Miljöpolitik och storskaliga lösningar på klimatproblemet 

Vilken roll har storskaliga tekniker för negativa utsläpp att spela i arbetet med att begränsa den globala uppvärmningen? Utgör de ett nödvändigt komplement när politisk vilja till strukturella förändringar verkar saknas, eller tvärtom en risk för att sådan vilja ska fortsätta att vara begränsad? 

Politiska lösningar inom ett problemområde leder ofta till motsättningar, och ibland rentav till skapandet av helt nya problemområden som i sin tur blir föremål för politisk uppmärksamhet. Aldrig är detta så tydligt som när det gäller miljöpolitik, vars tillblivelse i modern form i Sverige på 1960-talet träffande beskrivits av miljöhistorikern Lars J Lundgren som upptäckten av en ny problemkontinent. Min forskning riktar sig mot denna ofta konfliktbetonade pendling mellan politik och samhälle i den statliga regleringen och hanteringen av miljön.

Efter att ha avslutat ett treårigt forskningsprojekt om den svenska gruvpolitikens kontroverser under 2000-talet, har jag övergått till att studera storskaliga tekniker som lösning på klimatproblemet. Specifikt handlar det om den teknik som kallas BECCS –  bioenergi med avskiljning och lagring av koldioxid, vilken sedan Parisavtalet 2015 har hamnat i fokus inom klimatforskningen eftersom den i teorin kan erbjuda stora möjligheter till nettonegativa utsläpp, det vill säga att samhället genom lagring av koldioxid från biomassa samt nyplantering av motsvarande mängd biomassa kan återta redan gjorda koldioxidutsläpp från atmosfären. Detta är emellertid en teoretisk potential som är förknippad med enorma osäkerheter, inte minst vad gäller mängden av land som behöver tas i anspråk för storskalig BECCS och hur detta kan påverka annan markanvändning.

I mitt projekt tittar jag på hur aktörer i Sverige och Tanzania - två länder med relativt goda förutsättningar för BECCS - ser på en möjlig implementering av tekniken i sina respektive länder och industrier. Genom en sådan jämförande studie vill jag tydligare klarlägga vilka globala motsättningar och förutsättningar som finns för storskalig BECCS som en lösning på klimatproblematiken.

 

Publikationer

2018

Simon Haikola, Jonas Anshelm

State regulation of mining in a post-fordist economy: Local vulnerability in the shadow of hierarchy

Ingår i Political Geography

Artikel i tidskrift

Jonas Anshelm, Simon Haikola

Depoliticization, Repoliticization, and Environmtental Concerns - Swedish Mining Politics as an Instance of Environmental Policization

Ingår i ACME

Artikel i tidskrift

Forskningsprojekt & program

CV

CV

  • 2008
    Magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap, Borås högskola; Kandidatexamen i Litteraturvetenskap, Lunds universitet
  • 2012
    Filosofie doktor i Teknik och social förändring, Linköpings universitet
  • 2013
    Adjunkt vid Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet
  • 2015
    Postdoktor vid Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet
  • 2017
    Biträdande lektor, Tema Teknik och social förändring

Forskning

Den svenska gruvpolitikens omvandling: Aktörer, möjliga världar och kontroverser

Motstridiga ambitioner för användning av biomassa: Sverige, Tanzania och världen

Undervisning

Miljövetarprogrammet; Teknikhistoria

Forskare inom samma fält

Om Tema T