Reproduktionssystemets struktur och funktion är oerhört komplicerat och processen, rörande könlig reproduktion - hos såväl människa som andra djur - är enormt dynamisk och beroende av att andra kroppsfunktioner (metabola, hormonella, beteendemässiga, immuna.) är i samklang.
Reproduktionsrubbningar är dessvärre inte ovanliga och dess prevention eller behandling är inte alltid en lätt uppgift. Det centrala är att alltid kunna fastställa vad som är rubbat. För att nå dit krävs en förståelse av den normala funktionen, att förstå det normala skeendet och att kunna förstå olika fertilitetsstörningar.
Vårt forskningsarbete är inriktat på att förstå hur sperma, såväl spermierna som sädesplasman, interagerar med de honliga könsorganen under spermietransport upp till ägget, dvs före befruktning, samt hur denna interaktion inleder processer som resulterar i att kvinnan till exempel tolererar att främmande celler, som spermierna är, kan vistas i hennes kropp istället för att stötas bort av hennes immunsystem. Spermier är morfologiskt enkla celler, men är receptiva för många signaler och de själva verkar, igen tillsammans med den vätska som omger cellerna, signalera till sin omgivning.
Ett stort antal hittills genomförda studier har klart påvisat att dessa cellinteraktioner inducerar förändringar, inklusive i genuttryck, och att dessa verkar vara bevarade under evolutionens gång. Därför använder vi olika djurmodeller samt experimentella betingelser där endast spermierna studeras. Studierna omfattar även påverkan av olika manipulationer såsom frysning av spermiernas funktionalitet, i takt med att kryopreservering är ett led i deras bevarande inför till exempel insemination eller provrörsbefruktning.
Det slutgiltiga målet är att bidra med kunskap som kan leda till förbättrade diagnos- och behandlingsmetoder av fertilitetsrubbningar.
