Omvärld och kunskap
Omvärldsbevakning för digitalisering av jordbruket
Generella produkter inom jordbruket
Produkter inom grisproduktion
Produkter inom fårproduktion
Produkter inom nötproduktion
Ekonomi och affärsutveckling inom jordbrukets digitalisering
Forskningsspaningar
Gigacow
Kan genomisk selektion hjälpa mjölkkor möta varmare temperaturer? Genom att integrera data från mjölkgårdar, Växa Kokontrollen och Nordiska avelsvärdering skapar SLUs infrastruktur för kodata, Gigacow, nya möjligheter för forskning på värmestress hos kor.
En annan nyligen publicerad studie i projektet som leds av Lena-Mari Tamminen på SLU visar även på att fertilitet ofta nedprioriteras av mjölkbönder till förmån för foderproduktion. Denna försummelse är problematisk, särskilt eftersom förlängda kalvningsintervaller och att behålla äldre kor kan öka risken för värmestress och mastit. Forskningen betonar behovet av större medvetenhet om ojämna kalvningsmönster och långtidseffekterna av värmestress. Dessutom behöver kylsystem i ladugårdar omvärderas. Detta skulle kunna innebära en omdesign av befintliga och framtida stallar för att ge ett mer effektivt kylsystem, t.ex. genom att utnyttja korsdrag, fläktar och sprinklers i stallarna, för att mildra de ökande utmaningarna med värmestress.
En del av projektet som understöds av SLU Gigacow går ut på att utvärdera avelsmål för att hantera värmestress hos kor och möjligheten att välja djur med högre värmetolerans, förbättrad termoreglering och/eller reproduktionsförmåga under höga temperaturer. Genom att ta hänsyn till värmestress i avelsurvalet skulle det vara möjligt att få ett genetiskt framsteg som innebär att produktion, fertilitet och hälsa förblir stabila även i värmestressade miljöer, vilka kommer att bli vanligare med ett varmare klimat.
Global methane hub och nordiskt arbete för minskade metangasutsläpp från kor
Enligt Global Methane Hub så ökar de globala metangasutsläppen med 35 % till 2030 och med 50 % till 2050 jämfört med 2010 års nivå. Den vetenskapliga delen av att koordinera arbetet för minskade utsläpp från boskap leds av universitetet i Wageningen. Arbetet pågår just nu för att fördela donerade forskningsmedel för att stärka existerande projekt inom sektorn. I augusti presenterade Global Methane Hub en strategi för att minska utsläppen från idisslande djurs matsmältning.I Sverige pågår ett nära samarbete mellan Växa Sverige och SLU i syfte att förbereda vår medverkan i det nordiska avelsarbetet. SLUs infrastruktur för kodata, Gigacow, kommer att utgöra den tekniska ryggraden för att samla in data som sedan ska analyseras i att samarbete mellan forskare på Växa Sverige och SLU. Att mäta metangasutsläppen från en ko är komplext och kan göras på tre sätt. Med respirationskammare där kon är instängd under en tidsperiod och andningsluften mäts, Greenfeeds där kor lockas med kraftfoder och utandningsluften mäts i ett kontrollerat luftflöde och ”sniffers” installeras i fodertråget på en mjölkrobot som sedan mäter utandningsluften. SLU har länge bedrivit forskning inom detta område och bidragit till valideringen av de metoder som används i forskningen.
518 miljoner DKK för finansiering för minskade metangasutsläpp
I Danmark har regeringen satsat 518 miljoner DKK för att finansiera minskade metangasutsläpp genom att använda foderadditiv. Inom det nordiska avelsarbetet är målet att med hjälp av kostnadseffektiva mätverktyg kunna implementera låg metanproduktion som ett avelsmål. SimpleScan från C-Lock och MooLoggers från Tecnosens är marknadsledande inom ”sniffers”, vilket är den teknik som bedöms vara kostnadseffektiv nog för att mäta metangasutsläpp från tillräckligt många djur för att användas i ett avelsprogram. Detta ska användas i kombination med beräknade värden från mjölkspektra som kalibrerats med data från sniffers eller Greenfeeds. För att finansiera inköp och installation av utrustning i Sverige har forskare vid SLU och Växa Sverige skrivit fram flera forskningsansökningar som är under granskning. Jordbruksverket har även finansierat anpassningar av SLU Gigacow för att understödja projektet.Rent tekniskt kommer Växa Sveriges personal att installera utrustning och flytta denna mellan gårdar, medan SLU Gigacow ansvarar för datainsamlingen och att lagra data som sedan analyseras av forskare på Växa och SLU. Eftersom en sniffer inte själv kan identifiera vilken ko som andas på den, krävs det att datainsamling från sniffern synkroniseras med registreringar i mjölkroboten. Detta kommer att göras i SLU Gigacow utifrån en modell utvecklad vid Århus universitet. På nordisk nivå behandlas just nu en forskningsansökan till Global Methane Hub där fokus särskilt ligger på de röda raserna, VikingRed och Norsk röd boskap. I arbetet kommer Växa Sverige, SLU, Luke (Finland), Århus universitet (Danmark), Norges miljø- og biovitenskapelige universitet (Norge), Viking Genetics (Danmark) och Geno (Norge) att samverka för att samla och analysera data samt dela dem med kollegor på Scotland’s Rural College (Skottland), University of Guelph och Lactanet.
Rapporten fokuserade på 7 fokusområden:
- Inhibitorer – Foderadditiv som hämmar metanogenesen eller de mikrober som producerar metan.
- Genetik – Avelsprogram för att utveckla lågemitterande djur.
- Mätverktyg – Utveckla kostnadseffektiva verktyg som mäter animaliska metanutsläpp.
- Vacciner – Får djurets immunsystem att producera antikroppar som undertrycker metanproduktion.
- Antimetanogena fodermedel – Foder och foder som innehåller föreningar som minskar metanproduktionen.
- Vommikrobiom – Utforska mikroberna och processerna som förekommer inom vommens ekosystem.
- Fysiologi och beteende – Förstå påverkan av djurs beteende och fysiologi på vommens mikrobiella ekosystem.
Källor
- " Från känslig till robust atlet"
- Temperature, productivity, and heat tolerance: Evidence from Swedish dairy production
- Farmers´ sense of the biological impact of extreme heat and seasonality on Swedish high-yielding dairy cows
- Wageningen
- Global Methane Hub
- Förbättrad hållbarhet inom mjölkproduktion genom förbättrad fodereffektivitet
- Enteric methane emission can be reliably measured by the GreenFeed monitoring unit
- Denmark bets on cow feed additive to reduce methane emissions
- C-lock
- Tecnosens
- Data synchronization for gas emission measurements from dairy cattle: A matched filter approach
Skribent: Tomas Klingström
Kontakt: tomas.klingstrom@slu.se
Seminarieserie, Lantbruk och livsmedelsförsörjning i osäker cybervärld
Del 1, Cybersäkerhet - en ödesfråga?
Lantbruket har idag kommit att bli oerhört framgångsrikt, inte minst tack vare digitalteknik.
Under det här lunchseminariet inleder vi med frågan var lantbruket egentligen står när det gäller digitalisering. Vi ställer också frågan vilken roll lantbrukaren har i Sveriges livsmedelsförsörjning och försvar. Men sedan tänker vi fokusera på vilka cyberhot och andra säkerhetsrisker som finns i samhället i stort – och särskilt i lantbruket.
Det är nämligen så att lantbruket av flera skäl är en måltavla när det gäller cyberattacker. Då detta är så strategiskt allvarligt hävdar vi att det är viktigt att samarbeta mellan försvaret och civilsamhället. Vi vill ju fortsätta digitaliseringen men göra det på säkrast möjligaste sätt. Karolina Muhrman och Per Frankelius, Organisations- respektive innovationsledare i Agtech Sweden, inleder och sedan följer två huvudtalare, nämligen Patrik Sandgren, Ansvarig för Forskning, innovation och industriell utveckling på Teknikföretagen och därefter Mattias Elfström, Överstelöjtnant i Försvarsmakten.
Del två, Cyberrisker - vad kan drabba mig som lantbrukare?
Vi lever i en värld där andelen brott inom vår IT & informationsstruktur ökar. Vad är det som kan hända och hur drabbar det mig som enskild lantbrukare/företagare? Vi kommer under det här tillfället lyfta exempel på vad som hänt eller varit nära att hända, samt vilka konsekvenser det kan innebära.
Matproduktion är bärande för vår överlevnad och är därför strategiskt viktigt för samhället. På grund av detta är lantbruket utsatt för cyberhot från såväl länder med onda avsikter som enskilda brottsutövare. Redan har USA drabbats av allvarliga cyberattacker mot matproduktionen och i Sverige har både exempelvis Lantmännen och Coop drabbats. Också för den enskilde lantbrukaren är störningar av digital teknik en allvarlig sak som måste förebyggas och hanteras på bästa sätt.