Del av cirkulär ekonomi
Återtillverkning innebär att en produkt istället för att kasseras återställs till nyskick och på så sätt sparar både energi och material. Produkter som passar för återtillverkning ska helst bestå av standardiserade komponenter och vara enkla att rengöra, demontera och sätta ihop igen. Övergripande är återtillverkning en viktig del av en cirkulär ekonomi där material och energi tas tillvara på bästa sätt genom att återanvändas.
Äntligen doktor!
I avhandlingen Improving Design for Remanufacturing Through Feedback from Remanufacturing to Design undersöker Louise Lindkvist Haziri bland annat i vilken utsträckning tre företag tar vara på kunskap och information från återtillverkningsprocessen i utvecklingen av nya produkter. Genom så kallad konstruktion för återtillverkning (design för remanufacturing, DfREM) kan företagen spara både tid och pengar genom att återtillverkningsprocessen underlättas.
Resultatet i avhandlingen är tydligt. Nästan ingen feedback förekommer mellan återtillverkning och konstruktion.
- Nej, i de här företagen var det i princip ingen alls. En gång hade en återtillverkare på eget initiativ ringt upp konstruktionsavdelningen om ett konstruktionsfel, men det var enda gången. Annars var det ingen som efterfrågade feedback och det fanns inga riktlinjer om att göra det, säger Louise Lindkvist Haziri.
Blev du förvånad?
- Både ja och nej. Tidigare studier har visat att det är ovanligt, men inte att det inte skulle förekomma alls. Så omfattningen överraskade mig. För företagen tror jag att min studie också blev en ögonöppnare.
Ofta saknas incitament
Två av de undersökta företagen tillverkar maskiner, medan det tredje producerar kontorsmöbler. Två företag har återtillverkning i egen regi, medan ett bolag anlitar ett annat bolag för detta. Samtliga har sysslat med återtillverkning i åtminstone tio år.
Louise Lindkvist Haziri ser flera förklaringar till att feedback saknas mellan återtillverkning och konstruktion. Kunskapen om återtillverkning är ofta liten - ofta ses den som en form av service - och det saknas kanaler för att återföra information. Organisatorisk kan det vara långt mellan avdelningarna, även om de fysiskt kan vara belägna nära varandra.
Ofta saknas också incitament, i alla fall ekonomiska.
- Även om marginalen är större på återtillverkade produkter, står de fortfarande för en liten del av företagens totala omsättning. Och då är det lätt att tycka att man kan göra som man alltid har gjort tidigare.
Kan göra stor skillnad
Den potentiella feedbacken från återtillverkning till produktutveckling skulle till exempel kunna gälla hur produkten fungerar att återtillverka, hur produkten kan anpassas till återtillverkningsprocessen och hur många livscykler den kan förväntas klara. Sammantaget blir det omfattande och viktig information i produktutvecklingen.
I framtiden tror Louise Lindkvist Haziri ändå att flera faktorer kan leda till ökat samarbete och större kunskapsutbyte. Dessa så kallade möjliggörare är till exempel önskemål från kunder, nya lag- och regelkrav och potentiella affärsmöjligheter. Att fler företag går över till funktionsförsäljning – där tillverkaren behåller ägandet av produkter som hyrs ut – kan också öka viljan att effektivisera återtillverkningen.
I avhandlingen presenterar Louise Lindkvist Haziri också ett ramverk för företag som vill tillämpa DfREM, konstruktion för återtillverkning, och öka feedbacken inom företaget. Det innehåller bland annat förslag på praktiska åtgärder som att låta konstruktörer gå och titta på återtillverkningen och gemensamma diskussioner om olika konstruktionslösningar. Ramverket kallas RIFF, Remanufacturing Information Feedback Framework.
