Sedan 1991 har den svenska minerallagstiftningen förändrats i grunden. Bland annat har skatten på vinster från mineralbrytning sänkts från 50 procent till några enstaka promille. Skattesänkningarna har varit del av en medveten strategi som syftat till att revitalisera svensk gruvindustri och återigen göra Sverige till en internationell gruvnation av rang. I februari 2013 offentliggjorde statsminister Fredrik Reinfeldt Sveriges första mineralstrategi någonsin. Det kan också ses som en del av en strävan på EU-nivå att säkra tillgången till naturresurser inom unionen.
Av allt att döma har dessa ansträngningar burit frukt: antalet artiklar innehållande ordet ”gruvboom” har sedan 2004 ökat stadigt, och vid internationella rankningar av de mest investeringsvänliga länderna för gruvföretag dyker Sverige konsekvent upp i den absoluta toppen.
Projektet undersöker dessa olika möjliga världar och blottlägger de ideologiska och kulturella konfliktlinjer som löper genom dagens svenska gruvlandskap. Genom kvalitativ textanalys av ett omfattande empiriskt material undersöks den offentliga debatten om den svenska gruvpolitiken sedan 1991. Fokus ligger på den nya mineralstrategin och de konflikter som politiken gett upphov till. Genom intervjuer och kvalitativ textanalys fördjupas analysen av två aktuella gruvkonflikter, i Kiruna och i Pajala, som kastar ljus över delvis olika aspekter av den nuvarande gruvpolitiken.
Analysen ramas in av kulturgeografen David Harveys tankar om olika rums-tidsliga ordningar som ständigt bärande på potentiella konflikter. Den motiveras av vår övertygelse att dagens konflikter om gruvprojekt utgör det kanske främsta exemplet i Sverige på hur rum för politiskt samtal om avgörande samhällsfrågor skapas utanför den parlamentariska arenan.
Projektets titel: Den svenska gruvpolitikens omvandling – aktörer, möjliga världar och kontroverser”
Av allt att döma har dessa ansträngningar burit frukt: antalet artiklar innehållande ordet ”gruvboom” har sedan 2004 ökat stadigt, och vid internationella rankningar av de mest investeringsvänliga länderna för gruvföretag dyker Sverige konsekvent upp i den absoluta toppen.
Lokala och nationella konflikter
Samtidigt vittnar emellertid en mängd konflikter på nationell och lokal nivå om att strategin är kontroversiell. Runt om i landet genomförs massiva och välorganiserade protestaktioner mot planerade gruvprojekt och motståndsnätverk byggs upp. Det är uppenbart att den nya mineralstrategin aktualiserar djupt liggande motsättningar som går djupare än enkla ekonomiska kalkyler eller partipolitiska åsiktsskillnader. Dessa motsättningar har med idéer om grundläggande begrepp såsom rättvisa, välfärd, samhälle och utveckling att göra, och uttrycks bäst analytiskt i termer av olika möjliga världar.Projektet undersöker dessa olika möjliga världar och blottlägger de ideologiska och kulturella konfliktlinjer som löper genom dagens svenska gruvlandskap. Genom kvalitativ textanalys av ett omfattande empiriskt material undersöks den offentliga debatten om den svenska gruvpolitiken sedan 1991. Fokus ligger på den nya mineralstrategin och de konflikter som politiken gett upphov till. Genom intervjuer och kvalitativ textanalys fördjupas analysen av två aktuella gruvkonflikter, i Kiruna och i Pajala, som kastar ljus över delvis olika aspekter av den nuvarande gruvpolitiken.
Samtliga aktörers uppfattningar
Tillsammans skildrar de tre delstudierna samtliga inblandade aktörers uppfattningar om den rådande gruvpolitiken och vilka djupare övertygelser om det goda samhället som formar dagens svenska gruvkonflikter.Analysen ramas in av kulturgeografen David Harveys tankar om olika rums-tidsliga ordningar som ständigt bärande på potentiella konflikter. Den motiveras av vår övertygelse att dagens konflikter om gruvprojekt utgör det kanske främsta exemplet i Sverige på hur rum för politiskt samtal om avgörande samhällsfrågor skapas utanför den parlamentariska arenan.
Projektets titel: Den svenska gruvpolitikens omvandling – aktörer, möjliga världar och kontroverser”
