Kunskap i centrum för bästa exjobbet

Ett exjobb om kunskapsöverföring i mindre företag ger Amanda
Sundström och Rasmus Kratz ett av två Christer Gilén-stipendier 2020.
”Överraskande och superroligt”, säger vinnarna som också tipsar om hur man skriver en riktigt bra uppsats.

Rasmus Kratz och Amanda Sundström. Vinnare. Rasmus Kratz och Amanda Sundström får ett av Christer Giléns stipendier 2020.  Sara

Strategisk kunskap

Hur hanterar företag som växer på flera olika platser kunskap inom organisationen? Den frågan står i centrum i examensarbetet Kunskapshantering inom expanderande kedjeorganisationer – centralisering och lokalanpassning. Uppsatsen, som skrevs i våras under sista terminen på civilingenjörsprogrammet Design och produktutveckling, belönas nu med stipendiet på 10 000 kronor inom ekonomisk styrning, organisation och innovation.

Båda vinnarna jobbar i dag i Stockholm och blev glatt överraskade över priset.

- Det har ju gått en tid sedan vi blev klara med exjobbet så det var ett tag sedan vi funderade över det. Stipendiet känns superkul. Det var verkligen inget vi förväntade oss, säger stipendiaterna.

Uppsatsen består dels av en litteraturgenomgång av tidigare forskning, dels en empirisk undersökning av coworking-företaget DoSpace med verksamhet på fem olika orter. När ett företags verksamhet växer och expanderar till nya platser blir kunskapsöverföringen en strategisk fråga, lika viktig som kompetensförsörjning och kapitalanskaffning. Inte minst gäller det när mycket arbete sker på distans och den mesta kommunikationen måste ske digitalt.

Personliga kontakter

Författarna identifierar två typer av kunskap: dels enklare, som går att kodifiera i till exempel manualer och instruktionsfilmer, dels mer avancerad där den personliga kommunikationen är viktigare. Den enklare kunskapen är skalbar och möjlig att centralstyra, medan den mer komplicerade kunskapen blir mer personberoende och därmed sårbar.

- I ett mindre företag är det lätt att bara ringa upp och fråga. Men ju större företaget blir desto svårare blir det, säger Amanda och Rasmus.

Uppsatsen mynnar ut i en rad rekommendationer för kunskapsöverföringen. En är att så tidigt som möjligt börja kodifieringen av kunskapen, till exempel i protokoll, manualer och andra dokument. En annan är att dela kunskapen mellan flera personer för att minska sårbarheten och undvika flaskhalsar.

Personliga kontakter är också avgörande – även i distansläge.

- Det är mycket lättare att kommunicera digitalt om du känner den du pratar med sedan tidigare. Det är viktigt att låta anställda träffas och lära känna varandra och att ha en gemensam kultur i företagets olika delar, säger Rasmus och Amanda.

Kompletterar varandra

När det gäller deras eget arbete, hittade de ganska snabbt ett ämne som de båda var intresserade av, även om de inte jobbat ihop så mycket tidigare. Den exakta frågeställningen tog dock lite tid att mejsla fram. Alla beslut tog de tillsammans och analysen gjordes gemensamt, men det praktiska arbetet delades upp ganska mycket. De före detta LiU-studenterna är nämligen ganska olika.

Under intervjuerna var det Amanda som ställde frågor, medan Rasmus dokumenterade och vid behov kompletterade med följdfrågor.

- Jag tyckte också att det var roligt med den teoretiska delen och att läsa om andras forskning, säger han.

- Det har jag svårare för, jag har mer brått att komma igång med undersökningen. Så vi kompletterade varandra bra, säger hon.

 

Motiveringen:

Detta välskrivna arbete bidrar till en förbättrad förståelse av hur moderna företag kan jobba med kunskapshantering. Mer specifikt, undersöker arbetet relevanta kunskapsöverföringsmekanismer inom snabbväxande kedjeorganisationer och redogör för vilka aktiviteter inom dessa organisationer som kan centralstyras respektive anpassas lokalt. Examensarbetet bygger på en högkvalitativ teoretisk undersökning kombinerad med en intressant empirisk studie av en coworking-verksamhet i Sverige. Arbetet är även starkt metodmässigt tack vare en noggrann och transparent kodning av intervjuer och en kartläggning av organisatoriska aktiviteter.

Tre tips för ett riktigt bra exjobb

  • Gör något som är roligt

- Vi tyckte verkligen att det var roligt hela tiden. Ett exjobb innebär ganska mycket arbete och då måste man tycka att det är kul. Det ger energi och är superviktigt.

  • Välj gärna ett mindre företag

- Vi var jättenöjda med DoSpace och fick träffa alla anställda och till och med någon som jobbat där tidigare. Man lär känna personalen och får lättare en bra inblick.

  • Utnyttja era styrkor

- Jobba som ett team och utnyttja att ni är olika. Alla behöver inte göra allt, koncentrera er på det ni är bäst på. Ta de viktiga besluten och gör analysen tillsammans.


2020 års stipendiaterVisa/dölj innehåll

Christer Gilén och 2019 års stipendiater Visa/dölj innehåll