I Sverige utgör skyddet av barn en del av Socialtjänstens organisation. Skyddet för barn regleras av två lagstiftningar; Socialtjänstlagen och lagen om vård av unga.
I min forskning har jag visat att barnskyddssystemet måste förändras för att bli mer säkert.
Konstruktionen har flera svagheter:
- Skyddet för barn är svårt att skilja från andra tjänster inom Socialtjänstens serviceorganisation
- Det finns inget nationellt register som förs av rapporterna/de undersökningar som gjorts i barnskyddssystemet
- Det finns en brist på specifik utbildning för yrkesverksamma att arbeta i skyddet för barn
- På grund av bristen på särskild utbildning för yrkesverksamma finns få metoder som utvecklats
- Beslutet att inte utreda en anmälan är inte tillförlitligt
- Beslutet att inte utreda en anmälan inom barnskyddssystemet är inte tillförlitligt
Dessa fynd betonar att väldigt lite är känt om hur systemen för barnskydd lyckas utforma en barnskyddsprocess som är tillfredsställande säker för misshandlade barn. Det behövs ytterligare forskning med mer förfinade mätningar av flera processer inom barnskyddet för att veta mer om hur väl systemet skyddar barn.
