De medeltida städernas organisation och politiska kultur i Nordeuropa
I min avhandling jämförde jag stadsorganisation och politisk kultur i engelska, tyska, danska och svenska medeltida städer. Jag studerade framväxten av råd, antal rådmän och borgmästare, ämbetsväxling och vilken funktion stadsherren, fogden, rådet, borgmästaren och kämnären hade. Jag jämförde också hur råden uttryckte sin makt och gruppgemenskap och hur de definierade gränsen mellan sig själva och stadens övriga befolkning. Jag undersökte också borgerskapets förväntningar på ämbetsmännen och den politiska interaktionen mellan rådet och borgerskapet i olika städer.
Min huvudsakliga slutsats var att städerna hade liknande uppfattningar kring hur en stad ska styras och hade en gemensam förståelse kring hur en stad bör organiseras. Av praktiska skäl modifierades dessa idéer för att passa lokala förhållanden, vilket ledde till mindre skillnader mellan varje stad. Även om de alla hade samma grundstruktur, avgjordes detaljerna av storlek, befolkningsstruktur och inflytande från stadsherren. Det här innebar att städer långt från varandra kunde likna varandra mer än städer som var grannar, för att de hade likartade lokala förhållanden.
Handel i nordeuropeiska städer under medeltiden
Efter min doktorsexamen 2007 inledde jag ytterligare ett medeltidsprojekt, den här gången med de stadslagar som användes runt Östersjön. Jag har koncentrerat mig på handelsregleringar och använder dessa för att diskutera relationer och inflytande. Jag inledde projektet under ett år som gästforskare i Tyskland, vid Institut für vergleichende Städtegeschichte i Münster, finansierad av Sven och Dagmar Saléns stiftelse. När jag kom hem fortsatte jag projektet vid Stockholms universitet, nu finansierad av ett tvåårigt postdoktorsstipendium från Anna Ahlström och Ellen Terserus stiftelse.
Efter några år med annan sysselsättning fortsatte jag 2013 med denna inriktning på min forskning, i det fyråriga projektet ”Att jämföra medeltida städer i norra Europa: handel och lagen” finansierat av Vetenskapsrådet (VR). Enligt ett traditionellt perspektiv spreds nyheter och innovationer på medeltiden utifrån ett viktigt centrum som ringar på vattnet längre och längre ut i periferin. I det här projektet testas en annorlunda hypotes, enligt vilken innovationer, teoretiskt sett, kunde poppa upp som svampar ur marken var som helst i norra Europa vid samma tid. Det som behövdes för att en innovation skulle anammas var aspekter som generell kunskap om den, ett behov av den på platsen och goda förutsättningar, som en välvillig stadsherre och ekonomiska resurser. Det var dock inte beroende av en direkt påverkan från en annan stad.
Det övergripande syftet med projektet är att testa den här hypotesen genom en komparativ studie av stadslagar och andra bevarade källor, såsom rådsprotokoll. Den här analysen kommer att synliggöra likheterna och skillnaderna mellan städer i ett vidare sammanhang. Mer specifikt kommer studien att koncentreras kring reglering av handel under medeltiden. Huvudfrågorna är vem som hade rätt att handla och var, när och hur detta skulle ske. En aspekt som kommer att studeras är de olika villkoren för köpmän som var borgare i staden och köpmän som endast besökte staden tillfälligt för att handla, så kallade gäster. En annan aspekt är hur handel och varor kontrollerades på torget.
Jag deltar också i det VR-finansierade projektet ”Fast och lös egendom i medeltidens Sverige”.
Järteckentolkning på 1500-talet
2010 inledde jag ett projekt, finansierat av Riksbankens jubileumsfond, som gick ut på att utforska en av de mest säregna handskrifter vi har i Sverige från 1500-talet, nämligen en 400 sidor tjock foliant om järtecken. Här samsas berättelser om missbildningar hos människor och djur med syner av kometer, vädersolar, stridande trupper i skyn och andra märkligheter i en salig blandning, både ämnesmässigt och tidsmässigt. Här finns också hundratals färgglada teckningar som illustrerar de olika fenomenen. Samlingen är skapad av Joen Petri Klint, som var kyrkoherde på Vikbolandet i Östergötland fram till sin död 1608.
Jag har upptäckt att det i själva verket är en krönika, som bundits in i oordning. Jag har efter noggrann och tidskrävande analys sökt placera bladen i sin ursprungliga ordning och dessutom gjort en transkription av den bitvis svårtydda handskriften på 400 sidor.
Boken har varit känd sedan tidigare men inte vetenskapligt behandlad. Jag har från start haft en ambition att göra en bred kontextuell analys av handskriften för att se vad den kan berätta om sin tid. En rad frågor har styrt arbetet, varav några av de övergripande har varit: Varför har samlingen tillkommit? Vilka källor har den här prästen, Joen Petri Klint, haft tillgång till? Vad betraktades som järtecken och hur har Klint tolkat dem? En del av det jag kom fram till kan läsas i slutredovisningen av projektet på RJ:s hemsida.
