Kemikaliehantering

Innan allt arbete med kemiska produkter påbörjas ska man utvärdera om det finns några faror med hanteringen/metoden, och om skyddsåtgärder samt hanteringsinstruktioner krävs. Hela hanteringskedjan ska utvärderas. Det ska också finnas en nödlägesrutin på plats i händelse av spill, olycka, läckage, utsläpp eller brand. Denna utvärdering görs genom en riskbedömning.

Vid riskbedömning av experiment, metoder och arbetsmoment med mera ska:

• kemiska riskkällor och deras farliga egenskaper identifieras
• det undersökas om särskilda krav eller regler gäller. Till exempel krav på tillstånd, särskild skyltning eller utbildning, medicinska kontroller
• riskfyllda arbetsmoment och aktiviteter identifieras, gäller moment under hela hanteringskedjan
• åtgärder för att minska risker identifieras och dokumenteras
• sannolikhet och konsekvens ska bedömas så att riskernas storlek kan uppskattas och bedömas. Om risknivån är hög behövs ytterligare skyddsåtgärder för att sänka risknivån. Riskmatris finns som kan används som stöd i att bedöma sannolikhet och konsekvens.
• riskbedömning vara skriftlig och godkännas (skrivas under) av en ansvarig chef (chef med fördelade arbetsmiljöuppgifter eller motsvarande)
• riskbedömning ska finnas tillgänglig

Riskbedömningen ska omfatta all hantering även transport och avfallshantering och aspekter som nödlägesberedskap, första hjälpen samt påverkan på yttre miljö ska tas med utöver olika arbetsmiljöaspekter. För att täcka in alla de lagkrav som ställs på riskbedömning av kemiska riskkällor ska riskbedömningsverktyget i KLARA användas vid LiU.

Allmän information om riskbedömning

Läs mer om riskbedömningar på sidan Säker arbetsmiljö på labb.

Riskbedömningsverktyg i kemikaliehanteringssystem

Att genomföra en riskbedömning av kemiska produkter ställer höga krav på de aspekter som behöver tas med i bedömningen. Vid LiU används därför verktyget i kemikaliehanteringssystemet KLARA vid riskbedömning av kemiska produkter. Att använda riskbedömningsverktyget i KLARA ger stöd och hjälp vid genomförandet av riskbedömningen.

För åtkomst till riskbedömningsverktyget krävs behörighet till detta i KLARA. Vid frågor kring behörigheter kontakta LiUs koordinator för kemikaliehantering.

Information om riskbedömningsverktyg i Region Östergötlands kemikaliehanteringssystem Chemgroup Pro finns på Region Östergötlands intranät.

Om kemisk produkt och kemisk riskkälla

• Kemisk produkt: kemiskt ämne eller blandning av kemiska ämnen
• Farlig kemisk produkt: kemisk produkt som medför hälsofara, fysikalisk fara, miljöfara enligt klassificering enligt CLP-förordningen (har faropiktogram).
• Kemisk riskkälla: En kemisk produkt, ett kemiskt ämne eller flera kemiska ämnen tillsammans som kan medföra ohälsa eller olycksfall genom
  • sina hälsofarliga egenskaper, till exempel giftig, frätande eller allergiframkallande
  • sin temperatur
  • att minska halten syrgas i luften
  • att öka risken för brand, explosion eller annan farlig kemisk reaktion

Begreppet kemisk riskkälla innefattar även, avgaser eller andra luftföroreningar - sådant som kan orsaka ohälsa eller olycksfall utan att det klassificeras som farligt enligt CLP-förordningen. Som exempel har höga halter av damm en skadlig effekt på luftvägarna och kan alltså vara en kemisk riskkälla även om dammets sammansättning i sig inte är hälsofarlig. Även mögelsporer och kemiska ämnen som frisätts från mikroorganismer, och som kan medföra allergier och toxiska effekter omfattas också av definitionen "kemisk riskkälla".

• Kemisk produkt med okända egenskaper: När ämnen med okända egenskaper hanteras så gäller försiktighetsprincipen; ämnet ska betraktas som "farligt" och hanteras därefter.

Att riskbedöma hantering: riskfyllda arbetsmoment, aktiviteter och risk för exponering

För att avgöra när och på vilket sätt en kemisk riskkälla är farlig och innebär risker, behöver både den kemiska riskkällans egenskaper, som medför ohälsa eller olycksfall, identifieras men också hur riskkällan hanteras, vilka risker finns för exempelvis olyckor, brand eller att personer kan exponeras vid de arbetsmoment och aktiviteter som identifieras.

Exempel på riskfyllda arbetsmoment och aktiviteter i samband med hantering av kemisk riskkälla kan vara:

• uppvägning av kemisk produkt
• tillredning av blandning, lösning med farliga egenskaper
• förflyttning av behållare, provmaterial mm som innebär en risk att tappa behållare som går sönder, att spill eller stänk uppstår
• arbete med varma eller kalla material
• hantera kärl eller behållare som är tunga eller hala
• hantera vassa föremål, trycksatta kärl eller gasflaskor

Exempel på faktorer för att bedöma risk för exponering är att identifiera om det finns risk för:

• Skadlig exponering av riskkällan via inandning, hudkontakt, stänk i ögonen eller via munnen.
• I bedömning av risk för exponering bör hänsyn tas till:
  • riskkällans fysiska egenskaper; om det är dammande pulver, flyktigt ämne, ämne som lätt tas upp genom huden och så vidare
  • vilken mängd av kemisk riskkälla hanteras
  • under hur lång tid sker exponering för riskkällan
  • var den kemiska riskkällan kommer att hanteras, till exempel på öppen arbetsbänk eller i dragskåp
• Notera om särskilda risker med exponering finns för den som är gravid eller ammande.

Att riskbedöma hantering: risk för olyckor

Exempel på faktorer för att bedöma risk för olyckor, brand, spill med mera är att identifiera om det finns risk för:

• Personskador eller materiella skador till följd av farlig kemisk reaktion uppstår, exempelvis reaktiva eller materialförstörande egenskaper; gasutveckling, övertryck, att behållarens material försvagas och så vidare?
• Kan det finnas samverkande faktorer som uppstår tillsammans med andra kemiska riskkällor eller material?
• Kan farliga reaktioner uppstå när kemisk riskkälla åldras?
• Personskador till följd av minskad halt syrgas i luften, exempelvis vid hantering av kväve- eller argongas?
• Ökad risk för brand eller explosion på grund av riskkällans fysiska egenskaper; brandfarlig eller explosiva ämnen men också om kemisk riskkälla kan skapa farliga kemiska reaktioner, bilda explosiva peroxider och så vidare
• Spill når yttre miljö exempelvis via avlopp; finns risk att ett kemikaliespill kan rinna ner i diskho, vattenho, golvbrunn och så vidare?

Därutöver ska riskbedömningen innehålla beskrivning av hur oförutsedda händelser ska hanteras, exempelvis spill, strömavbrott, ventilationsbortfall eller brand. Varje verksamhet ska ha rutiner för hur man ska agera vid brand och andra nödsituationer. Rutinerna skall vara anpassade till den egna verksamheten och lokaler.

Andra faktorer eller krav som ska ingå i riskbedömning

Gravida och ammande arbetstagare

I samband med en graviditet är det mycket viktigt att gå igenom medarbetarens arbetssituation. En viktig del är att revidera alternativt göra en ny riskbedömning avseende hantering av kemiska riskkällor av gravid eller ammande medarbetare, om inte detta framgår ur redan genomförda riskbedömningar.

Hygieniska gränsvärden

Om kemiska riskkällor som har ett hygieniskt gränsvärde ingår i arbetet som ska riskbedömas behöver en bedömning genomföras för att säkerställa att halten luftföroreningar i inandningsluften för den aktuella hanteringen är godtagbar utifrån gränsvärdet.

Utbildning allergiframkallande ämnen

I riskbedömningen ska det framkomma om utbildning för allergiframkallande ämnen krävs. I kemikaliehanteringssystemet KLARA framgår om utbildning krävs under rubriken ”Regler och krav” på produktens presentationssida i KLARA.

Medicinska kontroller

I riskbedömningen ska det framkomma om det är aktuellt med medicinska kontroller vid exempelvis arbete med bly, kadmium eller kvicksilver. I kemikaliehanteringssystemet KLARA framgår om medicinska kontroller krävs under rubriken ”Regler och krav” på produktens presentationssida i KLARA.

Avfall

I riskbedömningen ska det tydligt framgå hur olika avfallsslag ska tas omhand och vilka risker som kan förknippas med detta ska identifieras.

Ytterligare krav på dokumentation finns för CMR produkter

Det finns även andra lagkrav som ställer krav på ytterligare skriftlig dokumentation när det gäller CMR- produkter; cancerframkallande, reproduktionstoxiska och mutagena ämnen eller produkter.

Om riskminskande åtgärder

Genom val av kemisk produkt och metod kan risker minimeras. Det innebär att den kemiska produkt, riskkälla eller metod som medför så små risker som möjligt bör väljas.

Det är också viktigt att så få personer som möjligt exponeras. Arbetet bör utföras på en lämplig plats och vid en tid som innebär att endast de personer som behövs för arbetet är på plats och riskerar att exponeras.

Det är också viktigt att exponering sker för en så liten mängd som är möjligt. Mängden som förvaras på arbetsplatsen bör hållas så låg som möjligt.

Att använda lämpliga skyddsåtgärder

Tekniska skyddsåtgärder som exempelvis skyddsventilation (dragskåp, dragbänk, punktutsug med mera).

Personlig skyddsutrustning som exempelvis skyddshandskar, ögonskydd, andningsskydd.

Dokumentation och tillgänglighet

• När riskbedömningen är färdig ska den godkännas av (skrivas under) av en ansvarig chef (chef med fördelade arbetsmiljöuppgifter eller motsvarande).
• Godkända riskbedömningar ska kommuniceras till alla som berörs av dem och finnas tillgängliga i verksamheten, det kan innebära i pappersform eller elektroniskt.
• Det är viktigt att alla berörda förstår riskerna även om man inte deltagit i riskbedömningsarbetet. Riskbedömningen bör vara skriven på svenska och/eller engelska (beroende på arbetsplats).

Substitution av kemiska produkter

Så långt som möjligt ska man undvika att använda sådana kemiska produkter som kan befaras medföra risk för människa eller miljö om de kan ersättas med sådana produkter som kan antas vara mindre farliga. Detta kallas för produktvalsprincipen, substitutionsprincipen, se Miljöbalken kapitel 2, 4 §.

Substitution handlar inte bara om att byta ut en kemikalie mot en annan, utan också om att hitta alternativa lösningar där kemikalier inte nödvändigtvis ingår. Till exempel att hitta en alternativ metod.

Substitutionsarbete vid LiU

LiU fokuserar miljömålsarbetet på fyra miljöområden som utgår från den miljöutredning som genomförts vid LiU samt kan härledas ur de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Ett av miljömålsområdena är "Minimera spridningen av skadliga och smittämnen från verksamheten". Kemiska produkter berörs i ett av LiU:s beslutade miljömål för perioden och lyder: ”Minimera risken för spridning av skadliga ämnen från laboratorieverksamheten genom åtgärder vid inköp, substitution och användning”. Åtgärder för att uppnå målen genomförs både gemensamt inom LiU och lokalt på institutioner/motsvarande. Läs mer om LiUs miljö- och hållbarhetsarbete på sidan Miljö och hållbarhet på LiU. 

LiU:s arbete med att fasa ut utfasningsämnen beskrivs i Handlingsplan för utfasningsämnen vid Linköpings universitet (dnr LiU-2017-01315). Arbetet innebär att substitution/ersättning av miljö- och hälsofarliga kemiska produkter fokuseras på CMR-produkter utifrån begränsningarna i kemikaliehanteringssystemet KLARA och samordningsvinster med förbättrad arbetsmiljö.

I arbetet med att ersätta/substituera miljö- och hälsofarliga kemiska produkter skickas en utfasningsenkät, tidigare även kallad substitutionsenkät, ut till verksamheterna vart tredje år. Enkäten innehåller frågor om hur utvalda kemiska ämnen eller produkter används och om det är möjligt att ersätta eller sluta använda dessa. Ämnen eller produkter som är prioriterade för substitution är de som kan ge skadliga långtidseffekter på människa och/eller miljö. Resultaten av enkäterna har summerats i rapporter.

Substitutionsarbete vid Region Östergötland

Inom Region Östergötland är det viktigt att undvika produkter som innehåller utfasningsämnen enligt PRIO-listan. De ämnen som omfattas är exempelvis ämnen med följande egenskaper: cancerframkallande, mutagena, reproduktionstoxiska, hormonstörande, särskilt farliga metaller (Cd, Hg, Pb) och ozonstörande ämnen. 

Stöd i substitutionsarbetet

Information om möjliga ersättningsprodukter tas fram och sammanställs av Nationella substitutionsgruppen.

Har ni bytt ut en kemisk produkt eller metod? Skicka gärna information till koordinator för kemikaliehantering så kan fler få ta del av era tips!

Minska volymer av kemiska produkter

Den som genomför och planerar en laboration bör använda en metod som minimerar användningen av miljö och hälsofarliga kemiska produkter. Ett enkelt sätt att minska användningen av miljö- och hälsofarliga kemiska produkter är att genomföra laborationer i mindre skala, både i forskning och i undervisning. Utveckling av metoder som minimerar kemikaliemängderna går ständigt framåt, till exempel att i metodbeskrivning minska volymerna genom att använda mindre reaktionskärl, såsom små eppendorf-rör och mikrotiterplattor.

Inköpsrutiner

• När det gäller miljö- och hälsofarliga ämnen är det viktigt att beakta om produkten går att ersätta med en annan, mindre farlig produkt eller annan metod, den så kallade Substitutionsprincipen.
• Inför inköp av en ny kemisk produkt är det viktigt att bedöma riskerna med denna och hur den är tänkt att användas, samt om det krävs tillstånd eller anmälan,
• Vid inköp av kemikalier ska respektive organisations inköpsrutiner beaktas.
• Vid inköp av kemiska produkter ska det lokala ramavtalet efterföljas. Vid LiU finns upphandlade leverantörer tillgängliga via ekonomisystemet (Raindance).
• Är det inte möjligt att köpa in den kemiska produkten via ett lokalt ramavtal ska i första hand svensk eller europeisk (EU) leverantör väljas.
• Om den kemiska produkten måste köpas in via ett land utanför EU/ESS är detta import och kräver att du som köper in måste tillse att produkten registreras i en europeisk kemikaliedatabas (Klassificerings-och märkningsregistret). Detta kräver bland annat att den som ska registrera även klassificerar ämnet enligt CLP-förordningen tillsammans med annan information som behövs vid registreringen vilket gör att det är tidskrävande arbete.

Registrera inköp i KLARA löpande (i samband med inköp)

• Bakgrund till krav på inköpsregistrering är att lagstiftningen inom kemikalieområdet ställer krav på att kemiska produkter förtecknas. Vid LiU används kemikaliehanteringssystemet KLARA för detta, mer information finns under rubriken Kemikaliehanteringssystem. Därutöver ställs krav på att förteckningen ska vara uppdaterad vilket innebär att det inte räcker att inventera en gång per år. Verksamheten måste därför registrera inköp av kemiska produkter (inkl gasflaskor) i KLARA löpande eller senast inom 3 månader. Detta för att uppfylla krav som ställts på LiU i samband med tillsynsbesök från Arbetsmiljöverket, om att hålla förteckning över kemiska produkter uppdaterad.
• Krav på att registrera uppgifter om inköp i KLARA gäller alla kemiska produkter som köps in, oavsett om produkten redan finns inventerad på arbetsplatsen eller om det är en nyinköpt produkt.
• Det är lämpligt att registrera inköpet i KLARA i samband med att produkten levereras, eftersom leveranstiden ibland kan vara lång.
• Säkerhetsdatablad för inköpt produkt ska skickas till funktionsadress sdb@liu.se, detta gäller för säkerhetsdatablad som:
  • inte finns i KLARA,
  • kommer från ny leverantör (som inte finns angiven på en befintlig produkt i KLARA
  • har ett nyare revisionsdatum än ett säkerhetsdatablad som finns i KLARA.
• Genom att uppgifter om inköp av kemiska produkter förs in i KLARA kontinuerligt under året och inte enbart i samband med inventering innebär det att LiU:s kemikalieförteckning kan bedömas vara uppdaterad.
• Ytterligare en anledning till att uppgifter om inköp ska registreras i KLARA är att verksamheterna inom LiU måste kunna ta fram inköpt mängd av kemiska produkter på förfrågan. Detta för att LiU och Region Östergötland i vissa fall måste redovisa förbrukad mängd av kemiska produkter till berörda myndigheter. Uppgifter om inköp krävs, för att tillsammans med uppgifter om inventerad mängd kunna räkna ut förbrukningen.
• Ett exempel på återkommande redovisning av förbrukad mängd gäller organiska lösningsmedel, vilket är en mängd olika produkter som exempelvis acetonitril, xylen, etanol och desinfektionsmedel som rapporteras årligen till Linköpings kommuns miljöskyddsenhet.

Användarbehörighet till KLARA krävs för registrering av inköp

För att registrera inköp i kemikaliehanteringssystemet KLARA behövs användarbehörighet och inloggningsuppgifter. Är du kemikalieinventerare vid LiU har du möjlighet att även registrera inköp för den verksamhet som behörigheten avser.

Har du inom din verksamhet blivit utsedd att registrera inköp i KLARA, men saknar användarbehörighet till KLARA behöver du fylla i en ansökningsblankett. Kontakta LiU:s kemikaliekoordinator för mer information.

När du fått din behörighet kan du följa instruktionerna som finns under Länkar och Vägledning och registrera inköp för din verksamhet.

Tillverkning av kemisk produkt

Vid tillverkning av kemisk produkt som är märkningspliktig, exempelvis spädningar och reagenser, som används för eget bruk behövs inte säkerhetsdatablad tas fram om blandningen görs i direkt anslutning till användningen eller sparas kort tid (timmar/dag).

I den mån det förkommer blandningar som inte uppfyller ovanstående krav ska säkerhetsdatablad utarbetas.

Varudeklaration, End-User Declaration (EUD)

Vid inköp av vissa kemiska produkter finns det krav på att fylla i särskilda varuklarationer, det kan exempelvis vara slutanvändardeklaration (End-User-Declarations, EUD).

Vid inköp av sprängämnesprekursorer

Till sprängämnesprekursorer räknas ämnen som kan användas för tillverkning av hemgjorda sprängämnen. För att förhindra terrorism regleras därför sådana ämnen genom särskild lagstiftning inom EU som reglerar tillgången på produkter som innehåller sprängämnesprekursorer. Det innebär att professionella användare (som LiU) får använda denna typ av produkter, men måste fylla i en varudeklaration vid beställning av sprängämnesprekursorer samt rapportera betydande stölder och försvinnande av produkter som innehåller sprängämnesprekursorer.

Sprängämnesprekursorer som omfattas av restriktioner är produkter som innehåller:

• Ammoniumnitrat: mer än 45,7 vikt% (motsvarar mer än 16 vikt% kväve från ammoniumnitrat).
• Natrium- eller Kaliumklorat: mer än 40 vikt%.
• Natrium- eller Kaliumperklorat: mer än 40 vikt%.
• Nitrometan: mer än 16 vikt% (motsvarar mer än 12 volym% i bränslen för modellfarkoster).
• Salpetersyra: mer än 3 vikt%.
• Svavelsyra: mer än 15 vikt%.
• Väteperoxid: mer än 12 vikt%.

Den som säljer sprängämnesprekursorer som omfattas av restriktioner måste begära in uppgifter om köparen för att kunna fastställa kategori av användare och spara uppgifterna i 18 månader. Därför behöver verksamheter som ska köpa in ovanstående produkter fylla i en kundförsäkran (varudeklaration) hos leverantören, där man anger att verksamheten är en professionell användare, en verksamhet som behöver använda produkterna i sin yrkesmässiga verksamhet.

In ifylld kundförsäkran (varudeklaration) är giltig under ett år förutsatt att mottagaren är densamma och ordern inte ändras väsentligt från gång till gång.

Uppgifter som behöver lämnas av verksamhet som köper är:

• ID-bevis för person som "företräder företaget". Vid LiU bör det vara avdelningschef eller annan person med insyn i och ansvar för verksamheten som ”företräder företaget”.
• ID-beviset kan vara passnumret eller körkortsnumret inklusive namn på myndighet som utfärdat ID-beviset (exempelvis. Polismyndigheten eller Trafikverket), det måste alltså inte vara hela personnumret.
• Företagets namn, adress. Linköpings universitet samt institutionen/avdelningens namn, adress,
• Företagets VAT nummer (organisationsnummer). LiU:s org. nr 202100–3096
• Företagets verksamhet: Forskning och undervisning vid Linköpings universitet
• Användning av produkten (kort beskrivning av vad produkten kommer att användas till)
• Kundförsäkran ska antingen föras över på en brevmall (vid LiU finns Wordmall) eller stämplas med Linköpings universitets stämpel (eller motsvarande vid Region Östergötland).

Slutanvändardeklaration (End-User-Declaration, EUD)

I samband med inköp av kemiska produkter som innehåller ämnen som kräver tillstånd (finns på bilaga XIV (bilaga 14) till Reach) kan leverantören efterfråga att verksamhet vid LiU eller Region Östergötland fyller i en slutanvändardeklaration (end-user-declaration, EUD).

Detta för att slutanvändaren (verksamheten) behöver intyga att användningen av produkten kommer att ske inom forskning och utveckling, för vilken det finns ett generellt undantag från kravet på tillstånd. Leverantörerna har oftast en kryssruta i slutanvändardeklarationen där man anger att undantag gäller.

I leverantörens slutanvändardeklaration (webbisda, formulär eller dokument) behöver det anges:

• vilket undantag som verksamheten åberopar (ofta en kryssruta)
• vilken verksamhet det gäller, namn på den institution eller motsvarande som slutanvändardeklarationen avser.
• organisationens logotyp (LiU:s alternativt Region Östergötlands), logotypen infogas i sidhuvudet alternativt att hela texten kopieras till en Word-mall där organisationens logotyp finns med.

Slutanvändardeklaration undertecknas av en avdelningschef eller motsvarande roll (en person med fördelade arbetsmiljöuppgifter och/eller övergripande ansvar vid avdelningen/motsvarande).

En underskriven slutanvändardeklarationen kan vara giltig i flera år för det specifika kundnumret och den specifika produkten och kan därför återanvändas vid kommande inköp av samma produkt till samma verksamhet. Därför är det bra om handlingarna i ärendet även diarieföras hos verksamhetens registrator.

Särskilt ID-nummer för ozonnedbrytande ämnen (ODS)

Ämnen som bryter ned ozonskiktet kallas ofta ozone depleting substances (ODS). Det finns gemensamma regler inom EU för ozonnedbrytande ämnen för laboratorie- och analysarbete.

En summering över de viktiga användningsområden ("essential use") som innebär tillåten användning av olika ozonnedbrytande ämnen finns i "Manual for laboratory users", denna handbok och information om krav kring licens och rapportering av ODS finns via EU- kommissionens sida om ozonlagret. Övriga användningar är inte tillåtna.

I denna handbok beskrivs också den databas i vilken alla laboratorier som använder ozonnedbrytande ämnen ska finnas registrerade för att få det ID-nummer som krävs för inköp av ozonnedbrytande ämnen.

LiU finns registrerad på sitt organisationsnummer (VAT number), men varje enskild användning och institution/avdelning/beställare behöver registreras i databasen.

Vid frågor eller behov av ID nummer för att beställa ett ozonnedbrytande ämne, kontakta koordinator Laboratoriesäkerhet

Miljö-och arbetsmiljölagstiftningen ställer krav på att föra register över de kemiska produkter som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risk för hälsa och/eller miljö. Läs mer i Förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll och i Kemiska arbetsmiljörisker.

Vid LiU och Region Östergötland används webbaserade kemikaliehanteringssystem. Ett kemikaliehanteringssystem ger möjlighet att registrera, inventera, sammanställa och följa upp information om kemiska produkter som hanteras i verksamheterna.

Förutom att fungera som ett register över kemiska produkter, är syftet med kemikaliehanteringssystemet att ge användarna stödinformation och hjälpverktyg i deras arbete med kemiska produkter genom exempelvis:

• Information om produkternas farlighet, skyddsinformation, regler och krav om de kemiska produkterna samt säkerhetsdatablad från respektive leverantör. Informationen uppdateras regelbundet så att eventuell ny klassificering eller andra krav finns i systemet.
• Verktyg för alla användare att kunna göra strukturerade riskbedömningar. Enligt lag har arbetsgivaren ansvar för att all potentiellt farlig verksamhet, där det finns risk för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet, föregås av en skriftlig riskbedömning.
• Förbättrad kontroll över de kemikalier som hanteras inom hela universitetet/Region Östergötland då centrala funktioner inom organisationerna kan hämta information om innehav av volymer av exempelvis tillståndspliktiga produkter.
• Förbättrad tillgänglighet av kemikalierna, då det finns möjlighet att undersöka om en produkt redan finns inom den behörighet man har som användare. På så sätt kan man låna en produkt av en kollega och minska på inköpen av ”sällanköpsprodukter”.

Sedan 2023 har LiU och Region Östergötland olika kemikaliehanteringssystem. LiU använder kemikaliehanteringssystemet KLARA och Region Östergötland använder Chemgroup Pro.

Kemikaliehanteringssystemet KLARA- används vid LiU

Vid LiU kan alla medarbetare och studenter söka information om kemiska produkter, exempelvis klassificeringsinformation och säkerhetsdatablad.

För att se information om innehav av kemiska produkter, inventering/registrering av kemiska produkter eller för åtkomst till riskbedömningsverktyget krävs behörighet i KLARA. Vid frågor kring behörigheter kontakta kemikaliekoordinatorn vid LiU.

Årlig inventering av kemiska produkter samt löpande registrering av inköp

Inventering av kemiska produkter vid LiU sker årligen i januari och februari (1 januari-28 februari). Under inventeringsperioden uppdaterar särskilt utsedda kemikalieinventerare innehav av kemiska produkter i kemikaliehanteringssystemet. Planering av hur arbetet med inventeringen ska genomföras bör ske tillsammans med närmsta chef för att säkerställa att den kan genomföras på ett säkert sätt. Bland annat ska riskfyllt ensamarbete undvikas, inventerare behöver ha möjlighet att komma i kontakt med någon i händelse av en nödsituation. Det innebär att inventering inte ska genomföras under kvällar och helger eller om inventeraren är ensam på ett helt våningsplan.

För att LiUs kemikalieförteckning ska anses vara uppdaterad krävs förutom den årliga inventeringen även att verksamheten registrerar inköp av kemiska produkter löpande under året.

Utbildning

Nya kemikalieinventerare ska delta vid ett utbildningstillfälle som anordnas löpande under året. Vid den årliga inventeringsperioden anordnas ett flertal utbildningstillfällen (svenska och engelska) för både nya och befintliga kemikalieinventerare. För kemikalieinventerare finns det även möjlighet att ta del av instruktionsfilmer och skriftliga instruktioner via en teamsyta "Instruktionsfilmer för kemikaliehanteringssystemet KLARA".  För att få ta del av instruktionsfilmerna kontakta LiU:s kemikaliekoordinator.

Kemikaliehanteringssystemet Chemgroup Pro- används vid Region Östergötland

För information om Region Östergötlands kemikaliehanteringssystem Chemgroup Pro hänvisas till Region Östergötlands intranät. Vid frågor, kontakta kemikaliehantering vid Region Östergötland. 

Det är viktigt att de som hanterar kemiska produkter skaffar sig tillräckligt med kunskaper om potentiella risker och hur produkterna ska förvaras.

Krav på förpackningar och kärl

• Förpackningar och kärl ska vara hela, rena och i gott skick, slitna eller trasiga förpackningar eller lock behöver bytas ut. Förpackningar ska vara stängda när de inte används.
• Alla förpackningar och kärl ska vara avsedda för att förvara den kemiska produkt de innehåller.
• Återanvänds förpackningar och kärl ska all ej längre aktuell märkning tas bort och förpackning märkas med det nya innehållet. Det får inte vara någon tvekan om vad kärlet innehåller.
• Krav på förpackningar och förvaring finns bland annat i föreskrifer om Kemiska arbetsmiljörisker, och i CLP-förordningen.

Krav på förvaringsplatsen

• Kemiska produkter ska förvaras i särskilt anpassade skåp eller förråd, kopplade till frånluftsventilation vid förvaring av produkter som avger illaluktande, hälsofarliga eller brandfarliga ångor. Luftflöde vanligen cirka 10–20 l/s.
• Flytande kemiska produkter ska förvaras invallat; i vannor, baljor, boxar eller likande om inte förvaringsplatsen i sig har invallning, exempelvis om hyllplan har uppvikta kanter. Invallning ska finnas för att undvika spill till avlopp och liknande. Invallning ska rymma det största kärlets volym och dessutom rymma minst tio procent av den totala volymen kemikalier.
• Brandklassade skåp kan krävas vid förvaring av brandfarlig vara.
• Kylskåp och frysskåp för förvaring av kemiska produkter ska vara speciellt konstruerade för detta ändamål. Kemikalier och liknande får inte förvaras i kylskåp eller frysskåp som är avsett för förvaring av mat.
• Vid förvaring av brandfarlig vara eller om explosionsfarlig miljö kan uppstå, kan gnistfria kyl- eller frysskåp (alternativt ATEX certifierade).
• Kemiska produkter ska inte förvaras i dragskåp med öppet avlopp. Begränsad förvaring av dagsbehovet kan dock ske medan arbete pågår om avloppet stängts eller uppsamlingsvanna används. Enstaka kärl <1l kan hanteras utan uppsamlingsvanna. Observera att flaskor etc. påverkar luftcirkulationen i dragskåpet och därmed påverkar dragskåpets funktion negativt.
• Kemikalieförråd och laboratorier får, enligt särskilt föreläggande, ej ha öppna golvbrunnar. Om golvbrunn finns, skall denna förses med skydd som förhindrar att läckage kan ske. Detta innebär exempelvis tättslutande lock, manuell öppnings och stängningsfunktion på brunnen eller annan jämförbar anordning.

Krav kring samförvaring

Kemikalier som kan vara farliga att blanda, ska inte förvaras tillsammans (samförvaring). Speciell hänsyn ska läggas vid följande punkter:

• Ej syror och baser tillsammans (exempelvis ammoniak + saltsyra - damm av ammoniumklorid bildas)
• Ej starka syror och organiska ämnen tillsammans (exempelvis perklorsyra + organiska ämnen - mycket explosiva föreningar bildas)
• Ej salpetersyra och alkoholer tillsammans - kan bilda nitratestrar som är explosiva.
• Ej kraftigt oxiderande ämnen tillsammans med oxiderbara ämnen
• Etrar och andra peroxidbildande ämnen förvaras mörkt och svalt i tättslutande kärl.
• Ej väteperoxid och ketoner (exempelvis aceton) tillsammans - bildar explosiva peroxider.
• Utöver dessa samförvaringsregler finns även specifika regler för hur brandfarlig vara får samförvaras med andra kemikalier. 

Förvaring av syror och baser

I första hand ska syror och baser förvaras i skilda ventilerade skåp och skåpen ska vara tydligt märkta med vilken typ av kemikalie som förvaras där. I de fall det bara finns ett ventilerat skåp och det handlar om en enstaka flaska (max 2,5 liter) kan den samförvaras om följande hänsyn tagits:

• Det ska kontrolleras mot säkerhetsdatabladet om det finns ämnen i skåpet som innehållet i flaskan kan ge kraftig reaktion med.
• Den enstaka flaskan ska förvaras på en separat hylla och i en egen invallning, exempelvis en plastback.

Krav på låsta skåp - hindra åtkomst av obehöriga

Särskilt farliga kemiska produkter

• Särskilt farliga kemiska produkter ska förvaras så att obehöriga inte kan komma åt dem. Särskilt farliga kemiska produkter är klassade som akut giftiga, starkt frätande, cancerframkallande, mutagena, reproduktionstoxiska eller har vissa organtoxiska egenskaper. Dessa produkter har därför en eller flera av nedanstående märkningar.
• Även för brandfarlig vara ställs krav på förvaring så att obehöriga inte har tillgång till ämnena.
• Personer som är behöriga till en lokal, exempelvis lokalvård eller fastighetsägarens driftorganisation är inte behöriga att komma åt särskilt farliga kemiska produkter, vilket ställer krav på låsta skåp eller andra förvaringsutrymmen för denna typ av produkter.

	Akut giftig Akut toxicitet, farokategorier 1,2,3 Faroangivelser: H300, H310, H330, H301, H311, H331
	Cancerframkallande, mutagena, reproduktionstoxiska Cancerogena, Mutagena, Reproduktionstoxiska, Farokategorier 1A eller 1B Faroangivelser: H350,H340, H360 Vissa organtoxiska egenskaper Specifik organtoxicitet, enstaka exponering, Farokategori 1 Faroangivelse: H370
	Starkt frätande Frätande på huden. Farokategori 1A Faroangivelse:H314

 

Särskilt farliga kemiska produkter är de som omfattas av tillståndsplikt enligt förordning om kemiska produkter och biotekniska organismer. Kravet att de ska förvaras så att obehöriga inte kan komma åt dem framgår ur föreskriftom kemiska produkter och biotekniska organismer

Särskilt begärliga kemikalier

Flyktiga lösningsmedel som vid inandning kan befaras medföra berusning skall förvaras på ett sådant sätt att denna typ av användning hindras/motverkas enligt förordning om försäljning och förvaring av vissa flyktiga lösningsmedel. 

Även läkemedel, narkotika och liknande produkter ska förvaras inlåst, och med särskilt strikt behörighet (endast de som använder produkterna i sin forskning ska ha åtkomst). Ofta finns även krav på strikt journalföring.

Krav kring brandfarliga varor

• Brandfarliga vätskor bör inte förvaras tillsammans med brandfarlig gas/aerosoler eller lättantändligt material.
• Brandfarliga varor som används kan under arbetet förvaras framme på bänkar (dagsbehovet), men mängden ska vara så liten som möjligt.
• För övriga krav som brandfarliga varor se avsnittet.

Mer information om brandfarliga varor finns på sidan Brandskydd.

 

Alla behållare som innehåller kemiska produkter/ämnen ska vara märkta de uppgifter som behövs för att det ska vara möjligt att identifiera vad de innehåller och på vilket sätt den innebär risker.

Med behållare avses alla typer av behållare som småburkar, flaskor, säckar, cisterner med mera och även behållare som är en del av teknisk anordning, enligt föreskrift Kemiska arbetsmiljörisker.

Hur ska märkning se ut?

Enligt krav från föreskriften måste samtliga kemiska produkter som används eller förvaras på en arbetsplats vara märkta enligt något av följande två alternativ:

Utifrån den märkning som framgår på förpackningen när produkten släpps ut på marknaden. Detta innebär att följande uppgifter ska finnas på förpackningen:

• Produktbeteckning (handelsnamn och farliga ämnen i blandningar)
• Faropiktogram
• Signalord (Fara eller varning)
• Faroangivelser (angivelserna ska skrivas ut i klartext)
• Skyddsangivelser (angivelserna ska skrivas ut i klartext)
• Kontaktuppgifter till leverantör
• Volym (för konsumentprodukter)
• UFI-kod (farliga blandningar)

Punkerna ovan beskrivs i Kemikalieinspektionens information om CLP-förordningen och dess märkningskrav.

Med förenklad arbetsplatsmärkning. Detta innebär att följande uppgifter ska finnas på förpackningen:

• Produktens namn
• Faropiktogram enligt CLP-förordningen och med förklarande text till faropiktogrammet, exempelvis brandfarlig, oxiderande eller giftig.
• Text med information om produkten kan:
  • Ge cancer
  • Ge allergi
  • Skada arvsmassan eller
  • Störa reproduktionen
• Produktens CAS nummer, det krävs för att säkert kunna identifiera en produkt (ange artikelnummer/motsvarande om CAS nummer inte finns)

Det finns möjlighet att skriva ut etiketter för kemiska produkter med hjälp av kemikaliehanteringssystemet KLARA. För information om etikettfunktionen i KLARA kontakta kemikaliekoordinatorn vid LiU.

Märkning av tillredda lösningar

Vid tillredning av lösningar som består av kemiska produkter ska behållarna märkas upp på enligt något av de två alternativ som beskrivs ovan för att säkerställa att alla vet vad behållarna i verksamheten innehåller och vilka risker de medför.

Denna märkning bör även kompletteras med information om följande: koncentration, lösningens pH, öppningsdatum/tillverkningsdatum och namn på den som tillrett lösningen

Ommärkning av kemiska produkter

Sedan 1 juni 2019 ska alla kemiska produkter som används och förvaras på en arbetsplats vara märkta enligt CLP-förordningen. Det innebär att äldre produkter som är märkta med farosymboler (orange/svarta) enligt äldre lagstiftning måste märkas om. Vid frågor som rör ommärkning av kemiska produkter, kontakta kemikaliekoordinatorn vid LiU.

Synliga rörledningar med farliga kemiska produkter ska ha märkning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Kemiska arbetsmiljörisker.

Brandfarlig vätska

Rörledningar som innehåller en brandfarlig vätska med en flampunkt om 100°C eller lägre, men som inte är en farlig kemiska produkt enligt CLP-förordningen (bara vätskor med flampunkten 60°C eller lägre klassificeras som brandfarliga enligt CLP), ska vara märkt med produktens namn samt en pil för strömningsriktningen.

Tryckluft och ofarliga gaser

• CLP-förordningens faroklass ”gas under tryck” gäller för gaser med ett övertryck på minst 200 kPa (2 bar).
• En i övrigt ofarlig gas med 200 kPa övertryck klassificeras därför som en farlig kemisk produkt enligt CLP. Alltså gäller märkningskravet alltså även för tryckluftsledningar och ska märkas med faropiktogrammet "gas under tyck".

Vad är en rörledning?

• Exempel på rörledningar är fast installerade trycksatta ledningar som används för transport av gas, vätska eller fasta ämnen med hjälp av gas eller vätska.
• Rörledning som främst används som del i en process anses då som processkärl och ska märkas på samma sätt som behållare med farlig kemisk produkt.

Hur ska märkningen se ut?

1. produktens namn,
2. de faropiktogram som ska finnas i märkningen när produkten släpps ut på marknaden enligt CLP-förordningen
3. pil med strömningsriktningen.

• På en rörledning som används för flera olika produkter med samma farliga egenskaper får produktnamn anges med en samlingsbeteckning.
• Märkningen ska vara väl synlig och placeras i närheten av exempelvis ventiler, kopplingar samt med jämna mellanrum längs ledningen.
• Inbyggd ledning ska märkas i de öppningar där den är åtkomlig. Vid riskbedömning avgör man hur inbyggnaden behöver märkas så att man klart ska kunna identifiera innehållet och de risker som är förknippade med innehållet. Märkning ska finnas vid farliga ställen.
• Ledningen ska märkas på båda sidor av en väggenomföring.
• Utöver det ska ledningen märkas så att man alltid kan se en märkning när man befinner sig längs ledningen.
• För tryckluft kan man ofta göra bedömningen att det inte finns lika många farliga ställen som för en hälso- eller brandfarliga gas. För en tryckluftsslang som kan ses i sin helhet kan det vara tillräckligt med märkning vid uttaget för slangen
• Det ska alltid gå att identifiera vad en ledning innehåller, men för ställen som är så svårtillgängliga att man behöver särskild utrustning för att ta sig dit, kan man ofta bedöma att märkning är onödig.
• Det är också lämpligt att rörledningarna har färgmärkning enligt svensk standard SS 741. På rörledningar krävs alltså inte de texter som ska finnas till faropiktogrammen, men det är inget som hindrar att man även där har text.
• Mer om märkning av rörledningar och förklaring till "svensk standard SS 741" finns på Arbetsmiljöverkets hemsida om kemiska arbetsmiljörisker.

Vem ska märka rörledningar?

• Det är verksamhetsutövaren (LiU:s verksamheter) som har ansvaret för att ledningarna blir märkta. Det gäller även om man hyr in sig i en fastighet.
• I vissa fall görs på LiU en överenskommelse med fastighetsägare som innebär att denne ska ombesörja märkning av rör i källarutrymmen och liknande.
• Den arbetsgivare som inte märkt rörledningar med farliga kemiska produkter enligt beskrivningen ovan kan få betala sanktionsavgift på 150 000 kr.

Kemikalieförråd, kemikalieskåp och liknande förvaringsplatser ska ha skyltning som varnar för kemiska risker (enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Kemiska arbetsmiljörisker, länk till föreskriften finns i kolumnen till höger). Mer om skyltning finns också hos Arbetsmiljöverket

Varför ska kemikalieförråd skyltas?

• Förvaringsplatsen ska vara skyltad när märkningen av de individuella behållarna inte kan läsas utifrån. Alltså när faropiktogram för alla de olika kemikalietyperna som förvaras där inte kan ses utifrån.
• Förvaringsplatsen ska vara skyltad när så stora mängder förvaras så att det har betydelse för säkerheten. Det innebär exempelvis att en brand kan förvärras eller att ett läckage innebär hälso- eller miljöfara.

Då merparten av förvaringsplatserna för kemikalier på LiU ryms inom beskrivning i de två punkterna ovan, gäller alltså kravet på skyltning av kemikalieförråd, kemikalieskåp och andra förvaringsplatser på LiU.

Hur ska skyltning se ut?

• Skyltning av kemiska risker ska göras enligt CLP-förordningen dvs med vit-svart-röda faropiktogram.
• Om riskbedömning visar på fler faror kan ytterligare skyltning behövas. Det kan exempelvis gälla behov av annan varningsskyltning som varning för Smittrisk, Laserstrålning eller Radioaktiva ämnen, eller om påbuds- och förbudsskyltar (exempelvis påbudsskylt att skyddsglasögon måste användas eller förbudsskylt att Rökning och öppen eld är förbjuden). Se Arbetsmiljöverkets sida om skyltning

Hur ska skyltning göras?

• Till de flesta kemikalieförråd och kemikalieskåp kan klisteretikett fungera som skylt.
• Etiketter kan köpas via flera företag under avtal Laboratorieprodukter. Ett tips är att använda sökordet "GHS" för att hitta produkter med faropiktogram.
• Det finns flera företag som säljer skyltar där skyltning med CLP faropiktogram kan hittas. Ett exempel är Systemtext.
• Ska man bara ha en enstaka skylt kan det vara lättare att ladda ner en bildfil och skriva ut på etikettpapper eller laminera/plasta in. På Arbetsmiljöverket sida om skyltar finns bildfiler till faropiktogram och annan skyltning.
• Etiketter och lamineringsplast kan man köpa via avtal i inköpssystem.

Skyltning av gasflaskor

För information om hur gasflaskor ska märkas och skyltas, se sidan Brandskydd.

Allmänna regler vid laboratoriearbete

• Pipettering får inte utföras med munnen. Lämplig teknisk utrustning skall finnas tillgänglig.
• Rökning är förbjuden
• På laboratorier där farliga kemiska produtker hanteras eller förvaras (i stort sett alla labb), får mat eller dryck inte tillredas, förvaras eller förtäras.
• Snus får inte läggas in och kosmetika får inte appliceras.
• Den som utför laboratoriearbete skall iakttaga god handhygien i arbetet vilket exempelvis innebär att tvätta händerna efter avslutat arbete, i samband med att labbet lämnas.
• Smycken bör inte bäras på händerna då det kan ge hudirritation och upptag av farliga ämnen genom huden vid rester under dessa.
• Använda skyddsutrustning utifrån riskbedömning. Som standard så ska skyddsrock användas på labb och den skall tas av när man lämnar labbet t ex för att gå till allmänna utrymmen eller gå hem. Exempel på annan, vanlig skyddsutrustning i labb är skyddshandskar, skyddsglasögon, visir.

Förebygga utsläpp

• Större spill- läckage till avlopp och närmiljö hindras lämpligast med förebyggande åtgärder.
• Vermikulit ska alltid finnas tillgänglig vid kemikaliehantering med risk för spill och utsläpp. Vid risk för spill skall det finnas skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner för rengöring och sanering av golv, arbetsytor, dragskåp och övrig utrustning. Instruktionerna skall hållas aktuella.
• Utrustning/material för sanering av spill (exempelvis absorberande material i tillräcklig mängd) skall finnas förberedd och vara anpassad till de aktuella kemikalierna.
• Utrustningen placeras lämpligen nära utgången till kemikalieförrådet. Brunnar som går till avlopp bör förses med skyddsringar alternativt muras igen i utsatta lägen.

Särskilda regler för perklorsyra, pikrinsyra och peroxidbildande ämnen

Perklorsyra

Koncentrerad perkorsyra är förutom att den är starkt frätande även oxiderande, vilket gör den brandfarlig och eventuellt explosiv. Stark perklorsyra som spills ut och får torka och bli mer koncentrerad är en stor risk. Även perklorsyra ihop med organiska ämnen ökar risken. Därför får perklorsyra av hög koncentration bara hanteras i särskilt ventilerade dragskåp med spolbara ventilationskanaler som inte används till något annat. Detta krav beskrivs i allmänna råd om perklorsyra. Alternativet är att arbeta utomhus med små mängder.

Pikrinsyra

Pikrinsyra måste alltid hållas fuktig. Stor explosionsrisk finns med torr produkt. Intorkad pikrinsyra kan explodera vid snabb uppvärmning och vid stöt.

För att undvika att intorkad pikrinsyra uppkommer gäller:

• Ange inköpsdatum på förpackning för att kunna säkerställa dess ålder.
• Förpackningen med pikrinsyra ska förvaras väl tillsluten på sval, torr och väl ventilerad plats.
• Samförvaring bör undvikas med starka oxidationsmedel, starka baser, reducerande ämnen, tungmetaller, tungmetallsalter ammoniak på grund av att pikrinsyra bildar explosiva föreningar med dessa.
• Hantera pikrinsyra så att spill kring gängor och kork undviks (ej hälla utan pipettera pikrinsyra i lösning). Vätska i gängorna kan ge upphov till intorkad pikrinsyra.
• Utsidan av behållarens mynning och gängor bör torkas av med en våt trasa/pappersduk vid efter varje användning.
• Undvik metallredskap som skedar, spatlar mm
• Pikrinsyra äldre än två år bör kasseras om det föreligger risk för intorkad pikrinsyra.
• Pikrinsyra ska vid avyttrande hanteras som farligt avfall. Kontakta institutionens farligt avfall-ombud eller koordinator laboratoriesäkerhet.
• Om pikrinsyra i fast form används lagras den under vätska i behållaren. Det krävs lokal rutin på labbet för att inspektera och rotera förpackningen var tredje månad (för att fördela vattnet runt pikrinsyran) samt fylla på med vätska vid behov så att pikrinsyra i fast form alltid är väl täckt av vätska. 

Om intorkad pikrinsyra upptäcks - rör ej förpackningen!

Om pikrinsyra med kristaller eller intorkad produkt kring gängorna upptäcks - rör ej förpackningen!

Om pikrinsyra är intorkad eller om kristaller eller intorkad produkt upptäcks kring gängorna ska förpackningen inte öppnas och inte förflyttas. Säkerställ att ingen rör förpackningen, den får inte öppnas eller förflyttas. Kontakta koordinator laboratoriesäkerhet eller koordinator kemikaliehantering

Ytterligare information om pikrinsyra

• Pikrinsyra kan i torrt tillstånd bilda mycket känsliga explosiva metallföreningar, och bildar salter med många metaller (exempelvis, bly, järn, zink, nickel, koppar) av vilka en del är farligt känsliga för värme, friktion eller slag.
• Salterna som bildas med ammoniak, aminer och molekylkomplex med aromatiska kolväten etc., är normalt inte så känsliga.
• Kontakt mellan pikrinsyra och betonggolv kan bilda friktionskänsligt kalciumsalt.
• Torra blandningar av pikrinsyra och aluminiumpulver är inerta, men tillsats av vatten orsakar antändning efter fördröjning beroende på mängden tillsatt.
• Pikrinsyra kan även vara farligt vid inandning och vid hudkontakt beroende på koncentration, se produktens säkerhetsdatablad.

Eter och andra peroxidbildande ämnen

Risken med eter är att det kan bildas explosiva peroxider om den utsätts för solljus eller värme och/eller åldras. Risken för tillbud mångdubblas om den indunstas.

Kemikalier som kan vara peroxidbildare är i huvudsak följande:

• di-Etyleter
• iso-propyleter
• tert-butylmetyleter
• tetrahydrofuraner
• Dioxan

Det går enkelt att testa kemikalierna med avseende på peroxider med hjälp av testremsor som de större försäljarna av labmateriel kan tillhandahålla. Öppnade flaskor bör testas årligen och eventuellt innan användning. Flaskorna ska alltid stå mörkt och utan närvaro av någon värmekälla. Oöppnade flaskor är olämpligt att öppna och testa innan användning för att inte släppa in syre i onödan, men man bör planera användningen så att man inte lagrar flaskor längre än nödvändigt. Om man misstänker att en oöppnad flaska stått varmt eller ljust ska den öppnas och testas. Likaså om den börjar bli väldigt gammal (ålder närmare ett årtionde, kanske tidigare).

Eter innehållande peroxider (positivt test) måste tas omhand. Är utfallet kraftigt (>10 mg /l) bör säkerhetsavdelningen kontaktas. Vid måttliga koncentrationer kan man tillsätta natriumbisulfit och testa om några dagar senare (OBS! kontrollera alltid i säkerhetsdatabladet att det är lämpligt att tillsätta natruimbisulfit!). Är testet negativt då noteras det på flaskan och den kan skickas för destruktion. Är det fortfarande positivt måste ytterligare försök göras. Flaskan får nämligen inte skickas om den inte är peroxidfri. I extremfall, vilket är mycket ovanligt, då man kan se en grumling eller kristallbildning i flaskan ska man bara låta den stå kvar, för att sedan kontakta säkerhetsavdelningen. Så länge ingen rör flaskan händer ingenting. Icke genomsynliga flaskor är olämpliga då det inte går att inspektera innehållet, och då måste man vara extra försiktig.

Vid frågor kontakta ansvarig i respektive organisation, LiUs koordinator laboratoriesäkerhet och Regions Östergötlands brandskyddscontroller.

Skyddskläder

Vid laboratoriearbete med kemikalier ska laboratorierock eller motsvarande med lång ärm användas. 

Skyddshandskar

Skyddshandskar finns i olika material. Plast eller nitrilhandskar är att föredra eftersom gummi/latex kan innebär en allergirisk. Observera att engångshandskar inte ska återanvändas utan kastas efter användning.

För att ta reda på om och hur länge visst handskmaterial stoppar mot en viss kemisk produkt - använd tillverkarnas egen information. Tillverkare av skyddshandskar har ofta tabeller med genombrottstider för olika kemiska produkter, hur bra olika skyddshandskar skyddar mot olika kemikalier.

Se även information på Arbetsmiljöverkets hemsida.

Ögonskydd

Som ögonskydd ska skyddsglasögon eller visir användas. Observera att kontaktlinser kan öka risken för skada. Ögonspolning och ögondusch ska finnas tillgänglig. 

Andningsskydd

Följande andningsskydd finns:

• Tättslutande munskydd med filterprestanda för både fasta och vätskepartiklar. Filtermaterial klassas enligt P1, P2 och P3, där P3 skyddar mot luftburna virus och bakterier.
• Fläktmatade andningsskydd via bärbar fläkt eller slang.
• Huva med friskluftsmatning (fläkt eller slang).

Andningsskyddets passform är helt avgörande för att erhålla avsedd skydd. Observera att enkla munskydd inte är ett andningsskydd utan enbart skyddar omgivning och prover mot salivstänk.

Dragskåp

En del kemiska produkter är flyktiga och emitteras lätt till omgivande luft. Alla flyktiga kemikalier ska hanteras/förvaras på ett sådant sätt att utsläpp till luft minimeras.

Att arbeta i dragskåp är det vanligaste sättet att skydda sig mot luftföroreningar på laboratorier. De flesta tror att man då är helt skyddad. Det stämmer inte. Luftrörelser och störningar av luftströmmar orsakas av den person som arbetar i dragskåpet och av drag och aktiviteter i lokalen. Alla rörelser i närheten av lucköppningen medför läckagerisk.

• Arbeta lugnt utan att orsaka stora luftrörelser. Kring objekt i dragskåpet skapas turbulenta luftrörelser som kan medföra att förorenad luft dras med i en luftvirvel och ut ur dragskåpet. Man skall därför inte belamra skåpet med onödig apparatur eller kemikalier.
• Dragskåpsluckan får inte vara öppen över angiven säkerhetshöjd (normalt 30 cm). Luckan skall vara neddragen när man inte arbetar för att minimera energiförbrukningen.
• Dragskåp ska inte användas som ett sätt att bli av med flyktiga miljöfarliga kemikalier. Det är heller inte tillåtet att använda dragskåp som förvaringsplats för kemikalier.
• Dragskåp ska placeras störningsfritt.

Dragskåpets funktion

För att dragskåpet skall ha fullgod funktion måste lufthastigheten i dragskåpsluckan vara 0,5 – 1 m/sek. Vidare skall det finnas larm som anger om luftflödet är otillräckligt. 

Dragbänkar/Vågbord med draglåda

Utrustningen används för kalla arbeten.

Det är viktigt för skyddseffekten att endast arbeta på mitten av dragbänksytan. Endast 1/3 av ytan får utnyttjas. Föroreningskällan får normalt inte vara mer än 15-20 cm över arbetsytan. Om man har skyddshuv (3 väggar) kan man arbeta något högre upp. För arbete i dragbänkar gäller samma krav på frihet från störande luftrörelser som för arbete i dragskåp.

Dragbänkens/vågbordets funktion

Den består av en perforerad yta med utsug underifrån. Detta skapar en ström av ren luft mellan laboranten och kemikalieföroreningen.