Som forskare i bibelvetenskap är det naturligt för mig att studera både Gamla och Nya testamentets skrifter, deras innehåll och tillkomst, men lika självklart ägnar jag mig också åt andra texter som är samtida med Bibeln och som kommer från samma kulturmiljö i östra Medelhavsområdet och Främre Orienten. Inte minst har jag intresserat mig för judiska texter som skrevs under tiden mellan Gamla och Nya testamentets tillkomst, och då särskilt fynden från Qumran (Dödahavsrullarna), men också för den efterbibliska litteraturen i allmänhet i dess grekisk-romerska kontext.
Som religionsvetenskapligt arbetande bibelforskare tar jag dessutom hjälp av en bred metodarsenal för att studera olika aspekter av de bibliska och efterbibliska texternas omvärld i form av historiska, kulturella, filosofiska, religiösa, litterära och sociala sammanhang: Att vara exeget innebär inte att man bara läser gamla texter på utdöda språk utan att bry sig om hur världen utanför såg ut! Det är därför naturligt att även den bibliska utläggnings- och verkningshistorien – som redan Nya testamentet är ett uttryck för, med dess många anknytningar till och anspelningar på gammaltestamentliga texter och traditioner – står i fokus för mitt intresse, så att jag också forskat kring såväl fornkyrkliga som medeltida kristna texter, liksom den efterbibliska judiska litteraturen; kort sagt hur Bibeln tolkats genom tiderna. Att vara exeget innebär inte heller att man bara ägnar sig åt de bibliska texterna i deras tillkomsttid och -miljö: Att studera senare tiders uttolkning och även uttolkningens förutsättningar är också en viktig del av mitt arbete som bibelforskare!
Doktorsavhandlingen och dess uppföljare: Uppenbarelseboken och lövhyddefesten
I min doktorsavhandling, Feast and Future. Revelation 7:9-17 and the Feast of Tabernacles (1989), studerar jag ett av Uppenbarelsebokens visionära avsnitt (Upp 7:9-17), och diskuterar dess tolkning mot bakgrund av boken som helhet och med särskilt fokus på frågan om det i denna text kan finnas någon anspelning på den judiska lövhyddefesten (sukkot).
Med stöd av dåvarande Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet kunde jag några år senare fortsätta forska kring festen, vilket resulterade i boken The Story of Sukkot. The Setting, Shaping, and Sequel of the Biblical Feast of Tabernacles (1998). Det en longitudinell studie av den bibliska lövhyddefestens bakgrund och utveckling, firande och uttolkning, alltifrån gammaltestamentlig till talmudisk tid. Samtidigt som jag studerar festen ur ett traditionshistoriskt och kulturvetenskapligt perspektiv söker jag här klarlägga dess plats i den ideologiska och teologiska utvecklingen inom biblisk och efterbiblisk judendom mot bakgrund av den främreorientaliska och senare hellenistisk-romerska kontexten.
I båda fallen har det rört sig om forskningsuppgifter inom områden som inte varit så väl utforskade, och där jag kunnat bidra till den internationella forskningen med nya perspektiv och ny kunskap: Uppenbarelseboken är ju genom historien en av de mest omdiskuterade bibliska böckerna som ofta blivit föremål för spekulativa utläggningar, och vars gåtfulla karaktär och innehåll gjort den svåråtkomlig även för forskare – men just därför var det spännande att ge sig i kast med den, inte minst då en av mina slutsatser blev att ifrågasätta den mycket vanliga futurala tolkningen av Uppenbarelseboken. Beträffande lövhyddefesten fanns helt enkelt ingen liknande undersökning av en central judisk fests bibliska traditions- och verkningshistoria, vilket bidragit till att göra min studie internationellt uppmärksammad som ett pionjärarbete.
Som ett särskilt viktigt resultat av min forskning kunde jag visa hur den ursprungligen skördeinriktade festen gavs ett teologiskt och historiserande innehåll i samband med att en särskild judisk identitet utvecklades under den s.k. efterexilska tiden (500-talet f. Kr. och framåt). Den kunde då knytas både bakåt i tiden till berättelserna om Guds beskydd över Israels folk under dess ökenvandring från Egypten till det utlovade landet och framåt i tiden genom de profetiska löftena om en kommande frälsning för Guds utvalda folk i den yttersta tiden. Denna eskatologiska tydning av lövhyddefestens innebörd visar sig t.ex. i valet av symboler med tydlig koppling till den som finns på judiska mynt från upproren mot Rom 66-70 och 132-135 e. Kr., och även på flera ställen i den rabbinska litteraturen från de första århundradena av vår tideräkning.
Bibelvetenskapliga artiklar, speciellt med fokus på Dödahavsrullarna (texterna från Qumran)
Ett genomgående forskningsområde för flera av mina artiklar är den ideologiska och teologiska utvecklingen inom efterbiblisk hellenistisk judendom, och hur denna tar sig uttryck i judisk och kristen apokalyptisk litteratur, liksom också i Dödahavsrullarna (Qumranfynden). Ett exempel är studiet av några qumranitiska liturgiska texter, de s.k. ’Sabbatsoffersångerna’, som stilistiskt och innehållsligt har flera intressanta likheter med Uppenbarelseboken, vilket bidrar till den aktuella forskningen såväl kring förhållandet mellan Uppenbarelseboken och Qumranlitteraturen som förhållandet mellan den tidiga kristendomen och dess samtida judiska kontext: På flera punkter, både språkligt och innehållsligt, går det att se samband mellan tankar och föreställningsvärld i delar av Nya testamentet och i skrifterna från Qumran. Ett annat exempel på min forskning i gränslandet mellan nytestamentlig exegetik och studiet av antik judendom är ett jämförande studium av messianska föreställningar i qumranitiska och nytestamentliga texter.
Bibeltolkning på medeltiden
Den bibliska utläggnings- och verkningshistorien är ett intressant forskningsområde med stor utvecklingspotential, då det tenderat att falla mellan stolarna i gränslandet mellan bibelvetenskap och kyrkohistoria/kristen idéhistoria. Området är i allmänhet relativt obeforskat av exegeter, men med stöd av Kungliga Vitterhetsakademien har jag fått möjlighet att ägna mig åt ett prov på medeltida svensk bibelutläggning i ett projekt kring en kommentar till Uppenbarelseboken (Exposicio in Apocalypsim) från mitten av 1300-talet, författad av Heliga Birgittas biktfader Magister Mathias från Linköping. Jag ser mitt arbete med detta hittills föga kända verk som ett exempel på hur det bibelvetenskapliga studiet kan kombineras med kyrko-, teologi- och allmänt idéhistoriska perspektiv. Av speciellt värde är att genom studien kunna belysa hur medeltida svensk bibelutläggning kan relateras till exegetiska, teologiska, filosofiska och idéhistoriska trender och tendenser i den samtida större europeiska kontexten. Mathias var ingalunda någon provinsiell predikant, utan en välutbildad teolog med tidens mått mätt – men med ett starkt pastoralt engagemang!
Uppenbarelsebokens måltider som metaforer – nyligen avslutad forskning
Tillsammans med drygt 70 forskare har jag sedan 2012 deltagit i det internationella mångvetenskapliga forskningsprojektet Sacred Meal, Communal Meal, Table Fellowship, and the Eucharist: Late Antiquity, Early Judaism, and Early Christianity. I mitt bidrag undersöker jag måltidsmetaforiken i Uppenbarelseboken, sätter in den i dess samtida kontext (socialt, socio-ekonomiskt, religiöst/teologiskt) och idémässiga sammanhang (grekisk-romersk, judisk resp. tidig kristen tradition), och diskuterar om/hur denna metaforik kan relateras till den framväxande urkristna nattvardstraditionen. Min artikel ’Sharing with the Divine in the Apocalypse: Meals as Metaphors – Concepts and Contexts’ publiceras i slutet av 2015 på Mohr/Siebecks förlag i Tübingen.