Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem - CARER

Bild från övning med räddningstjänsten.

CARER är ett centrum för forskning, utbildning och uppdragsverksamhet inom risk-, respons- och räddningsområdet vid Linköpings universitet. CARER är ett avtalscentrum i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och har sin administrativa anknytning till Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN).

Centret bedriver forskning och utbildning om samhällets responsförmåga vid olyckor. Detta inkluderar allt från vardagsolyckor till extraordinära händelser på såväl lokal som nationell nivå och global nivå. Det innebär också att möjligheterna att kombinera och komplettera traditionella responsresurser, som till exempel räddningstjänst och ambulanssjukvård, med övriga samhällsresurser inklusive den enskilde individen, undersöks.

CARER:s verksamhet är mång- och tvärvetenskaplig och samlar många olika kompetenser och intressen. Samverkansmöjligheter och -svårigheter mellan dessa olika typer av resurser blir då ett viktigt inslag. Området är av naturen tvärvetenskapligt, vilket speglas av CARER:s sammansättning som i dagsläget spänner över tre fakulteter (filosofisk, medicinsk och teknisk) och sju institutioner.

Läs mer om CARER

Forskningsinriktning och projekt

Frivillighet och semi-professionella resurser: hur kan de tillsammans kan bidra till ett mer resilient samhälle?

I detta projekt fortsättes forskning runt civila insatspersoner men även andra typer av frivillighet (till exempel DELTA frivilliga insatspersoner), samt semi-professionella resurser och hur de tillsammans kan bidra till ett resilient samhälle. Effekter av civila insatserpersoner kommer presenteras genom sammanställning av insatsrapporter. Likheter och skillnader mellan de olika grupperna kommer identifieras. Systemstöd för koordinering av de olika grupperna kommer och designas genom en prototyp. Vidare kommer en workshop att hållas för att identifiera hur de olika grupperna kan bidra i större händelser och som en del av civil beredskap.

Human-Robot Collaboration in Emergency Response

Human-Robot Collaboration in Emergency Response (1,5 år; inleds mars 2025). Teknikutvecklingen inom AI och robotik accelererar och blir mer och mer tillgänglig för tillämpning. Inom räddningsområdet har autonoma fordon såsom drönare och räddningsfordon presenterats på senare år. Det är uppenbart att såväl autonoma virtuella agenter som förkroppsligade agenter kommer vara en del av räddningspersonals framtida arbetsmiljö. Detta erbjuder nya möjligheter till effektivare räddningsinsatser men introducerar även nya utmaningar kring arbetssätt och förtroende för dessa nya ”arbetskamrater”, så kallat Human-Autonomy Robot Teaming (HART). Projektet utgår frågeställningen i verksamhetsplanen som lyder ”Hur ska ny teknik, som till exempel drönare, robotar, extended reality och artificiell intelligens, på bästa sätt komplettera befintliga räddningsresurser, och hur kan beslutstöd skapas för gemensam planering?”.

Beräkningsmodeller och nyckeltal för att estimera kostnad och nytta med civila insatspersoner (CIP)

Projektet Beräkningsmodeller och nyckeltal för att estimera kostnad och nytta med civila insatspersoner (CIP) syftar till att identifiera och på sikt värdera viktiga nyttor och kostnader med frivilliga insatspersoner CIP samt skapa förenklade modeller som beslutsunderag för att praktiker ska kunna värdera betydelsen av samverkan med CIP, och andra frivilliga.

Simulering av PDV-scenarier (hur hantera dödligt våld)

Inom CARER utvecklar vi ett STOkastiskt simuleringsverktyg för katastrofmedicinsk Förmågeanalys (STOF). Verktyget ska kunna simulera större händelser där frivilliga bidrar som förstainsatsresurser. Visionen med verktyget är att användaren ska kunna definiera många olika simuleringsscenarier, men initialt utvecklades en prototyp av simulatorn för några specifika masskadescenarier med många blödande offer. Verktyget kan simulera skadehändelser orsakade av en explosion (till exempel en bomb som exploderar i ett köpcentrum), och just nu pågår arbete för att även kunna simulera scenarier med pågående dödligt våld i publika miljöer (PDV).

Datadrivna metoder för effektiv lokalisering av nödställda till sjöss (DAMSEL)

Syftet med projektet är att skapa modeller och lösningsmetoder för optimerad och koordinerad ruttplanering av drönare och traditionella resurser för sjöräddning, med målet att maximera upptäcktssannolikheten. Modellerna ska kunna ta hänsyn till information om händelsen från nödsamtal, geografisk data från sjökort och information om strömmar samt väder- och vinddata. Vi ska också undersöka hur mänskliga beslutsfattare ska arbeta med den nya tekniken och den nya information som inkommer, det vill säga undersöka relevanta human factors-aspekter kopplade till området. I en första delstudie fokuserar vi på att utreda potentialen av att ha lokala UAS på passagerar- och handelsfartyg vid sjöräddning

Semi-professionellas deltagande i räddningsinsatser (IVPR) - juridisk studie runt ansvarsförhållanden och arbetsmiljö

I den föreliggande studien avses studeras arbetsgivares (inklusive därmed likställd aktörs) ansvar för skada som orsakas av arbetstagare (inklusive därmed likställd aktör) i en räddningsinsats, liksom arbetsgivarens ansvar för förebyggande av ohälsa och olycksfall i arbetet, samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö för arbetstagaren, med fokus på den semiprofessionella. Den semiprofessionella aktören har sin anställning i t.ex. ett bevakningsföretag, men kommer att i vissa situationer agera för räddningstjänsten i enlighet med ett avtal om IVPR (I väntan på räddningstjänsten). Hur ser ansvarsfördelningen ut mellan den semiprofessionella aktörens arbetsgivare och räddningstjänsten? Det föreligger också oklarheter om vem av organisationerna/principalerna som blir ersättningsskyldig vid eventuell skada förorsakad av den semiprofessionelle.

Improving volunteer response to out-of-hospital cardiac arrest using mobile automated external defibrillators

Under senaste åren har projekten där frivilliga personer utlarmas till hjärtstopp fall påbörjats och relevanta system för dem utvecklas. I dessa projekt ska vanligtvis frivilliga ta sig till någon hjärtstartare (defibrillator), som har en fast plats, för att plocka och hämta dig till patients plats för hjärt-lung-räddning. Dock är det möjligt att utrusta frivilliga med defibrillator så att de kan ta sig direkt till patienten; det skapar konceptet av "mobila defibrillatorer". Projektet syftar till att utreda hur nyttan av mobila defibrillatorer kan maximeras, genom att anpassa närvarande utlarmning och uppgiftstilldelning strategier till dessa resurser, och bestämma antalet mobila defibrillatorer som behövs för att få en betydande nytta (dvs. kortare tid till defibrillering, vilket resulterar i högre överlevnadschanser för patienter).

Fler forskningsinriktningar och projekt

Forskningspresentationer

Publikationer och nyheter

Publikationer och rapportserie

Räddningstjänstens recension av ny rapport

Frivilliga hjältar i fokus

Mikael Wahlqvist.

Recensent: Michael Wahlqvist, Verksamhetsstrateg, RTÖG

"Jag tycker att denna studie är väldigt intressant. Hur ska en app vara designad och vilken information är viktig?
Kan detta bidra med en bättre upplevelse och att det blir enklare att navigera i en framtida app så är det väldigt positivt. Att de som har en erfarenhet av CIP har blivit intervjuade ser jag som en stor styrka i vad som fungerar för användaren och vad som användaren inte är behov av. Det finns annars en risk att det blir för mycket information eller på grund av utformning även blir otydligt.


Jag ser två viktiga delar i en app för CIP förutom information och utformning. Det ena är att det ska kunna gå att återkalla ett larm. Om situationen ändras eller att det tillkommer information som gör att vi inte vill att CIP ska åka på larmet så är det av största vikt att det går att återkalla larmet så att inte någon åker in i en situation som kan vara farlig. Den andra delen är att kunna positions-bestämma (geofencing) de som tar uppdragen. Detta för att både kunna veta hur många som åker, men framför allt att se var de är och hur långt de har till uppdraget.


Vad jag hade kunnat önska mer är att även appen från Heartrunner hade funnits med i studien för att se hur den står sig mot Safeland och SOS.larm.
Jag tycker att det designförslag som presenteras i studien innehåller flera bra saker och vad jag kan se så skulle tydligheten bli ännu bättre i utlarmningen. Jag tycker också att denna studie är en bra början för att ta nästa steg för utvecklarna av appar för denna typ av händelser."

Michael Wahlqvist
Verksamhetsstrateg, RTÖG

Nyheter och reportage

Räddningstjänst.

18 oktober 2024

Räddningsinsatser med ny teknik

En översikt över forskning och erfarenheter om räddningsinsatser där nya tekniker har använts, eller skulle kunna användas.

Susanne Urberg i Tivedstorp vill gärna kunna hjälpa andra i trakten om något händer och har engagerat sig som civil insatsperson.

17 oktober 2024

Susanne är civil insatsperson – vill hjälpa räddningstjänsten och sina grannar

Susanne Urberg i Tivedstorp vill gärna kunna hjälpa andra i trakten om något händer och har engagerat sig som civil insatsperson.

Kvinna hjälper skadad man.

03 oktober 2024

Framtidens skadeplats – slutrapport publicerad av MSB

Forskningsprojektet ”Effektiva räddningsinsatser på framtidens skadeplats” är ett av flera projekt inom forskningsprogrammet. Forskarna har studerat effektivt skadeplatsarbete, med fokus på frekventa olyckor och skadehändelser.

Medarbetare

Följ oss

Nätverk

NEFP

Nationellt nätverk för samverkan om forskning, utveckling och utbildning inom efterforskning av försvunna personer. Läs mer om nätverket.

CIP kunskapsnätverk

Ett begränsat antal räddningstjänster som har påbörjat eller ska påbörja utvecklingsverksamheter får inom nätverket möjlighet till erfarenhetsutbyte och gemensamma lösningar. Läs mer om kunskapsnätverket.

Relaterad forskning