Omvärld och kunskap

Omvärldsbevakning för digitalisering av jordbruket

Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering samlar in omvärldsobservationer för att följa teknikutveckling, innovationer och forskningsrön inom digitalt lantbruk. Genom att kontinuerligt analysera och sprida relevant information stärker vi kunskapen hos lantbrukare, rådgivare och beslutsfattare. Målet är att främja en hållbar, effektiv och datadriven utveckling av jordbruket i Sverige.

Generella produkter inom jordbruket

Produkter inom grisproduktion

Gristrynen

RFID-läsare

Elektroniska öronbricksläsare används för att underlätta identifiering och räkning av djur på ett effektivt och tillförlitligt sätt. Dessa läsare finns i två huvudtyper: handhållna och stationära.

Grisknorrar

Ättidsstyrning

Ett växande antal leverantörer inom blöttutfodring erbjuder nu avancerade system som integrerar sensorer för att övervaka och mäta grisarnas aptit.

Grisar i en hage

Digital grisräknare

Med en grisräknare kan grisföretagare räkna grisar av alla storlekar och färger med en mycket hög noggrannhet. Detta görs med en kamera som monteras där grisar passerar vid en flytt, exempelvis i en korridor.

Produkter inom fårproduktion

Får i grupp, ute på bete

Förändrad aktivitet

Rörelsesensorer på halsband, i våmmen eller runt fårets ben kan ge värdefull information om djurens aktivitet och beteende, vilket gör det lättare att upptäcka avvikelser som sjukdomar, skador eller rovdjursangrepp.

Närbild på ett får

Automatisk vägning

Automatisk vägning av djur ger värdefull information om tillväxt, betets kvalitet och djurens hälsa. System som djuren själva kan passera som WoW, gör det möjligt att kontinuerligt följa vikt och välfärd, förutsatt att ett bra djurflöde upprätthålls.

Får som betar

Digital betesmätning

Att mäta betestillväxt är avgörande för förutsägbarhet i betesbaserad produktion. Traditionella betesmätare kan kompletteras med appar som använder mobilbilder och Ai eller satellitdata för att följa tillväxten.

Produkter inom nötproduktion

Bilder från smaXtec´s monter från EuroTier. Foto: Emelie Oskarsson

SmaXtec

SmaXtec är ett avancerat hälsosystem för kor där en sensor i nätmagen mäter hälsodata i realtid. Informationen analyseras med AI och ger lantbrukare insikter om kornas hälsa och fertilitet.

Kor på sommarbete

Bacticam

Tekniken Bacticam ger på sikt en tydlig överblick på förekomsten av bakterier både på besättning- och individnivå, något som förenklar förebyggande djurhälsoproblem på gården.

Närbild på en komule

Betesavläsare

Regelbunden användning av betesavläsare förbättrar möjligheten att ha betesstrategier anpassade för djurens behov, såsom tillväxt och mjölkproduktion.

Ekonomi och affärsutveckling inom jordbrukets digitalisering

Forskningsspaningar

Gigacow

Kan genomisk selektion hjälpa mjölkkor möta varmare temperaturer? Genom att integrera data från mjölkgårdar, Växa Kokontrollen och Nordiska avelsvärdering skapar SLUs infrastruktur för kodata, Gigacow, nya möjligheter för forskning på värmestress hos kor.

Variationen i värmetolerans hos kor är stor och varierar från gård till gård. De känsligaste korna börjar reagera redan när yttertemperaturen överstiger 15 ºC, vilket syns bland annat genom en minskning i deras mjölkproduktion som sannolikt beror på ett minskat foderintag. Resultaten kommer från projektet ”Från känslig till robust atlet - kan genomisk selektion hjälpa mjölkkor möta varmare temperaturer?” och är en fortsättning på tidigare forskning från SLU som rapporterade att ett 7-dagars genomsnitt av dagliga maximala temperaturer över 20 ºC var förknippat med kraftiga nedgångar i mjölkproduktionen.

En annan nyligen publicerad studie i projektet som leds av Lena-Mari Tamminen på SLU visar även på att fertilitet ofta nedprioriteras av mjölkbönder till förmån för foderproduktion. Denna försummelse är problematisk, särskilt eftersom förlängda kalvningsintervaller och att behålla äldre kor kan öka risken för värmestress och mastit. Forskningen betonar behovet av större medvetenhet om ojämna kalvningsmönster och långtidseffekterna av värmestress. Dessutom behöver kylsystem i ladugårdar omvärderas. Detta skulle kunna innebära en omdesign av befintliga och framtida stallar för att ge ett mer effektivt kylsystem, t.ex. genom att utnyttja korsdrag, fläktar och sprinklers i stallarna, för att mildra de ökande utmaningarna med värmestress.

En del av projektet som understöds av SLU Gigacow går ut på att utvärdera avelsmål för att hantera värmestress hos kor och möjligheten att välja djur med högre värmetolerans, förbättrad termoreglering och/eller reproduktionsförmåga under höga temperaturer. Genom att ta hänsyn till värmestress i avelsurvalet skulle det vara möjligt att få ett genetiskt framsteg som innebär att produktion, fertilitet och hälsa förblir stabila även i värmestressade miljöer, vilka kommer att bli vanligare med ett varmare klimat.

Global methane hub och nordiskt arbete för minskade metangasutsläpp från kor

Enligt Global Methane Hub så ökar de globala metangasutsläppen med 35 % till 2030 och med 50 % till 2050 jämfört med 2010 års nivå. Den vetenskapliga delen av att koordinera arbetet för minskade utsläpp från boskap leds av universitetet i Wageningen. Arbetet pågår just nu för att fördela donerade forskningsmedel för att stärka existerande projekt inom sektorn. I augusti presenterade Global Methane Hub en strategi för att minska utsläppen från idisslande djurs matsmältning.


I Sverige pågår ett nära samarbete mellan Växa Sverige och SLU i syfte att förbereda vår medverkan i det nordiska avelsarbetet. SLUs infrastruktur för kodata, Gigacow, kommer att utgöra den tekniska ryggraden för att samla in data som sedan ska analyseras i att samarbete mellan forskare på Växa Sverige och SLU. Att mäta metangasutsläppen från en ko är komplext och kan göras på tre sätt. Med respirationskammare där kon är instängd under en tidsperiod och andningsluften mäts, Greenfeeds där kor lockas med kraftfoder och utandningsluften mäts i ett kontrollerat luftflöde och ”sniffers” installeras i fodertråget på en mjölkrobot som sedan mäter utandningsluften. SLU har länge bedrivit forskning inom detta område och bidragit till valideringen av de metoder som används i forskningen.

518 miljoner DKK för finansiering för minskade metangasutsläpp

I Danmark har regeringen satsat 518 miljoner DKK för att finansiera minskade metangasutsläpp genom att använda foderadditiv. Inom det nordiska avelsarbetet är målet att med hjälp av kostnadseffektiva mätverktyg kunna implementera låg metanproduktion som ett avelsmål. SimpleScan från C-Lock och MooLoggers från Tecnosens är marknadsledande inom ”sniffers”, vilket är den teknik som bedöms vara kostnadseffektiv nog för att mäta metangasutsläpp från tillräckligt många djur för att användas i ett avelsprogram. Detta ska användas i kombination med beräknade värden från mjölkspektra som kalibrerats med data från sniffers eller Greenfeeds. För att finansiera inköp och installation av utrustning i Sverige har forskare vid SLU och Växa Sverige skrivit fram flera forskningsansökningar som är under granskning. Jordbruksverket har även finansierat anpassningar av SLU Gigacow för att understödja projektet.

Rent tekniskt kommer Växa Sveriges personal att installera utrustning och flytta denna mellan gårdar, medan SLU Gigacow ansvarar för datainsamlingen och att lagra data som sedan analyseras av forskare på Växa och SLU. Eftersom en sniffer inte själv kan identifiera vilken ko som andas på den, krävs det att datainsamling från sniffern synkroniseras med registreringar i mjölkroboten. Detta kommer att göras i SLU Gigacow utifrån en modell utvecklad vid Århus universitet. På nordisk nivå behandlas just nu en forskningsansökan till Global Methane Hub där fokus särskilt ligger på de röda raserna, VikingRed och Norsk röd boskap. I arbetet kommer Växa Sverige, SLU, Luke (Finland), Århus universitet (Danmark), Norges miljø- og biovitenskapelige universitet (Norge), Viking Genetics (Danmark) och Geno (Norge) att samverka för att samla och analysera data samt dela dem med kollegor på Scotland’s Rural College (Skottland), University of Guelph och Lactanet.
Kollage för Gigacow, över lövstad
Bild: Per Frankelius

Rapporten fokuserade på 7 fokusområden:

  • Inhibitorer – Foderadditiv som hämmar metanogenesen eller de mikrober som producerar metan.
  • Genetik – Avelsprogram för att utveckla lågemitterande djur.
  • Mätverktyg – Utveckla kostnadseffektiva verktyg som mäter animaliska metanutsläpp.
  • Vacciner – Får djurets immunsystem att producera antikroppar som undertrycker metanproduktion.
  • Antimetanogena fodermedel – Foder och foder som innehåller föreningar som minskar metanproduktionen.
  • Vommikrobiom – Utforska mikroberna och processerna som förekommer inom vommens ekosystem.
  • Fysiologi och beteende – Förstå påverkan av djurs beteende och fysiologi på vommens mikrobiella ekosystem.

Källor



S
kribent: Tomas Klingström
Kontakt: tomas.klingstrom@slu.se



Forskningsspaningar

VallOptimal - direktanalys av vallen både före och efter skörd

VallOptimal är ett projekt som drivs av SLU och Växa Sverige med målet att undersöka om handhållna spektrometrar kan användas för tillförlitlig bestämning av foderkvalitet, finansierat av Stiftelsen Seydlitz MP bolagen. Projektet bestod av två delar med mätningar dels i växande vall, dels i färdigt ensilage.

Före skörd

Handhållna spektrometrar med NIR-teknik (exempelvis Yara N-sensor) mäter reflektioner från grödan i den del av ljusspektrumet som ligger nära den infraröda delen. Detta kan ge information om beståndets egenskaper. Denna teknik har visat sig kunna förutsäga näringskvalitet och skördemängd och kan vara ett bra komplement till nuvarande hjälpmedel som Vallprognos.se. De sistnämnda vallprognoserna baseras på provklipp i vallen samt temperatursumma, en modell som enbart kan användas inför förstaskörd. Det finns ett behov av att kunna bestämma optimal skördetidpunkt även i senare skördar. Dessutom tar det några dagar innan analysresultaten från provklippningarna är tillgängliga. Med en bärbar mätare får man svaret direkt i fält.

I projektet har data från flera år och platser över landet samlats in i växande vall inför tre skördar, både genom mätningar med handhållen Yara N-sensor och via kemiska analyser av klippta referensprov. Avkastning, råprotein, torrsubstans, fiber (NDF), smältbarhet och energiinnehåll mättes. Data från spektrometern jämfördes med de kemiska analyserna och med hjälp av detta skapades statistiska modeller med maskininlärning (en typ av AI). Resultaten visade god överensstämmelse mellan skanningar i fält och labbresultat. Därmed finns stor potential för att handhållna spektrometrar ska kunna bidra till effektiva skattningar av näringskvalitet och skördemängd. Det finns dock behov framåt av sensorer för växande vall till ett överkomligt pris som inte är beroende av väder och solens position.

Efter skörd

Även här användes handhållna skannrar med NIR-teknik, men mätningarna gjordes på ensilage. Vissa av ensilageproven togs i samarbete med ett projekt finansierat av Nötkreatursstiftelsen Skaraborg. Kalibreringarna gjordes på liknande sätt som före skörd, genom att data från skanningar och kemiska analyser från samma ensilageprover användes för att ta fram beräkningsmodeller med hjälp av maskininlärning. En handhållen mätare (i detta fall en NeoSpectra-skanner) kan leverera tillförlitliga resultat om foderkvalitet i ensilaget direkt på gård istället för att behöva vänta på analyssvar från laboratoriet. Torrsubstans, NDF, smältbarhet och råprotein mättes med god precision.
VallOptimal

Produkt information

Namn på produkt eller koncept: VallOptimal
Företag eller annan aktör: SLU och Växa Sverige
Kategori: Växtodling och foder
Observatörer: Camilla oskarsson, Växa Sverige och Johanna Karlsson, Växa Sverige

Datum för observation: 7 november 2024

Källor

Seminarieserie, Lantbruk och livsmedelsförsörjning i osäker cybervärld

Fotograf: Del 1 av seminarieserien, lantbruk och livsmedelsförsörjning i osäker cybervärld.

Del 1, Cybersäkerhet - en ödesfråga?

Lantbruket har idag kommit att bli oerhört framgångsrikt, inte minst tack vare digitalteknik.

Under det här lunchseminariet inleder vi med frågan var lantbruket egentligen står när det gäller digitalisering. Vi ställer också frågan vilken roll lantbrukaren har i Sveriges livsmedelsförsörjning och försvar. Men sedan tänker vi fokusera på vilka cyberhot och andra säkerhetsrisker som finns i samhället i stort – och särskilt i lantbruket.

Det är nämligen så att lantbruket av flera skäl är en måltavla när det gäller cyberattacker. Då detta är så strategiskt allvarligt hävdar vi att det är viktigt att samarbeta mellan försvaret och civilsamhället. Vi vill ju fortsätta digitaliseringen men göra det på säkrast möjligaste sätt. Karolina Muhrman och Per Frankelius, Organisations- respektive innovationsledare i Agtech Sweden, inleder och sedan följer två huvudtalare, nämligen Patrik Sandgren, Ansvarig för Forskning, innovation och industriell utveckling på Teknikföretagen och därefter Mattias Elfström, Överstelöjtnant i Försvarsmakten.

Fotograf: Del 2 av seminarieserien, lantbruk och livsmedelsförsörjning i osäker cybervärld.

Del två, Cyberrisker - vad kan drabba mig som lantbrukare?

Vi lever i en värld där andelen brott inom vår IT & informationsstruktur ökar. Vad är det som kan hända och hur drabbar det mig som enskild lantbrukare/företagare? Vi kommer under det här tillfället lyfta exempel på vad som hänt eller varit nära att hända, samt vilka konsekvenser det kan innebära.

Matproduktion är bärande för vår överlevnad och är därför strategiskt viktigt för samhället. På grund av detta är lantbruket utsatt för cyberhot från såväl länder med onda avsikter som enskilda brottsutövare. Redan har USA drabbats av allvarliga cyberattacker mot matproduktionen och i Sverige har både exempelvis Lantmännen och Coop drabbats. Också för den enskilde lantbrukaren är störningar av digital teknik en allvarlig sak som måste förebyggas och hanteras på bästa sätt.

seminarieserie

Fotograf: Del 3 av seminarieserien, Lantbruk och livsmedelsförsörjning i osäker cybervärld

Del tre, Grundläggande cyberhygien - vart börjar jag?

Cyber- och informationssäkerhet kan låta avancerat, men faktum är att grunden är enkel och börjar med din personliga cyberhygien. Precis som att du inte håller upp dörren till lokalerna för vem som helst bara för att den har en gul väst på sig, så gläntar du inte på dörren till digitala utrymmen genom lätta lösenord på postit-lappar.

Men människor gör misstag och vi företagare får göra vårt bästa för att skydda våra medarbetare och våra företag. Numera är cyberattacker inte ovanliga och det är sällan som den drabbade är det direkta målet. Men ett mindre företag kan lätt slås ut då en leverantör faller och data går förlorade. Eller för att man helt enkelt inte kan fakturera på flera dagar.

Precis som vi låser och larmar våra maskiner och våra lokaler ska vi göra även med våra digitala tillgångar. Alla behöver inte ha tillgång till allting, alltid. Och när det ändå råkar bli fel eller någon har tagit sig in, så har vi en checklista för hur vi hanterar även den akuta situationen i den digitala världen. Handfasta tips utlovas! Lyssna till Joanna Sjölander, Klusterledare Cyberly, Linköping Science Park.

Fotograf: Del 4 av seminarieserien, Lantbruk och livsmedelsförsörjning i osäker cybervärld

Del fyra, Ny lagstiftning för livsmedelsproducenter

Cyberly och Teknikföretagen bjuder på en introduktion till ny lagstiftning som ställer krav på säkerhet i nätverk och informationssystem – NIS 2 och Cybersäkerhetsakten (CRA) som ska implementeras detta år. Konsekvenserna för den som inte känner till, och följer reglerna, kan bli stora. Bötesbelopp i likhet med de vi numera känner igen från GDPR-sammanhang kan påföras, liksom personligt ansvar för företagsledning. I den nya lagstiftningen omfattas även hela livsmedelskedjan. Nyligen landade förslaget till hur NIS2 ska genomföras i svensk lag på regeringens bord och enligt den ska den nya lagen börja gälla från årsskiftet.
Vi som arrangerar det hela är de tre plattformarna Cyberly, SmartAgri och Agtech Sweden.

Fotograf: Del fem av seminarieserien, lantbruk och livsmedelsförsörjning i osäker cybervärld.

Del fem, Hårdvara och mjukvara - hur skyddar vi oss mot stöld och sabotage?

Lantbruket har allt att vinna på att använda smart digitalteknik för att förbättra produktiviteten, stärka arbetsmiljön och få mer betalt för olika produkter. Men samtidigt måste vi tänka på att digitalteknik kan bli föremål för stöld och sabotage. Det gäller både fysisk utrustning och digitala data som finns lokalt i systemen eller i ”molnet”.
Under detta lunchseminarium kommer vi diskutera hur man kan göra för att skydda sig mot stöld och sabotage både när det gäller hårdvara och mjukvara. Tre personer gör inspel i frågan.

  • Jörgen Skarin, Verksamhetsutvecklare vid Regionalt Cybercrime Center inom Polisen
  • Richard Bogren, försäljningschef mot Lantbruk, Länsförsäkringar Skaraborg
  • Daniel Carlsson, Precision AG/Farmsight Specialist hos Åhmans traktorcentrum