Tillstånd, begränsningar och andra krav

• Vissa ämnen kräver tillstånd för att få hanteras, det gäller exempelvis vissa cancerframkallande, sensibiliserande, allergiframkallande eller reproduktionsstörande ämnen.
• Mer om kemiska ämnen som kräver tillstånd eller anmälan finns att läsa på Arbetsmiljöverkets information om Tillstånd för kemiska ämnen och i Arbetsmiljöverkets föreskrift Risker i arbetsmiljön 2023:10 kapitel 8 .  
  • Tillstånd – Kemiska ämnen listade i grupp A får vanligen inte hanteras alls (cancerframkallande ämnen), tillstånd kan ges exempelvis för forskning på cancerogen substans eller mätmetod. Krav på tillstånd gäller också för kemiska produkter som innehåller ett sådant ämne som förorening i en halt av 0,1 viktprocent eller mer.
  • Tillstånd - Kemiska ämnen listade i grupp B får hanteras efter tillstånd från Arbetsmiljöverket. Det handlar om en grupp av ämnen som är cancerframkallande, sensibiliserande, allergiframkallande eller reproduktionsstörande. Ett ämne som tillhör grupp B eller en produkt som innehåller ett sådant ämne i en halt av 1 viktprocent eller mer får endast hanteras efter tillstånd av Arbetsmiljöverket.
• Den enhet/avdelning som ska använda ämnet ansvarar själv för att ansöka om tillstånd och diarieföra ansökan.
• Tillståndsprovessen tar några månader och ett tillstånd gäller under begränsad tid, vanligen 1-3 år.
• OBS! Ett giltigt tillstånd krävs även för att köpa in eller lagra ett grupp A eller grupp B ämne. Överträdelse kan medföra sanktionsavgift på 400 000 kr för Grupp A ämne och 150 000 kr för grupp B ämne.

Tillstånd för brandfarliga varor söks campusvis vid LiU. Även vid Region Östergötland söks tillstånd för brandfarlig vara gemensamt. För mer information, se sidan om Brandskydd under rubriken Hantering av brandfarlig vara. 

• Till sprängämnesprekursorer räknas ämnen som kan användas för tillverkning av hemgjorda sprängämnen. För att förhindra terrorism regleras därför sådana ämnen genom särskild lagstiftning inom EU, EU-förordning 2019/1148 om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer som reglerar tillgången på produkter som innehåller sprängämnesprekursorer.
• Reglerna innebär att professionella användare får använda denna typ av produkter, men måste fylla i en varudeklaration vid beställning av sprängämnesprekursorer samt rapportera betydande stölder och försvinnande av produkter som innehåller sprängämnesprekursorer. LiU betraktas som professionell användare och omfattas av lagkravet.
• Mer information om sprängämnesprekursorer och gällande lagstiftningar (europeiska och svenska) finns på MSB:s sidor om Brandfarligt och explosivt. Information finns också i en vägledning från EU-kommissionen, till EU-förordning 2019/1148 om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer.
• Exempel på sprängämnesprekursorer är salpetersyra, väteperoxid, svavelsyra och aceton men också till exempel ammoniumnitrat.

Inköp av vissa sprängämnesprekursorer

Inköp av vissa sprängämnesprekursorer innebär att särskild varudeklaration (kundförsäkran) behöver fyllas i, se avsnittet under Kemikaliehantering om Inköp, tillverkning och varudeklaration (EUD).

Rapporteringskrav av stöld, försvinnanden

Den som hanterar (förvarar och/eller använder) sprängämnesprekursorer som regleras i EU-förordning 2019/1148 är skyldiga att rapportera betydande stölder och försvinnanden av dessa till polisen inom 24 timmar från upptäckten. Rapportering sker i första hand till prekursor@polisen.se. Det går även att rapportera till polisens telefonnummer 114 14.

I samband med rapportering till polisen ska LiU:s Miljö-och säkerhetsenhet informeras genom att skicka ett mail till sakerhet@liu.se i de ärenden som rör LiU:s verksamhet. En bedömning bör göras från fall till fall om eventuellt försvinnanden eller stöld är betydande.

Rapporteringskravet gäller för

• Väteperoxid (CAS 7722-84-1)
• Natriumperklorat (CAS 7601-89-0)
• Natriumnitrat (CAS 7631-99-4)
• Nitrometan (CAS 75-52-5)
• Svavelsyra (CAS 7664-93-9)
• Kalciumnitrat (CAS 10124-37-5)
• Salpetersyra (CAS 7697-37-2)
• Ammoniumnitrat (CAS 6484-52-2)
• Kalciumammoniumnitrat (CAS 15245-12-2)
• Kaliumklorat (CAS 3811-04-9)
• Aceton (CAS 67-64-1)
• Magnesiumnitrat hexahydrat (CAS 13446-18-9)
• Natriumklorat (CAS 7775-09-9)
• Hexamin (CAS 100-97-0)
• Aluminiumpulver (CAS 7429-90-5)
• Kaliumperklorat (CAS 7778-74-7)
• Kaliumnitrat (CAS 7757-79-1)
• Magnesiumpulver (CAS 7439-95-4)

Produkter som innehåller minst fem ingredienser, och där halten av varje ingående sprängämnesprekursor är lägre än 1 vikt%, är undantagna från reglerna om rapporteringskrav.

Vissa kemiska ämnen räknas som särskilt farliga, detta beslutas av den Europeiska kemikaliemyndigheten Echa och publiceras i bilaga XIV (bilaga 14, "tillståndslistan") till Reach som uppdateras med jämna intervall. Det krävs tillstånd från Echa att få använda dessa kemiska ämnen. Vid tillståndsprövningen av sådana kemikalier ska säkrare alternativ övervägas, och om alternativen är ekonomiskt eller tekniskt rimliga ska de farliga ämnena bytas ut.

Echa tar även fram en så kallad kandidatförteckning med särskilt farliga ämnen, "substances of very high concern" så kallade SVHC som är ”kandidater” till att hamna på bilaga XIV, tillståndslistan i Reach och kan komma att kräva tillstånd för att få användas.

Kompletterande svensk lagstiftning gäller förbud att använda klorerade lösningsmedel (tex metylenklorid), se förordning (1998:944) om förbud i vissa fall i samband hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter.

Mer information finns på Kemikalieinspektionens sidor om REACH respektive klorerade lösningsmedel.

Undantag från krav på tillstånd

Det finns ett generellt undantag från krav på tillstånd för användning av dessa ämnen i vetenskaplig forskning och utveckling (enligt Artikel 56.3 i Reach-förordningen 1907/2006) vilket innebär att verksamhet som är vetenskaplig forskning och utveckling behöver inte ansöka om tillstånd. Detta undantag gäller:

• Vetenskapliga experiment, analyser eller kemisk forskning som utförs under kontrollerade förhållanden. Exempelvis experimentell forsknings- eller analysverksamhet i laboratorieskala, såsom syntes och testning av kemikalieapplikationer, frisättningstest osv. samt ämnets användning vid uppföljning och rutinkvalitetskontroll eller in vitro-diagnostik i laboratorieskala under kontrollerade förhållanden, att det finns rutiner för hur ämnen hanteras för att minimera risk för exponering av människa eller miljö, rutiner för avfallshantering med mera.
• För arbete som utförs inom forskningsprojekt exempelvis forskarutbildning, examensarbete eller motsvarande.
• Men, den totala mängden av ett ämne som används får inte överstiga ett ton på ett år, beräknas totalt per juridisk enhet, inom LiU som organisation.

OBS! Detta undantag gäller ej inom grundutbildning, se under Kemiska produkter förbjudna i utbildning nedan.

Om undantaget även gäller för produkt- och processinriktad forskning och utveckling ska det anges särskilt i bilaga XIV samt vilken maximal mängd som undantaget gäller för, annars gäller kravet på tillstånd.

På liknande sätt får metylenklorid trots det generella förbudet användas i forskning och utveckling, se Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer (KIFS 2017:7). Undantaget från förbudet att använda metylenklorid vid LiU gäller forskning och utveckling men ej inom grundutbildning.

Inköp av kemiska produkter förbjudna enligt Reach

I samband med inköp behöver den som köper in ofta intyga att man omfattas av udantaget genom slutanvändardeklaration (end-user-declaration, EUD).

Kemiska produkter förbjudna i utbildning

Det generella undantag som finns för användning inom vetenskaplig forskning och utveckling av kemiska produkter som annars kräver tillstånd gäller inte för utbildning. Det innebär att kemiska produkter som finns med på Reach-förordningens bilaga XIV (bilaga 14, "tillståndslistan") är förbjudna att använda inom grundutbildning eller motsvarande.
Undantaget för gäller dock för arbete som utförs inom forskningsprojekt, exempelvis forskarutbildning, examensarbete eller motsvarande.

Summering av lagstiftning som gäller Narkotika, Narkotikaprekursorer, Hälsofarliga varor och så kallade Substanser under utredning.

Narkotika, narkotikaklassade läkemedel

Narkotika får utan tillstånd innehas av föreståndare för vetenskaplig institution som ägs eller stöds av staten, i enlighet med lagen om kontroll av narkotika.

Ämnen som klassas som narkotika listas i Läkemedelsverkets föreskrift om förteckningar över narkotika, denna föreskrift uppdateras regelbundet med nya ämnen. Ändringsföreskrfiter med senaste tillkomna ämnen samt konsoliderade föreskrifter (där ändringar presenteras samlat) finns via Läkemedelsverkets hemsida.

Krav vid hantering av narkotika, narkotikaklassade läkemedel

• Begränsat antal personer ska ha tillgång till narkotika. Inom verksamheten ska det därför dokumenteras i en förteckning vilka personer som har rätt att hantera narkotika. Även vilka narkotiska substanser som hanteras ska förtecknas. Denna förteckning ska uppdateras så fort en förändring sker. Dokumentationen ska sparas i 5 år.
• Narkotikaanteckningar (”journalföring”) ska alltid föras så att all hantering av narkotika och narkotikaklassade läkemedel kan spåras. De mängder som inköps/införs/utförs/förbrukas eller kasseras måste föras löpande (hantering ska också kunna redovisas på anmodan av Läkemedelsverket). Narkotikaanteckningar ska även sammanställas för kalenderår, en sammanställning per år. Dokumentationen ska sparas i 5 år.
• Mängden narkotika och narkotikaklassade läkemedel ska inventeras minst en gång per år och då ska faktiskt mängd jämföras med antecknat lagersaldo i narkotikaanteckningarna.
• Om faktisk mängd och antecknat lagersaldo EJ överensstämmer, ska orsak till avvikelsen anges. Om avvikelse ej kan förklaras ska prefekt/motsvarande informeras. Vid misstanke om svinn/stöld ska prefekt/motsvarande informera säkerhetschefen.
• Föreståndare för vetenskaplig institution behöver inte längre lämna in uppgift till Läkemedelsverket om sin verksamhet med narkotika under det gångna året när det gäller innehav ("årsredovisning"). Detta framgår tyvärr inte av information på Läkemedelsverkets hemsida.
• Andra krav som exempelvis rör redovisning kan finnas vid tillstånd för införsel eller utförsel.
• Krav på förvaringsplats så endast de som har rätt att hantera narkotika har åtkomst, vilket innebär separat förvaring i låst skåp, motsvarande.

Narkotikaprekursorer

Ett sätt att strypa tillgången på olaglig narkotika är att strypa tillgången på de kemikalier som behövs vid tillverkningen. Här pågår bland annat ett samarbete mellan branschorganisationer och myndigheter som Läkemedelsverket, Rikskriminalpolisen och Tullverket.

Ämnen som kräver tillstånd

Kategori 1, exempelvis

• efedrin
• ergometrin
• ergotamin
• klorefedrin
• klorpseudoefedrin
• lysergsyra
• 1-fenyl-2-propanon
• pseudoefedrin
• norefedrin
• N-acetylantranilsyra
• 3,4-meylendioxi-fenylpropan-2-on
• isosafrol
• piperonal
• safrol
• alfa-fenylacetoacetonitil

Ättiksyraanhydrid och röd fosfor - kan krävas registrering av innehav

Däremot krävs registring för innehav av mer än 100 liter av ättiksyraanhydrid (100 liter inom hela LiU, inte inom en specifik verksamhet) och 0,5 kg av röd fosfor under en 12 månadersperiod. Vid planering för att använda stora mängder ättiksyraanhydrid, kontakta LiU:s koordinator för kemikaliehantering.

Ämnen som inte kräver registrering eller tillstånd vid enbart innehav

För innehav av kategori 2B och 3 krävs ingen registrering, det gäller exempelvis:

• antranilsyra
• fenylättiksyra
• piperidin
• kaliumpermanganat
• aceton
• etyleter
• metyletylketon
• toluen
• svavelsyra
• saltsyra

Uppdaterade uppgifter om vika ämnen som klassificeras som narkotikaprekursorer samt blanketter finns på Läkemedelsverkets hemsida om narkotikaprekursorer.

Hälsofarlig vara

Hälsofarliga varor är ämnen som på grund av sina inneboende egenskaper medför fara för människors liv eller hälsa och som används eller kan antas användas i syfte att uppnå berusning eller annan påverkan. För att begränsa tillgången krävs det tillstånd från Folkhälsomyndigheten (FHM) innan man får använda ett ämne som klassas som hälsofarlig vara. På Folkhälsomyndighetens webbplats finns information om hälsofarlig vara och om hur man söker tillstånd.

Vilka ämnen är hälsofarlig vara?

Den senaste uppdateringen av vilka ämnen som omfattas av kraven för hälsofarlig vara finns i bilagan till Förordning om förbud mot vissa hälsofarliga varor. Den nya versionen av bilagan ligger alltid sist i webbdokumentet, så ett tips är att scrolla nerifrån.

Ansökan om tillstånd

Ansökan gäller i ett kalenderår januari - december och i ansökan vill Folkhälsomyndigheten ha följande uppgifter:

1. En ansökan där det anges vilka hälsofarliga varor som avses, mängder som ska hanteras ska anges, var de användas osv. vilket anges i blankett/motsvarande via FHM:s webbplats
2. Då det är LiU som ansöker (utifrån organisationsnummer) ska någon ansvarig för LiU:s verksamhet bestyrka den här typen av ansökningar och FHM vill därför ha underskrift av firmatecknare, alternativt ska en fullmakt finnas för den sökande. Se nedan om fullmakt.
3. Någon typ av intyg som styrker den sökandes behörighet att hantera och ansvara för hälsofarlig vara krävs

Om fullmakt

• Eftersom en fullmakt kan användas mer än en gång underlättas ansökningsprocessen av att slippa skaffa underskrift av firmatecknare varje år då man ansöker om denna typ av tillstånd per kalenderår. Vilka som är firmatecknare vid LiU framgår ur särskilt Rektorsbeslut, "generell rätt att teckna universitetets firma" dessa beslut finns i LiUdok och uppdateras oftats årligen.
• Vid LiU finns en mall framtagen för fullmakt avseende FHM som ska användas för detta ändamål, och den kan gälla i max fem år. Därefter får en ny fullmakt tas fram om den fortfarande behövs.
• Prefekt/motsvarande ska finnas på sändlista, så hen får kännedom om att sådant tillstånd söks vid institutionen/motsvarande.
• Använd vid LiU framtagen mall till fullmakt.
• Fullmakten ska sedan skickas till FHM på det sätt FHM anger.
• Alla dokumentet i ärendet ska diarieföras vid berörd institution vid LiU.

Om Intyg av behörighet

• För att underlätta för de sökande vid ansökningsprocessen vid LiU har en mall tagits fram för att intyga den sökandes behörighet, denna bör användas för detta ändamål, och kan gälla i max ett år. Därefter får ett nytt intyg tas fram om det fortfarande behövs.
• Sökandes avdelningschef ska skriva under intyget (en chef med fördelade arbetsmiljöuppgifter från prefekt/motsvarande). Avdelningschef bedöms vara en lämplig att skriva under denna typ av intyg, då hen bör kunna bedöma att en person är anställd vid LiU, i en roll och med uppgifter som gör att hen har ett behov att använda sig av vissa hälsofarliga varor, samt att hen har ett labb med utrymmen lämpliga för hanteringen. Hen bör också kunna bedöma att den sökande är person som är insatt i gällande lagstiftning och tillser att hanteringen sker i enlighet med lagstiftning. För att underlätta för avdelningschef i dennes bedömning finns därför möjlighet att även enhetschef/forskningsledare/motsvarande skriver under ansökan om hen bättre kan bedöma lämpligheten. Men, avdelningschef SKA alltid skriva under, oavsett underskrift från enhetschef/motsvarande.
• Prefekt/motsvarande ska finnas på sändlista, så hen får kännedom att sådant tillstånd söks vid institutionen/motsvarande.
• Använd vid LiU framtagen mall för intyg av behörighet.
• Intyget ska sedan laddas upp elektroniskt i FHM:s portal, därefter skickas originalet med post till FMH tillsammans med övriga handlingar i ärendet.
• Det inskannade dokumentet ska diarieföras vid berörd institution vid LiU ihop med övriga handlingar och ansökan.

Material som kommer från djur kallas för animaliska biprodukter och definieras som ”material från djurriket som inte är livsmedel och som ännu inte bearbetats eller behandlats till framställda produkter”. Exempel på animaliska biprodukter är döda djur och biprodukter från slaktade djur, exempelvis blod som inte är avsett som livsmedel och som används inom forskning Även ull, fjädrar, ägg, embryon och sperma, cellinjer och serum med animaliskt ursprung; proteiner och antikroppar ingår i begreppet animaliska biprodukter.

För att få använda animaliska biprodukter inom forskning krävs tillstånd från Jordbruksverket. LiU innehar ett gemensamt tillstånd. Men, innan ny verksamhet med ABP påbörjas behöver kontakt tas med LiU:s laboratoriesäkerhetskoordinator för att säkra att den nya verksamheten innefattas i det tillstånd LiU har.

I övrigt gäller även särskilda regler kring bortskaffande av avfall, se sidorna om Avfall under rubriken Laboratorieavfall LiU, Biologiskt avfall - vävnad från djur (ABP) och växter.

 

Inom forskning finns också krav på exporttillstånd för strategiskt känsliga produkter, bland annat produkter med dubbla användningsområden. Frågan om exportkontroll kan bli aktuell i LiU:s verksamhet i olika situationer med utländska kontakter, till exempel vid forskningsprojekt med utländska parter eller när en LiU-anställd deltar i internationella konferenser eller i andra sammanhang där det även deltar representanter från andra stater. Mer information om finns på sidan om via exportkontroll och strategiskt känsliga produkter på LiU:s intranät.

Inom forskning finns också en rad andra krav på olika sorteras tillstånd, exempelvis etikgodkännande, tillstånd för klinisk läkemedelsprövning eller tillgång till biobanksprover, vilket finns mer information om via sidan om forskningsetik and andra tillstånd på LiU:s intranät.

Kvicksilver, kvicksilverföreningar och beredningar är förbjudna att använda i Sverige.

Kemikalieinspektionen har gjort vissa tidsbegränsade undantag där det saknas tillgängliga alternativ och dessa finns i bilaga 3 i Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer. I korthet innebär det att kvicksilver för användning inom vissa områden (exempelvis analyskemikalier) får användas för angiven användning tillochmed datum angivna i tabellen nedan.

Kvicksilver för användning som analyskemikalier	Får användas för angiven användning t.o.m.
Kvicksilverföreningar för analys av kvicksilver samt utveckling av sådana analysmetoder	Tillsvidare
Kvicksilverföreningar för analys enligt internationella standardmetoder inom läkemedelsområdet	2025-12-31
Kvicksilverföreningar för analys av COD och i ampuller för COD-analys.	2025-12-31
Kvicksilverföreningar för analys samt forskning och utveckling inom medicinsk diagnostik.	2023-12-31

Den som använder kvicksilver enligt undantagen i bilaga 3 behöver inte längre särskilt dokumentera datum för användning av kvicksilver, antal enheter, mängd och användningsområde.

Kemikalieinspektionen kan över undantagen i bilaga 3 bevilja dispens i enskilda fall, mer information finns på Kemikalieinspektionens webbsida om kvicksilver.

Kemikalieinspektionen är dock restriktiva med att bevilja dispenser och gör det bara när det finns starka skäl.

Generell information om kvicksilver och dess risker finns på Kemikalieinspektionens konsumentsida om kvicksilver , i föreskrift om kemiska produkter och biotekniska organisamer samt i förordning om förbud med mera i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter.

Begränsningar i användning och inköp

Ämnen som bryter ned ozonskiktet kallas ofta ozone depleting substances (ODS) och innehåller antingen klor (Cl) eller brom (Br). Dessa ämnen förångas lätt och är mycket stabila, vilket innebär att de kan nå stratosfären där ozonskiktet finns. Några exempel på ämnen är CFC (klorfluorkarboner) och HCFC (klorerade fluorkolväten) som har använts exempelvis som drivgas i sprayförpackningar och som köldmedium. Andra exempel är koltetraklorid (tetraklormetan) och 1,1,1-trikloretan (metylkloroform) som har använts som lösningsmedel och vid laboratoriearbete.

Det finns gemensamma regler inom EU för ozonnedbrytande ämnen för laboratorie- och analysarbete. Det regleras i EU:s förordningar (EG) nr 105/2009 om ämnen som bryter ner ozonskiktet och i (EG) nr 291/2011 om viktiga användningsområden för andra kontrollerade ämnen än klorfluorkolväten för laboratorie- och analysändamål.

En summering över de viktiga användningsområden ("essential use") som innebär tillåten användning av olika ozonnedbrytande ämnen finns i "Manual for laboratory users", denna handbok och information om krav kring licens och rapportering av ODS finns via EU kommissionens sida om ozonlagret. Övriga användningar är inte tillåtna.

Inköp av ozonnedbrytande ämnen (ODS)

Inköp av ozonnedbrytande ämnen (ODS) innebär att särskilt ID nummer krävs.

Kemiska ämnen/produkter kan ha gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön (hygieniska gränsvärden). Det gäller för damm, rök, dimma, gas och ånga och gränsvärdena är bindande, de måste följas. Det hygieniska gränsvärdet för ett ämne är den högsta halten av ämnet som är godtagbar på arbetsplatsen. Det finns kemiska ämnen som kan tas upp i kroppen både via lungorna och genom huden. Detta gäller framför allt ämnen som är vätskor eller gaser. Ämnen som lätt kan tas upp i kroppen genom huden är markerade med ett H i gränsvärdeslistan.

I Arbetsmiljöverkets föreskrift Hygieniska gränsvärden finns en gränsvärdeslista i bokstavsordning över de ämnen där gränsvärden finns. För enskilda ämnen finns även information i kemikaliehanteringssystemet KLARA. Mer information om luftföroreningar och gränsvärden finns också på Arbetsmiljöverkets webbplats om luftföroreningar och gränsvärden.

Kort om olika gränsvärden

NGV=Nivågränsvärde – mäts under åtta timmar

Nivågränsvärden är de värden som man vanligen menar när man talar om hygieniska gränsvärden. De gäller för åtta timmars arbetspass. Det vanliga när man tar prov är att göra det under en hel arbetsdag, alltså normalt i åtta timmar. Pauser i arbetet tas oftast med i mätningen, men däremot mäter man inte under raster.

KGV=Korttidsvärden - mäts under kort tid

Korttidsgränsvärden är hygieniskt gränsvärden för exponering under en kort tid, exempelvis 15 minuter (referenstiden beror på vilket ämne det gäller). Korttidsgränsvärden kan vara bindande eller vägledande, ett bindande korttidsgränsvärden får inte överskridas.