Kan aktivitetsmätare i örat bli nästa stora hjälpmedel i svensk betesdrift? Just nu pågår ett stallförsök där Anicares sensorteknik testas på mjölkkor inom SLU:s Gigacow-nätverk – med målet att förenkla tillsynen och öka effektiviteten.

Anicare Oy har utvecklat aktivitetsmätare som via mobiltelefonnätet kan skicka information om ett djurs position och aktivitet. Aktivitetsmätaren är utvecklad för att följa vilt och renar över långa avstånd men anpassas nu även för nötkreatur. I Sverige bistår SLUs infrastruktur för kodata, Gigacow, med stöd för tester och datainsamling i sin roll som testbädd inom Nordic Testbed Network.

Tång och aktivitetsmätare fotograferade på Anundshög utanför Västerås.
Figur 1. Tång och aktivitetsmätare fotograferade på Anundshög utanför Västerås. Från dess att marken steg upp genom havsytan och fram till nittonhundratelet bestod området av ängs- och betesmark men det gamla landskapet är nu ersatt av skog och åker.

Aktivitetsmätaren använder en teknik som heter Narrowband IoT (NB-IoT) och är optimerad för att kunna skicka små mängder data över stora avstånd med låg energiförbrukning. NB-IoT stöds av av alla större mobiloperatörer och ger därför en god täckning utan krav på att nya antenner behöver sättas upp och fungerar även inomhus på alla platser där man har mobiltäckning. Det Anicare Oy utvecklat är en liten sensor som väger 25 gram och fungerar som en aktivitetsmätare monterad i örat på djuret. Genom smart teknik kan aktivitetsmätaren övervaka djuret och sedan reagera på specifika rörelser eller avsaknad av rörelser. När en sådan händelse registreras kan aktivitetsmätaren skicka ett meddelande till djurägaren med kort information och en GPS-position för att djuret snabbt skall kunna hittas.

Exempel på aktivitetsmätning i en finsk ladugård på Youtube.

Betesdrift ställer i Sverige stora krav på arbete i form av daglig tillsyn och stängsling. Därför krävs ny teknik för att möjliggöra mer effektiv betesdrift. På så sätt möjliggörs extensiva produktionssystem där djurens förmåga att omvandla naturligt förekommande betesväxter till kött och andra produkter utnyttjas mer effektivt. För

att Sverige ska kunna bevara och utveckla ett rikt och diversifierat odlingslandskap är det därför viktigt att verktygslådan för att stödja lantbrukare i olika produktionsmiljöer utökas och att tekniker såsom virtuella stängsel eller smarta system tillgängliggörs.

Det pågående stallförsöket omfattar anpassningen till kor och svenska förhållanden där all dataanlys och utveckling genomförs av Anicare Oy. Försöket genomförs på en gård inom Gigacow-nätverket och de data som Anicare samlar in via försöket gör att de kan genomföra:

  • Fälttestning: Sensorkalibrering och datainsamling i verkliga miljöer.
  • Databehandling: Datavalidering och brusreducering.
  • Maskininlärning: Modellträning och korsvalidering för beteendeförutsägelser.
  • Integrationstestning: Systemkompatibilitet och realtidsdatabearbetning.
  • Användbarhetstestning: Utvärdering av användargränssnittet och insamling av feedback från användare och andra experter.
  • Prestandatestning: Mätning av skalbarhet och latens över tid.

Finsk och svensk mjölkproduktion har stora likheter men vissa skillnader. Bland annat skiljer sig kraven för godkännande av öronmärkning en aning vilket eventuellt kan ge möjlighet till ökad användarvänlighet vid svenska installationer. Kravet på bete skapar även andra förutsättningar, där Anicares sensor mycket väl kan vara mer värdefull för mjölkande kor i Sverige än i andra länder. I testet tar man även hänsyn till rent praktiska frågor såsom utformning och uppkopplingen till det svenska mobilnätet.

Två svenska mjölkkor med Anicares aktivitetsmätare i vänster öra.
Figur 2. Två svenska mjölkkor med Anicares aktivitetsmätare i vänster öra.

Källa: Stallförsök vid SLUs infrastruktur för kodata, Gigacow.

Projektet genomförs i samarbete med JAMK University i Finland och EIT Food.

Logo av JAMK universitet.

EIT Food.

Kontaktperson

Tomas Klingström.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Tomas Klingström
Koordinator vid Institutionen för husdjurens biovetenskaper (HBIO); HBIO, Kvantitativ genetik och husdjursavel


E-post: tomas.klingstrom@slu.se
Telefon: +46 72 503 1924

slu.se

Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering