frian07

Anna Friberg

Universitetslektor

Jag är docent och universitetslektor i historia. Min forskning rör språkliga och tidsliga aspekter av den moderna politikens villkor. Under senare år har jag huvudsakligen ägnat mig åt historiska framtider inom miljöpolitik och miljörörelser. 

Forskning

Miljöaktivismens multitemporala horisonter: Narrativ om ekologiska slut i den globala miljörörelsen, ca 1970-2025

Miljöaktivismens narrativ präglas av multitemporala horisonter som utmanar idén om tiden som homogen och linjär. Genom skildringar av framtida ekologiska slut argumenterade 1970-talets aktivister för samtida reformer; framtiden aktualiserades i nuet för att förhindra dess realisering. Framväxten av 2010-talets klimataktivism har emellertid medfört nya tidshorisonter som står i motsättning till de som tidigare varit tongivande inom den globala miljörörelsen. Den ekologiska apokalypsen ses inte längre som ett framtida hot utan som nutida realitet; vi befinner oss redan i ett (post)apokalyptiskt tillstånd. Men vad händer med varaktiga miljöorganisationers uppfattningar av tid när de hamnar i konflikt med nya och radikala tidshorisonter?

Genom att utforska centrala narrativ från Greenpeace International och Friends of the Earth International syftar projektet till att bidra till förståelsen av samtida miljöaktivism. Målet är att identifiera och analysera de multitemporala horisonter som den globala miljöaktivismen har varit förbunden med, utmanat och (re)producerat under den senaste halvseklet.

Projektet finansieras av Vetenskapsrådet, 2025-2028.


Klimataktivismens utopiska dystopier

Inom ramen för den här forskningen intresserar jag mig för de uppfattningar om tid som det nya millenniets klimataktivism är sammanbunden med. Detta genom att undersöka hur klimatförändringens temporaliteter hanteras i internationell klimataktivism med särskilt fokus på ungdomsledda grupper. Genom att syntetisera teorier och metoder från begreppshistoria och kritiska utopistudier kartläggs hur organisationerna relaterar det förflutna, nuet och framtiden, hur förhandlingen mellan dessa temporaliteter uttrycks, och vad detta betyder i termer av visioner om möjliga framtider.


Visioner om den goda framtiden: Hållbar utveckling och långsiktigt politiskt tänkande inom svensk klimatdebatt, 1970-2015

Inom ramen för det här projektet undersökte jag föreställningar om tidsmässiga politiska handlingsutrymmen i politisk debatt med särskilt fokus på svensk klimatpolitik.

Projektet har visat hur de politiska partierna förstått begreppet hållbar utveckling som ett komplex som befunnit sig i skärningspunkten och spänningsfältet mellan hållbarhet och utveckling. Länge utgjorde utveckling begreppets dominanta del samtidigt som det sammankopplades med idéer om kontinuerlig förbättring inom en tillväxtdiskurs. Hållbarhet gavs huvudsakligen en modererande funktion, att kontrollera den förväntade förbättringen samt att ge glans åt mål som formulerades i termer av ekonomisk tillväxt. För att knyta samman olika former av hållbar utveckling fördes begreppet det hållbara samhället fram, ett begrepp som bör förstås som ett samlingsnamn varunder specifika former av hållbar utveckling inordnades.

Projektet har också empiriskt visat hur det postpolitiska tillstånd, som tidigare huvudsakligen diskuterats på teoretisk nivå, gradvis präglat svensk miljö- och klimatdebatt. Forskningen visar hur svensk valdebatt - ett område som traditionellt karaktäriseras av politiskt språkbruk och politisering - gradvis anammat ett universalistiskt språkbruk vilket gjort det problematiskt att namnge politiska subjekt.

Projektet finansierades av Riksbankens jubileumsfond, 2018-2022.

Demokrati bortom politiken

Jag disputerade 2013 vid Institutionen för humaniora vid Mittuniversitetet på avhandlingen Demokrati bortom politiken: Begreppshistoriska perspektiv på demokratibegreppet inom Sveriges socialdemokratiska arbetareparti 1919–1939.

I avhandlingen analyserade jag SAP:s förändrade språkbruk kring demokrati, och visade hur partiet valde att använda sig av en rad sammansatta demokratibegrepp, till exempel politisk demokrati och ekonomisk demokrati. Dessa begrepp bör förstås tecken på den återtemporalisering som demokratibegreppet gavs efter rösträttsreformen 1919/1921. De sammansatta begreppen pekade ut nya områden som skulle demokratiseras, och analysen visar hur det socialdemokratiska demokratibegreppet stundtals sträckte sig långt bortom det politiska fältet.

Publikationer

2023

Anna Friberg (2023) Visions of the good future Temporal comparisons and ideological modalities of time in Swedish election campaigns, 1988-2018 Journal of Language and Politics, Vol. 22, s. 145-162 (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI
Anna Friberg (2023) The construction of subjectivities and enemies in global warming: searching for the political climate issue in Swedish Election Campaigns, 1988-2014 Journal of Political Ideologies (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI

2022

Anna Friberg (2022) Löftet om hållbar utveckling: Politisk språkbruk och tidsligheter i svensk klimatdebatt Lychnos, s. 31-52 (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI
Anna Friberg, Ilkka Kärrylä (2022) Ekonomisk demokrati Svenska begreppshistorier: från antropocen till åsiktskorridor, s. 51-61 (Kapitel i bok, del av antologi)
Anna Friberg (2022) Disrupting the Present and Opening the Future Extinction Rebellion, Fridays For Future, and the Disruptive Utopian Method Utopian studies, Vol. 33 (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI

Nyheter

Organisation