Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmrubbningen med en beräknad prevalens i befolkningen på ca 3 %. Vid förmaksflimmer är förmakens elektriska och mekaniska funktion rubbad och livshotande komplikationer är stroke och hjärtsvikt. Den förhöjda strokerisken förklaras genom blodproppar som kan bildas i det vänstra förmaket och sedan embolisera till hjärnan, men även genom förändringar i förmaksväggen som inte är fullständigt kartlagda. Vanligt förekommande symtom under pågående förmaksflimmer är andfåddhet, hjärtklappning, trötthet, yrsel och bröstsmärta.
Mekanismerna bakom förmaksflimmer är ofullständigt kända. Man vet att förekomst av fett, inflammation och fibros runt och i hjärtat, samt även hyperkoagulabilitet och flödesförhållanden i förmaken, alla har en roll i patogenesen. Det övergripande syftet med min forskning är att skapa en mer fullständig förståelse av förekomst av fett och fibros runt och i hjärtas förmak och hur dessa parametrar relaterar till inflammation under progressen av förmaksflimmer. Syftet är även att öka förståelsen för uppkomst av tromb i vänster förmak vid förmaksflimmer, genom att studera blodflödemönster i förmaket och dess relation till koagulabilitet, inflammation, fett och fibros. Mina verktyg är blodprover (för inflammation och koagulabilitet), datortomografi-hjärta (för förmaksstorlek, fett och blodflöde), och hjärt-magnetresonans (för förmaksstorlek, fett, fibros och blodflöde).
