Omvärld och kunskap

Omvärldsbevakning för digitalisering av jordbruket

Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering samlar in omvärldsobservationer för att följa teknikutveckling, innovationer och forskningsrön inom digitalt lantbruk. Genom att kontinuerligt analysera och sprida relevant information stärker vi kunskapen hos lantbrukare, rådgivare och beslutsfattare. Målet är att främja en hållbar, effektiv och datadriven utveckling av jordbruket i Sverige.

Generella produkter inom jordbruket

Två personer lyssnar på något. Delar hörlurar.

Gör egna poddar istället för att läsa rapporter

Har du inte tid att läsa långa rapporter? Med hjälp av AI kan du nu enkelt omvandla dem till poddar och lyssna medan du jobbar. Perfekt för dig i farten.

En hand som håller i en mobiltelefon.

En digitala rådgivare för svenska lantbrukare

Agda AI är den digitala rådgivaren som gör avancerad teknik tillgänglig för svenska lantbrukare. Med ett enkelt chattgränssnitt och lokal anpassning hjälper appen till med allt från grödval till ekonomistyrning – direkt i mobilen.

En person tittar på sin telefon, solnedgång i bakgrunden.

Digital verktygslåda för smartare lantbruk

Lantbruket behöver effektivisering, datadrivet beslutsstöd och digitala verktyg. FarmToolbox.ai erbjuder små, enkla verktyg och "mini-appar" som underlättar vardagen.

Produkter inom grisproduktion

Gristrynen

RFID-läsare

Elektroniska öronbricksläsare används för att underlätta identifiering och räkning av djur på ett effektivt och tillförlitligt sätt. Dessa läsare finns i två huvudtyper: handhållna och stationära.

Grisknorrar

Ättidsstyrning

Ett växande antal leverantörer inom blöttutfodring erbjuder nu avancerade system som integrerar sensorer för att övervaka och mäta grisarnas aptit.

Grisar i en hage

Digital grisräknare

Med en grisräknare kan grisföretagare räkna grisar av alla storlekar och färger med en mycket hög noggrannhet. Detta görs med en kamera som monteras där grisar passerar vid en flytt, exempelvis i en korridor.

Produkter inom fårproduktion

Får i grupp, ute på bete

Förändrad aktivitet

Rörelsesensorer på halsband, i våmmen eller runt fårets ben kan ge värdefull information om djurens aktivitet och beteende, vilket gör det lättare att upptäcka avvikelser som sjukdomar, skador eller rovdjursangrepp.

Närbild på ett får

Automatisk vägning

Automatisk vägning av djur ger värdefull information om tillväxt, betets kvalitet och djurens hälsa. System som djuren själva kan passera som WoW, gör det möjligt att kontinuerligt följa vikt och välfärd, förutsatt att ett bra djurflöde upprätthålls.

Får som betar

Digital betesmätning

Att mäta betestillväxt är avgörande för förutsägbarhet i betesbaserad produktion. Traditionella betesmätare kan kompletteras med appar som använder mobilbilder och Ai eller satellitdata för att följa tillväxten.

Produkter inom nötproduktion

Två svenska mjölkkor med Anicares aktivitetsmätare i vänster öra.

Stallförsök – Anicare aktivitetsmätare för bete

Kan aktivitetsmätare i örat bli nästa stora hjälpmedel i svensk betesdrift? Just nu pågår ett stallförsök där Anicares sensorteknik testas på mjölkkor inom SLU:s Gigacow-nätverk – med målet att förenkla tillsynen och öka effektiviteten.

Bilder från smaXtec´s monter från EuroTier. Foto: Emelie Oskarsson

SmaXtec

SmaXtec är ett avancerat hälsosystem för kor där en sensor i nätmagen mäter hälsodata i realtid. Informationen analyseras med AI och ger lantbrukare insikter om kornas hälsa och fertilitet.

Kor på sommarbete

Bacticam

Tekniken Bacticam ger på sikt en tydlig överblick på förekomsten av bakterier både på besättning- och individnivå, något som förenklar förebyggande djurhälsoproblem på gården.

Produkter inom vatten

Forskningsspaningar

Upptäck AI:s potential i lantbruket – Två inspirerande seminarier

Introduktion till AI inom lantbruket, Del 1

Vad är AI och vad kan man använda det till?

I detta inspelade seminarium ger Oscar Spaak, AI Change Agent vid Linköping Science Park, en översikt av AI och dess potential inom lantbruket. Med över 15 års erfarenhet av innovation och förändringsledning fokuserar han på hur tekniken kan användas på ett sätt som sätter människan i centrum. Seminariet belyser hur AI kan bidra till långsiktigt hållbara förändringar för både lantbrukare och företag.

Inspelat: 4 mars, 2025

Tryck på "V" för att se seminariet i fullskärm.

Praktisk tillämpning av AI i lantbruket, Del 2

Detta inspelade seminarium handlar om AI inom lantbruket och hur olika chatbottar kan användas som stöd i vardagen. Oscar Spaak leder en dynamisk session där Peter Borring och Amanda Segervall testar och delar sina erfarenheter av AI-teknik i lantbruket. Med praktiska exempel och diskussioner ger seminariet en unik inblick i hur modern teknik kan effektivisera och utveckla lantbruksverksamheter.

Inspelat: 12 mars, 2025

Tryck på "V" för att se seminariet i fullskärm.

Digitala lunchseminarier

Så tar vi lantbruket in i framtiden - Globala insikter och svenska möjligheter

Under detta lunchseminarium, arrangerat av Hushållningssällskapet Skåne, diskuterar vi hur internationella exempel på digitalisering och teknikutveckling kan stärka det svenska lantbruket. Vi delar med oss av insikter, praktiska exempel och inspirerande idéer för hur ny teknik kan omsättas och användas i svensk kontext.

Seminariet spelades in den 12 maj 2025.

Tryck på "V" för att se seminariet i fullskärm.

Digitalisering för en smartare får- och lammproduktion

I detta inspelade lunchseminarium får du ta del av konkreta exempel på hur digital teknik kan effektivisera och förbättra arbetet på gården. Malin Bernhard och Theo den Braver från Gård & Djurhälsan berättar om aktuella digitala lösningar och framtidssatsningar som hjälper svensk lammproduktion att utvecklas.

Seminariet spelades in den 4 juni 2025.

Tryck på "V" för att se seminariet i fullskärm.

Digitalisering för en smartare nötköttsproduktion

Den 8 maj 2025 hölls ett lunchseminarium där Caroline Almroth Larsson och Caroline Eriksson från Gård & Djurhälsan gav konkreta tips och visade exempel på digitala lösningar för nötköttsproduktion.

Seminariet spelades in den 8 maj 2025.

Tryck på "V" för att se seminariet i fullskärm.

Digitalisering för en smartare grisproduktion

Ta del av vårt digitala lunchseminarium där Lina Hidås och Pontus Almerheim från Gård & Djurhälsan visar hur digital teknik kan effektivisera grisproduktionen. Få inspiration och smarta exempel på lösningar som gör skillnad.

Seminariet spelades in den 26 maj 2025.

Tryck på "V" för att se seminariet i fullskärm.

Seminarieserie, Lantbruk och livsmedelsförsörjning i osäker cybervärld

Fotograf: Del 1 av seminarieserien, lantbruk och livsmedelsförsörjning i osäker cybervärld.

Del 1, Cybersäkerhet - en ödesfråga?

Lantbruket har idag kommit att bli oerhört framgångsrikt, inte minst tack vare digitalteknik.

Under det här lunchseminariet inleder vi med frågan var lantbruket egentligen står när det gäller digitalisering. Vi ställer också frågan vilken roll lantbrukaren har i Sveriges livsmedelsförsörjning och försvar. Men sedan tänker vi fokusera på vilka cyberhot och andra säkerhetsrisker som finns i samhället i stort – och särskilt i lantbruket.

Det är nämligen så att lantbruket av flera skäl är en måltavla när det gäller cyberattacker. Då detta är så strategiskt allvarligt hävdar vi att det är viktigt att samarbeta mellan försvaret och civilsamhället. Vi vill ju fortsätta digitaliseringen men göra det på säkrast möjligaste sätt. Karolina Muhrman och Per Frankelius, Organisations- respektive innovationsledare i Agtech Sweden, inleder och sedan följer två huvudtalare, nämligen Patrik Sandgren, Ansvarig för Forskning, innovation och industriell utveckling på Teknikföretagen och därefter Mattias Elfström, Överstelöjtnant i Försvarsmakten.

Fotograf: Del 2 av seminarieserien, lantbruk och livsmedelsförsörjning i osäker cybervärld.

Del två, Cyberrisker - vad kan drabba mig som lantbrukare?

Vi lever i en värld där andelen brott inom vår IT & informationsstruktur ökar. Vad är det som kan hända och hur drabbar det mig som enskild lantbrukare/företagare? Vi kommer under det här tillfället lyfta exempel på vad som hänt eller varit nära att hända, samt vilka konsekvenser det kan innebära.

Matproduktion är bärande för vår överlevnad och är därför strategiskt viktigt för samhället. På grund av detta är lantbruket utsatt för cyberhot från såväl länder med onda avsikter som enskilda brottsutövare. Redan har USA drabbats av allvarliga cyberattacker mot matproduktionen och i Sverige har både exempelvis Lantmännen och Coop drabbats. Också för den enskilde lantbrukaren är störningar av digital teknik en allvarlig sak som måste förebyggas och hanteras på bästa sätt.

seminarieserier

Fotograf: Del 3 av seminarieserien, Lantbruk och livsmedelsförsörjning i osäker cybervärld

Del tre, Grundläggande cyberhygien - vart börjar jag?

Cyber- och informationssäkerhet kan låta avancerat, men faktum är att grunden är enkel och börjar med din personliga cyberhygien. Precis som att du inte håller upp dörren till lokalerna för vem som helst bara för att den har en gul väst på sig, så gläntar du inte på dörren till digitala utrymmen genom lätta lösenord på postit-lappar.

Men människor gör misstag och vi företagare får göra vårt bästa för att skydda våra medarbetare och våra företag. Numera är cyberattacker inte ovanliga och det är sällan som den drabbade är det direkta målet. Men ett mindre företag kan lätt slås ut då en leverantör faller och data går förlorade. Eller för att man helt enkelt inte kan fakturera på flera dagar.

Precis som vi låser och larmar våra maskiner och våra lokaler ska vi göra även med våra digitala tillgångar. Alla behöver inte ha tillgång till allting, alltid. Och när det ändå råkar bli fel eller någon har tagit sig in, så har vi en checklista för hur vi hanterar även den akuta situationen i den digitala världen. Handfasta tips utlovas! Lyssna till Joanna Sjölander, Klusterledare Cyberly, Linköping Science Park.

Fotograf: Del 4 av seminarieserien, Lantbruk och livsmedelsförsörjning i osäker cybervärld

Del fyra, Ny lagstiftning för livsmedelsproducenter

Cyberly och Teknikföretagen bjuder på en introduktion till ny lagstiftning som ställer krav på säkerhet i nätverk och informationssystem – NIS 2 och Cybersäkerhetsakten (CRA) som ska implementeras detta år. Konsekvenserna för den som inte känner till, och följer reglerna, kan bli stora. Bötesbelopp i likhet med de vi numera känner igen från GDPR-sammanhang kan påföras, liksom personligt ansvar för företagsledning. I den nya lagstiftningen omfattas även hela livsmedelskedjan. Nyligen landade förslaget till hur NIS2 ska genomföras i svensk lag på regeringens bord och enligt den ska den nya lagen börja gälla från årsskiftet.
Vi som arrangerar det hela är de tre plattformarna Cyberly, SmartAgri och Agtech Sweden.

Fotograf: Del fem av seminarieserien, lantbruk och livsmedelsförsörjning i osäker cybervärld.

Del fem, Hårdvara och mjukvara - hur skyddar vi oss mot stöld och sabotage?

Lantbruket har allt att vinna på att använda smart digitalteknik för att förbättra produktiviteten, stärka arbetsmiljön och få mer betalt för olika produkter. Men samtidigt måste vi tänka på att digitalteknik kan bli föremål för stöld och sabotage. Det gäller både fysisk utrustning och digitala data som finns lokalt i systemen eller i ”molnet”.
Under detta lunchseminarium kommer vi diskutera hur man kan göra för att skydda sig mot stöld och sabotage både när det gäller hårdvara och mjukvara. Tre personer gör inspel i frågan.

  • Jörgen Skarin, Verksamhetsutvecklare vid Regionalt Cybercrime Center inom Polisen
  • Richard Bogren, försäljningschef mot Lantbruk, Länsförsäkringar Skaraborg
  • Daniel Carlsson, Precision AG/Farmsight Specialist hos Åhmans traktorcentrum

Finansiärer

EU logotyp.
 Hitta på sidan Du som har fått eller får stöd från programperioden 2014–2020 Du som får stöd under perioden 2021–2027 Pengar från EU – använd EU‑logotyp Skriv ut När pengarna till ett projekt eller en investering kommer från EU ska EU-logotypen alltid vara väl synlig i informationsmaterialet.  Välj rätt logotyp! Det är olika regler för användning av EU-logotypen beroende på vilken period som stödet är kopplat till, perioden 2014–2020 eller 2021–2027. Det är viktigt att du tar reda på vilken period ditt stöd är kopplat till så att du kan ta reda på vilka regler som gäller i just ditt fall.  Observera att du som får stöd under 2024 från landsbygdsprogrammet alltså ska använda logotypen för landsbygdsprogrammet 2014–2020.  Du som har fått eller får stöd från programperioden 2014–2020 När du informerar om ditt projekt eller din investering ska det framgå att pengarna kommer från EU. Det ska finnas en EU‑logotyp som består av EU-flaggan tillsammans med en text. EU‑logotypen ska alltid vara synlig och ha en framträdande plats.  Projekt eller investeringar som får pengar från havs- och fiskerifonden behöver varken ha EU‑logotyp eller leaderlogotyp. Men det är värdefullt att informera om att EU är med och finansierar projekten eller investeringarna genom att använda EU‑logotypen för havs- och fiskerifonden och leaderlogotypen, om det är ett leaderprojekt.  I ditt beslut ser du vilka logotyper som är aktuella och som du ska använda.  Tryckt material Webbsidor Sociala medier Då behöver du inte använda EU-logotypen Material som ett projekt tar fram, men som inte innehåller någon information, behöver inte ha med EU-logotypen eller leaderlogotypen. Kravet att hänvisa till fonden gäller till exempel inte på mindre reklamföremål.  Logotyp för landsbygdsprogrammet Projekt eller investeringar i landsbygdsprogrammet får pengar från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och därför är det den logotypen som ska användas.  Logotyp för lokalt ledd utveckling Inom lokalt ledd utveckling kan du söka stöd från följande fyra fonder:  Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (landsbygdsfonden) Europeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska socialfonden Europeiska havs- och fiskerifonden Kontakta ditt leaderkontor för att få veta vilken fond ditt projekt tillhör. Om det är ett leaderprojekt ska även leaderlogotypen finnas med bredvid EU-logotypen.  Kontaktlista med godkända Leaderområden Logotyper för nedladdning för programperioden 2014–2020 Tänk på det här Det finns en EU-logotyp för varje fond. Du ska använda den EU-logotyp som gäller för den fond som du fått pengar från. När du informerar om ett projekt eller en investering som är finansierade av mer än en fond, ska du använda dig av den gemensamma logotypen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Logotypen ska alltid placeras mot en vit bakgrund. Om andra logotyper förekommer, utöver EU-logotypen, ska EU-logotypen visas i minst samma storlek, till höjd eller bredd, som den största av de andra logotyperna. EU-logotypen får inte ändras eller slås samman med andra grafiska element eller texter. Varje filformat finns i både färg och svartvit. För att ladda ner logotyper kan du behöva högerklicka på länkarna och välja Spara som.  Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
LiU logo.
Jordbruksverket logo.