CARER:s forskning och utbildning räddar liv

CARER – Centrum för forskning om räddning och responssystem – är ett tvärvetenskapligt centrum vid Linköpings universitet. Det drivs i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Forskningen riktas mot samhällets förmåga att hantera olyckor, allt ifrån vardagsolyckor till extraordinära händelser som naturkatastrofer och pandemier. Allt i syfte att rädda liv. 

Bakgrund

Forskning om att hantera stora kriser vid exempelvis naturkatastrofer är etablerad sedan länge i Sverige. Kunskap kring hanteringen av mindre olyckor – däribland trafikolyckor, mindre bränder, drunkningstillbud och plötsliga sjukdomstillstånd – har däremot varit mer bristfällig. 2011 tog därför MSB initiativ till att i samarbete med LiU inrätta ett nationellt forskningscentrum, CARER – Centrum för forskning om räddning och responssystem. Syftet med CARER är att utveckla ny forskning samt sprida kunskap om hela spektrat av samhällets förmåga att hantera allt ifrån vardagsolyckor till omfattande händelser på lokal, nationell och global nivå. Brandmän vid brandbil.

Verksamhet

CARER samlar tvärvetenskaplig forskning inom områden som ekonomi, informatik, datavetenskap, logistik, kognitionsvetenskap, katastrofmedicin, traumatologi, juridik, statsvetenskap och genusvetenskap. Forskningen sker i nära samarbete med räddningssystemets aktörer däribland SOS Alarm, räddningstjänst, ambulanssjukvård, polis, sjö- och flygräddning samt företag inom området. Samarbete sker även med organisationer inom civilsamhället, bland annat Röda korset och Missing People.

Sofie Pilemalm.
Foto Jenny Ahlgren
– Vår forskning handlar främst om samhällets responsförmåga vid olyckor, inte minst vad som sker tiden mellan att ett larm kommer in, till att människor fått vård, en brand är släckt eller en översvämning är åtgärdad. Hur tar man sig bäst till en skadeplats, vem kommer snabbast dit och vilka resurser och teknik används bäst? Det är exempel på frågor vi undersöker, säger Sofie Pilemalm, professor och föreståndare för CARER.

Forskningen spänner över ett brett tvärvetenskapligt fält. Ett exempel på forskning är logistik inom ambulanssjukvården där LiU-forskare var tidigt ute med utvecklingen av OPAL, ett beslutsverktyg som underlättar för ambulansdirigenter vid SOS Alarm att fördela ambulansresurser på ett optimalt sätt.

Tobias Andersson-Granberg, biträdande professor i kvantitativ logistik, var ledande i arbetet med OPAL-verktyget som sedan kom att utvecklas vidare och används av ambulansdirigenter idag.

– Det här är ett av flera bra exempel på ett samarbete mellan forskning, industri och praktiker som kommer till nytta och förhoppningsvis räddat liv, säger han.

Michael Zantelid är gruppchef inom verksamhetsutveckling på SOS Alarm:
– OPAL är en del av det stora ramverket för vår operativa hantering. Linköpings universitet är starkt drivande i innovationsfrågor, inte minst inom blåljusområdet. Vi ser fram emot nya samarbeten, påpekar Michael Zantelid.

Ett annat exempel på forskning är hur samverkan om räddning kan organiseras. Ett tredje exempel är hur frivilliga bättre ska kunna tas tillvara i räddningsinsatser.

– Vi finns mitt i samhällsdebatten och anpassar oss till hur samhället ser ut här och nu. För några år sedan var skogsbränderna i fokus, nu är det Covid-19. Tack vare att vi är tvärvetenskapliga belyser vi frågorna på ett sätt som annars är svårt att göra. Målet är att omsätta vår forskning till att rädda liv, säger Sofie Pilemalm.

Samverkan och resultat

Utmärkande för CARER:s verksamhet är dess täta och omfattande samverkan med en rad olika samhällsaktörer. Under senare år har samarbeten utvecklats, inte enbart med blåljuspersonal, SOS Alarm, företag och myndigheter, utan även med andra yrkesgrupper och frivilligorganisationer. Flera forskningsprojekt handlar om frivilliginsatser i räddningsarbetet. Personer som arbetar inom exempelvis hemtjänst och vaktbolag får utbildning i hur de på plats ska kunna genomföra räddningsinsatser som att släcka en mindre brand, stoppa en blödning eller ge hjärt- och lungräddning. Även civila personer i glesbygd och i socioekonomiskt utsatta områden får sådan utbildning. Parallellt utvecklas appar och annan teknik för att frivilliga nära skadeplatsen ska kunna nås och snabbt vara på plats, oftast innan professionell räddningspersonal hunnit fram till olycksplatsen.
räddningsövning Foto Jimmy Croona/FörsvarsmaktenSamhällets offentliga resurser minskar. Vår forskning fokuserar på hur det trots detta går att göra insatserna mer effektiva och rädda liv med hjälp av ny teknik och fler frivilliga. Synen på vad frivilliga och civila organisationer kan åstadkomma ser numera helt annorlunda ut. Efter skogsbränderna 2018 fick till exempel Röda korset ett regeringsuppdrag att se över koordineringen av alla frivilliginsatser, säger Sofie Pilemalm.

Anders Leicht är nationell utbildningssamordnare av polisens del i räddningstjänsten som omfattar efterforskning av försvunna personer och fjällräddning. Han samarbetar med CARER i det arbetet.

– Förra året fick vi in 27 000 ärenden på försvunna personer. En tredjedel av dem, alltså 9 000, var högprioriterade där vi misstänkte fara för liv, som bland äldre med demens och människor som mår psykiskt dåligt, säger Anders Leicht.

Sedan våren 2019 har ett nätverk skapats i samarbete med CARER. Där ingår polis, fjällräddning, Missing People, organisationer med fokus på exempelvis demens och Downs syndrom samt representanter för äldreomsorgen.

– Forskarna ser med nya ögon, vi själva kanske är hemmablinda. Det har öppnats upp ett antal dörrar, nya tankebanor. Till exempel hur man kan arbeta förebyggande och förhindra att samma människor försvinner gång på gång, säger Anders Leicht.

Lars-Göran Uddholm är ordförande i CARER:s styrelse och före detta brandchef vid Södertörns brandförsvarsförbund där han bland annat ansvarade för släckningen av skogsbränderna 2014.

– Räddningstjänsten är av tradition inte intresserad av forskningsresultat. Här behövs en förändring för att inte bara gå på ryggmärgskänsla och tro att det vi gör är bra och effektivt, utan att vi egentligen vet. Interaktionen människa, teknik och organisering är svår och komplicerad. Forskningen gör stor nytta här. Ta till exempel CARER:s forskningsprogram Framtidens skadeplats som också arrangerat årliga välbesökta seminarier riktade till målgrupper som arbetar praktiskt med räddningsarbete. Forskningen når då ut, säger Lars-Göran Uddholm.

CARER:s arbete spänner över sex institutioner inom de Filosofiska-, Medicinska- och Tekniska fakulteterna vid LiU. Samarbete sker med Centrum för klimatpolitisk forskning med fokus på stora naturkatastrofer då flera samhällssystem belastas och allt ska hanteras samtidigt. Carer har även projekt ihop med Security Link, ett centrum på LiU som arbetar teknikinriktat inom det strategiska forskningsområdet Säkerhet- och krisberedskap.

Nationella gemensamma projekt pågår bland annat med Högskolan i Borås och Mitthögskolan.

CARER samarbetar även med universitet i Skottland och Canada samt med National Crime Agency, Storbritannien, kring eftersökning av försvunna personer. Andra samarbeten pågår med universitet i Norge och USA, däribland vid Stanford och Harvard. Carer har dessutom ett långt utvecklat samarbete med Department of Homeland Security, DHS, i USA. DHS arbetar mycket med teknikutveckling för förstainsatsaktörer.

– Här kan vi lära av varandra. De lär oss om teknikutveckling. Vi lär dem om frivilligarbetet. Sverige ligger långt framme i världen med att involvera civila på skadeplats och det väcker ett stort internationellt intresse, säger Sofie Pilemalm.

Samverkan sker även med näringslivet, inte minst med mindre företag som arbetar med att omvandla tekniska forskningsresultat till konkreta produkter som ska underlätta räddningsarbetet.
Katastrofmedicinskt centrumKatastrofmedicinskt centrum (KMC).  Foto Foto:Staffan Gustavsson/redaktaEn viktig del av CARER är det nära samarbetet med Katastrofmedicinskt centrum vid Region Östergötland. Här genomförs många utbildningar riktade till personal inom räddningsarbetet. På så vis förs aktuella forskningsresultat snabbt ut till berörda målgrupper.

CARER kommer framledes även utveckla och driva digitaliserade utbildningar riktade till yrkesverksamma.

Under senare år har CARER uppmärksammats i nationell och internationell media, inte minst vad gäller satsningen på frivilliginsatser och koordineringen av dem.

Exempel på aktuella forskningsresultat

Pilemalm S. (2019) ICT-Enabled Citizen Co-production in Excluded Areas – Using Volunteers in Emergency Response. In: Panagiotopoulos P. et al. (eds) Electronic Participation. ePart 2019. Lecture Notes in Computer Science, vol 11686. Springer, Cham. https://doi.org/10.1007/978-3-030-27397-2_8

Prytz, E., Grönbäck, A., Goolsby, C., & Granberg, T. A. (2020). Evaluating the Effect of Bleeding Control Kit Locations for a Mass Casualty Incident Using Discrete Event Simulation. Proceedings of the 17th ISCRAM Conference, May 2020, 167–178. http://idl.iscram.org/files/erikprytz/2020/2217_ErikPrytz_etal2020.pdf

Matinrad, N. (2019). An Operations Research Approach for Daily Emergency Management (Licentiate dissertation). Linköping University Electronic Press, Linköping. https://doi.org/10.3384/lic.diva-157099

Stenberg, R., Wolmesjö, M, Leicht, A (2019) Efterforskning av försvunna personer: en internationell forskningsöversikt. CARER rapport 2019:29, Linköping University Press, Sweden 

Den årliga konferensen Framtidens skadeplats

Framtidens skadeplats 2020

140 forskare och praktiker samlades till konferens.
Möt arrangörer, deltagare och utställare.

Exempel på samverkansprojektVisa/dölj innehåll

Kunskap gör skillnadVisa/dölj innehåll

Samverkan med Linköpings universitetVisa/dölj innehåll