08 september 2020

Med semesterplanerna grusade fick Solvallas kommunikationschef Markus Myron chans att tänka om. När han frågade sig vad han nu ville med sin sommar blev svaret: få nya perspektiv.

Bild på man som läst sommarkurs på LiU
Markus Myron.  Fotograf: THOMAS BLOMQVIST / TR BILD

– Tanken var egentligen att ha en vanlig semester med familjen. Vi brukar åka utomlands tillsammans med en annan familj men sen kom corona och då fick vi prioritera om. Jag började fundera över vad jag ville med min sommar och kom fram till att jag ville få nya perspektiv.

Han gick in på antagning.se, sökte brett på ämnen som ledarskap, kommunikation och psykologi och fastnade för kursen Ledarskap och organisation som han kände låg mest inom hans intresseområden.

– Kursen var otroligt bred, nästan som ett smörgåsbord inom ledarskap. Den behandlade bland annat organisation, makt och politik, strategi, förändringsarbete, kultur, ledarskap och motivationsteori.

Till vardags jobbar Markus som kommunikationschef för Solvalla, travbanan utanför Stockholm. Där leder han kommunikationsavdelningen i dess arbete med digitala kanaler, medierelationer, event och marknadsföring.

– Jag har mitt drömjobb, men vill utvecklas i min roll, säger han.

Fyra perspektiv på organisation och ledarskap

Så fort han fick antagningsbeskedet beställde han kursboken och började med att plöja igenom den.

– Det som tilltalade mig mest var de fyra olika perspektiven på organisationer: det strukturella perspektivet, human resource-perspektivet, det politiska perspektivet och det symboliska perspektivet, och framför allt hur de hänger ihop. Det blev en ögonöppnare som jag har nytta av i arbetslivet.

– Det politiska perspektivet blev särskilt tydligt för mig som jobbar i en medlemsägd organisation och jag fick en större förståelse kring resursknapphet. Att det ofta är orsaken till internpolitiska konflikter. Jag fick fler insikter i dynamiken inom olika typer av organisationer. Ja, hela modellen, att se saker ur olika synvinklar, var värdefull.

Ny sommarkurs på distans

Kursen på sex högskolepoäng lockade hela 75 sökande och var en ny sommarkurs på distans som blev till som ett svar på corona-krisen. Förutom olika aspekter på ledarskap behandlade den även organisationsteori och motivationsteori.

– Det var tydligt att syftet med kursen var att vi skulle få en uppsättning verktyg att använda i vårt praktiska ledarskap, inte att vi skulle matas med en massa fakta. På det sättet reflekterade kursen hur det är att arbeta i verkligheten, säger Markus.

Egen utvecklingsplan och analys av förändringsarbete

Undervisningen skedde i en webbaserad kursmiljö och baserades på både självstudier och grupparbeten. En individuell uppgift gick ut på att göra en egen utvecklingsplan.

– Uppgiften var att se en framtida tjänst som vi ville uppnå. Sedan fick vi göra olika personlighetstester som till exempel Myers Briggs. Utifrån vår målsättning skulle vi sedan göra en individuell utvecklingsplan med hänsyn till de egenskaper som kom fram från testerna. Då jag trivs bra i mitt nuvarande jobb så skrev jag istället en plan för att utvecklas inom det.

Ett grupparbete kunde vara att analysera ett förändringsarbete utifrån valfria modeller som behandlats i kursen.

– Det var mycket stimulerande och ett av de mest intressanta momenten i kursen.

Gruppen som Markus hamnade i hade ett åldersspann på mellan 20 och 46 år.

– Gruppen var suverän! Det fanns en öppenhet som gjorde det möjligt att komma in med perspektiv och frågeställningar utifrån vars och ens bakgrund och kunnande. Vi kompletterade varandra mycket bra.

Frihet att styra tiden själv

Att studera på distans tyckte Markus också fungerade mycket bra.

– Jag hade aldrig sökt till en kurs på plats. Jag hade ju semester och ville vara med familjen och kunna styra min egen tid. Nu var det bara schemalagt på fredagar och i övrigt kunde man styra sin tid själv eller tillsammans med sin grupp. Jag skulle inte kunna tänka mig ett bättre upplägg!

De 13 föreläsningarna var förinspelade och gick att se på kursplattformen.

– Eftersom jag kunde styra själv när och var jag såg föreläsningarna kunde det hända att jag satt på verandan under markisen med paddan, berättar Markus.

De webbaserade gruppdiskussionerna och redovisningarna genomfördes via Zoom.

– Det svåraste med kursen tyckte jag var att få fram en bra dialog i videosamtalen. Man blev lätt avbruten eller råkade avbryta någon annan. I ett samtal på plats är det lättare att känna av varandra i rummet, då märker man ofta om någon är på väg att säga något eller inte.

Förutom det kan Markus inte komma på någon nackdel med att läsa en distansutbildning.

– Jag ser bara fördelar med att studera på distans. Det ger en stor möjlighet att själv bestämma hur man ska använda sin tid och öppnar upp för fler att läsa sådant de är intresserade av. 

Har du något tips till andra som vill börja plugga på distans?

– För det första, gör det! Det är bästa tipset. Andra tipset är att planera sin tid så att man inte hamnar efter. Jag tyckte själv aldrig att det var jobbigt eller stressigt med kursen utan snarare lustfyllt, men det var nog för att jag la upp en plan för studierna.

– Jag vill rekommendera andra ledare att sätta sig i skolbänken igen. Jag tror till och med att det kan vara lättare att ta till sig teorierna när man har egna erfarenheter att härleda dem till.

Läs mer om kursen och våra distansutbildningar

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.