män med vegetativa besvär men utan kastrationsbehandling.
En studie pågår i samarbete med bl.a. David Engblom, Daniel Wilhelms och Elvar Theodorsson för att pröva en CGRP antagonist i en musmodell som efter kastration får störd termostatfunktion i avsikt att i framtiden kunna pröva denna substans hos människa med vegetativa besvär.
Kognitiv beteendeterapi av vegetativa besvär
Med dr Elizabeth Nedstrand har disputerat med Mats Hammar som handledare på kognitiv beteendeterapi (tillämpad avslappning, TA) av vegetativa besvär hos postmenopausala kvinnor.
Avsikten är att utveckla alternativ till hormonell substitutionsbehandling (HT) för kvinnor som har kontraindikationer eller biverkningar eller som inte önskar HT. I första hand gäller detta kvinnor som haft bröstcancer eller djup trombos. Hon har nyligen genomfört och publicerat en undersökning tillsammans med forskningssköterskan med dr Lotta Lindh-Åstrand. Detta var en randomiserad studie av TA eller ingen behandling och följde effekterna på antal och intensitet i vallningarna respektive salivcortisol som markör för stressnivån. Studien uppmärksammades av den amerikanska tidskriften Menopause vid publiceringen (Lindh-Åstrand & Nedstrand; MENOPAUSE-THE JOURNAL OF THE NORTH AMERICAN MENOPAUSE SOCIETY. 2013;20(4):401-8)
Tillsammans med professorerna Gerhard Andersson och Per Carlbring har vi genomfört en studie av webb baserad kognitiv beteendeterapi av vegetativa besvär. Resultaten visade tyvärr att just denna målgrupp krävde väldigt mycket direkt stöd som vi inte kunde leva upp till och mycket få deltagare genomförde hela träningsprogrammet.
Akupunktur vid vegetativa besvär hos kvinnor och män med cancer
Forskarstuderande Jessica Frisk, ST läkare i kirurgi vid Vrinnevisjukhuset, studerar, med Mats Hammar som handledare och Anna-Clara Spetz som bihandledare, effekter av akupunktur på vallningar hos kvinnor med bröstcancer och män med prostatacancer. Hon fokuserar på effekterna på vallningarnas frekvens och hur mycket de stör individen, liksom på CGRP i dygnsurin och på livskvaliteten mätt med flera olika metoder. Hon genomför för närvarande tillsammans med professor Elvar Theodorsson studier av metabolismen av CGRP hos friska äldre män i jämförelse med män med prostatacancer och med kvinnor i samma åldersgrupp.Tillsammans med professor Elvar Theodorsson och Lotta Lindh-Åstrand har vi deltagit i en nationell norsk studie av akupunkturbehandling av vegetativa besvär (Acuflash), baserad på med dr Yvonne Wyons avhandling i obstetrik och gynekologi om akupunktur, CGRP och vegetativa besvär. Den sistnämnda visade tydliga effekter på vegetativa besvär hos kvinnor i allmänhet och kvinnor med bröstcancer och att CGRP var involverad som mediator av symptomen. Acuflash studien rapporterades nyligen i tidskriften Menopause.
I samarbete med professor Martin Ingvar vid Karolinska Institutet har vi genomfört en analys av långtidseffekterna av akupunktur hos kvinnor med värmevallningar och bröstcancer och män med värmevallningar och prostatacancer. VI avser gå vidare och försöka förklara de uppseendeväckande fynden av långvariga effekter efter avslutad behandling med inlärningsteoretiska modeller.
Effekter av styrketräning hos kvinnor efter menopaus på värmevallningar och svettningar, immunsystemet, bildning av brunt fett och telomerlängden
Menopausen beror på minskad östrogenbildning i äggstockarna och leder till symptom som värmevallningar och svettningar, sämre sömn, arbetsförmåga och humör. Dessutom ses andra förändringar som minskad ben- och muskelmassa, förändrade blodfetter, ökat kroppsfett, inflammation i fettvävnad med risk för hjärt-kärlsjukdom och flera cancersjukdomar.
Fysisk aktivitet efter menopaus: Värmevallningar tycks bero på instabilitet i hjärnans termostat, möjligen pga minskad endorfinbildning, i sin tur på grund av minskad östrogenbildning. Muskelarbete stimulerar bildning av endorfiner i hjärnan. Vi har funnit mindre vallningar hos kvinnor som tränar regelbundet. Brunt fett finns framför allt hos nyfödda och ökar förbränningen. Nyligen fann man brunt fett även hos vuxna.
Irisin är ett nyligen upptäckt ämne från muskelvävnad som omvandlar vitt till brunt fett. I djurstudier ökar irisin vid muskelarbete vilket bör bekräftas hos människa och skulle kunna bidra till hälsoeffekterna av träning genom bildning av brunt fett. Immunsystemet påverkas också av fysisk aktivitet som minskar inflammation. Det är viktigt att undersöka de immunologiska effekterna av ett träningsprogram för att säkerställa om det minskar den kroniska inflammationen.
Telomerer är änden av DNA i däggdjurskromosomer. Längden på dessa minskar med stigande ålder (för varje celldelning) och vid många kroniska sjukdomar. Studier har visat att telomerlängden kan påverkas av fysisk aktivitet, då testat i huvudsak i form av konditionsträning träning.
Syftet med studien är att fastställa om standardiserad styrketräning under 15 veckor minskar antalet och graden av vallningar och förbättrar livskvaliteten hos kvinnor med övergångsbesvär mer än för en kontrollgrupp av kvinnor som inte ändrar sina träningsvanor under 15 veckor. Syftet är också att undersöka om det inflammatoriska systemet, telomerlängden, serumnivåerna av irisin, mängden vitt och brunt fett, muskelmassan och muskelstyrka påverkas av träningen.
På sikt vill vi utarbeta metoder att förbättra välbefinnandet och hälsan hos kvinnor med övergångsbesvär. Om vi kan finna positiva effekter på symptom och andra förändringar som uppträder efter menopaus skulle detta kunna bidra till att vi med fog kan rekommendera denna typ av livsstilsförändring för att förbättra hälsan på både kort och lång sikt. Studien påbörjades hösten 2013 och efter analys av pilotdelen och urvalsstorleksberäkningar har vi valt att randomisera 60 kvinnor. Studien beräknas behöva inkludera deltagare fram till 2017 och därmed inkludera deltagare under c:a 4 år.
Den kliniska delen av studien genomförs av Lotta Lindh Åstrand, Anna-Clara Spetz Holm och Mats Hammar, med fysioterapeut Hanna Lindblom som ansvarig för styrketräningen och doktoranden Emilia Berin som våren 2016 går T11 på läkarutbildningen vid LiU. Studien genomförs tillsammans med Magnus Borga och Olof Dahlqvist Leinhard vid CMIV, Heriberto Rodriguez Martinez, Marie Rubér, and Peter Söderkvist vid IKE, Carina Berterö, IMH och Pontus Boström vid Karolinska Institutet ansvarig för irisin analyserna. Studien har fått ett fyraårigt stöd från Vetenskapsrådet. Studieprotokollet har accepterats som artikel i tidskriften Maturitas under 2016.
Kunskaper om och attityder till klimakteriet
Tillsammans med forskningssköterskan och tidigare doktoranden Lotta Lindh-Åstrand studeras med kvalitativa och kvantitativa metoder peri- och postmenopausala kvinnors upplevelser av, attityder till och kunskaper om klimakteriet och HT. Vi har också nyligen studerat om nedtrappning av HT under en månad leder till att vegetativa besvär återkommer i mindre grad och att livskvaliteten påverkas mindre än om kvinnor avslutar HT abrupt. Dessa arbeten var grunden för hennes doktorsavhandling som hon försvarade i oktober 2009.
Vidare har vi nyligen studerat och publicerat i vilken utsträckning besvär återkommer hos kvinnor som avslutat HT efter att ha påbörjat behandling pga vegetativa besvär. Dessutom har vi tillsammans med med. dr Mikael Hoffmann, studerat kvinnors syn på risker och fördelar av HT samt hur risker kommuniceras i patientsamtalen.
Vi planerar en studie av hur bristande kunskaper om hur HT fungerar och påverkar reproduktionsförmågan i sin tur kan påverka kvinnans följsamhet till HT respektive hennes upplevda behov av antikonception.
Symptom av minskande testosteronbildning hos äldre män
Anna-Clara Spetz fortsätter sina studier med kartläggning av en rad symptom hos äldre män som samtidigt analyseras avseende totaltestosteron och fritt testosteron för att söka finna en symptomprofil som predikterar lågt bioaktivt testosteron. Vi bearbetar för närvarande ett material där drygt 300 män slumpvis utvalda vid tre vårdcentraler och över 55 år besvarat frågeformulär och analyserats avseende totaltestosteron och bioaktivt testosteron för fem år sedan och nu fem år senare.
Vidare bedriver vi studier om CGRP, och dess betydelse för symptom hos äldre kvinnor och män och i den fysiologiska temperaturregleringen. Vi har också, tillsammans med forskare i Lund, studerat möjliga symptom av olika androgennivåer hos postmenopausala kvinnor.
Hormonella preventivmedel och sexualitet
Tillsammans med professor Jan Brynhildsen, doktoranden och specialistläkaren Agota Malmborg och läkarstudenten Elin Persson studeras effekterna av olika hormonella preventivmedel på kvinnans sexualitet. Detta görs dels med en omfattande enkät till många 1000 unga kvinnor och dels som kvalitativa intervjuer med kvinnor som använder peroral antikonception.
Det första delarbetet har e-publicerats 2015 (Eur J Contracept Reprod Health Care). Arbetet fortsätter med en subanalys avseende de kvinnor som använder hormoninnehållande spiral eller kopparspiral där vi ser skillnader i kvinnornas nöjdhet med sexualitet mm. Vi avser också gå vidare med en kvalitativ del baserande sig på intervjuer med ett antal kvinnor med olika typer av preventivmedel,
Immunologiska faktorers påverkan på fertiliteten
Tillsammans med doktoranden och specialistläkaren Susanne Liffner, professor Heriberto Rodriguez Martinez, med dr Elizabeth Nedstrand och Marie Rubér har vi påbörjat en studie av immunologiska faktorers påverkan på sädesplasma, cervixslemhinnan och endometriet hos par med infertilitet, i första hand med oförklarad infertilitet.
Vi planerar en prospektiv randomiserad studie av om seminalplasma versus koksal i liten mängd applicerad vid ytter modermunnen i samband med äggplockning kan påverka andelen graviditeter i samband med assisterad befruktning. Teorin är att sädesplasma påverka immunsystemet och kvinnans acceptans av mannens spermier och fr a det befruktade ägget som ju delvis är ”främmande”.
Könssteroider och Multipel Scleros (MS)
Könssteroider påverkar immunsystemet och autoimmuna sjukdomar. Tillsammans med docent Jan Brynhildsen och doktoranden Per Holmqvist och Anne-Marie Landtblom studerar vi med olika metoder om MS sjukdomen påverkas av könssteroider. Med hjälp av dagböcker har kvinnor fått ange sina symptom under olika delar av menscykeln, under användande av p-piller och dessutom har vi kartlagt p-piller användandet hos kvinnor i relation till symptomdebuten av MS.
Vi planerar också en randomiserad prospektiv studie av hur MS sjukdomen påverkas efter insättande av kombinerade p-piller, genom avbildning av CNS, med symptomskattning liksom genom att mäta markörer för immunsystemet.
