Vad kan denna teknik bidra med till lantbruket?
Drönarteknik ger lantbrukare eller deras rådgivare ett snabbt, precist och kostnadseffektivt sätt att samla in information om fälten. Genom högupplösta översiktsbilder, i kombination med programvara och i allt större utsträckning AI, kan drönare användas till en rad olika tillämpningar som förbättrar beslutsunderlaget och optimerar resursanvändningen i växtodlingen:
- Kartlägga viltskador: Omfattningen av viltskador på fältet kan både lokaliseras och uppskattas, vilket kan utgöra ett underlag vid ersättningsanspråk.
- Rädda kid från slåttermaskinen: Med hjälp av värmekamera kan fältet inventeras efter rådjurskid inför vallskörd, så att de kan avlägsnas, vilket skyddar djuren, besparar föraren en obehaglig upplevelse och bidrar till bättre ensilagekvalitet.
- Identifiera dräneringsproblem: Variationer i växtutveckling samt tydligt torra eller blöta partier i fält kan synliggöras med drönarbilder och indikera bristfällig dränering, vilket hjälper till att lokalisera områden där åtgärder kan behövas.
- Bedöma utvintringsskador: En snabb överblick över vinterskador i fält kan fungera som beslutsunderlag inför eventuell omsådd.
- Utvärdera etablering: För radsådda grödor som majs kan plantantalet räknas, vilket ger underlag för att bedöma etableringen och fatta beslut om eventuell omsådd.
- Skapa styrfiler för varierad kvävegödsling utifrån variationer i fält: Genom att beräkna grönhetsindex och biomassavariation, ger det underlag till styrfiler för varierad kvävegödsling.
- Skapa styrfiler för varierad dos av bekämpningsmedel mot svampsjukdomar utifrån biomassavariation: Dosen av svamppreparat kan anpassas efter biomassan, eftersom tät växtlighet kräver högre dos för att nå alla blad. Dessutom skapas ett mer gynnsamt mikroklimat för svampsjukdomar i områden med hög biomassa.
- Lokalisera och kvantifiera ogräs: Förekomst och utbredning av ogräs i fält kan idag kartläggas. AI kan tränas att skilja mellan gröda och ogräs, men ännu inte identifiera vilken ogräsart det rör sig om, något som framtida annoteringsprogram sannolikt kommer att möjliggöra.
Vilka problem kan tekniken lösa?
Drönarteknik erbjuder ett högupplöst alternativ till satellitbilder och ger tillgång till fältdata i realtid. Genom att snabbt få en detaljerad överblick över hela fältet blir det möjligt att identifiera variationer och problemområden som annars missas när man går över fältet.
För gårdar som saknar tillgång till avancerad utrustning, såsom Yaras N-sensor, kan drönarbilder vara ett kostnadseffektivt verktyg för att skapa styrfiler och anpassa kvävegödslingen med hög precision. Därmed blir tekniken särskilt värdefull i övergången till ett mer datadrivet och behovsanpassat precisionsjordbruk.
Är tekniken robust?
Drönare är en väl beprövad och i grunden robust teknik, men den har praktiska begränsningar. Batteritiden är fortfarande kort (20–40 minuter beroende på modell) och det tar lång tid att ladda batterierna, vilket kräver planering över flygningen och tillgång till flera batterier. Dessutom kräver flygning relativt bra väderförhållanden då stark vind och nederbörd försvårar användningen.
Passar tekniken i svenska odlingsförhållanden?
Ja, drönartekniken fungerar väl under svenska förhållanden, men nyttan är som störst på större, öppna och relativt raka fält, där både flygning och bildbearbetning blir mest effektiv.
En utmaning är att tekniken ibland överträffar kapaciteten hos övrig utrustning. Exempelvis kan drönare generera styrfiler med mycket hög upplösning (till exempel 1x1 meter), medan en traditionell gödselspridare ofta bara kan reglera på sektionsnivå (till exempel 24 meter). Det innebär att informationen måste skalas ned för att matcha maskinens tekniska begränsningar. Det är i sig inget hinder, men det innebär att hela potentialen i drönardata inte alltid kan utnyttjas fullt ut med befintlig teknik.
Fungerar det med gällande lagstiftning?
Ja, den typ av användning som sker idag, informationsinsamling, inventering och dokumentation, ryms inom nuvarande lagstiftning. Det finns dock begränsningar vad gäller autonom flygning utanför synhåll, vilket kan försvåra användning på större gårdar utan särskilt tillstånd.
Vad skulle behöva förändras i lagstiftningen?
För att utöka användningen av drönare inom jordbruket krävs främst två förändringar:
- Tillstånd för bekämpning med drönare: Idag är det inte tillåtet att använda drönare för spridning av bekämpningsmedel i Sverige. För att detta ska bli möjligt krävs både förändrad lagstiftning och anpassade säkerhetsrutiner.
- Utökade regler för autonom flygning: Möjligheten att flyga utom synhåll skulle effektivisera användningen på stora fält men kräver förändrade EU-regler eller nationella undantag.
Ett ytterligare praktiskt hinder är att vissa åkermarker kan ligga inom eller i närheten av restriktionsområden, exempelvis militära zoner eller flygförbudsområden, vilket begränsar användningen oavsett teknikens potential.