Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem - CARER

Bild från övning med räddningstjänsten.

CARER är ett centrum för forskning, utbildning och uppdragsverksamhet inom respons- och räddningsområdet vid Linköpings universitet. CARER är ett avtalscentrum i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och har sin administrativa anknytning till Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN).

Centret bedriver forskning och utbildning om samhällets responsförmåga och hur agera på framtidens skadeplats vid händelser över hela hotskalan. Detta inkluderar allt från vardagsolyckor till extraordinära händelser, till kriser och katastrofer till ett civilt försvar och såväl lokal som nationell och global nivå. Det innebär också att möjligheterna att kombinera och komplettera traditionella responsresurser, som till exempel räddningstjänst och ambulanssjukvård, med övriga samhällsresurser inklusive den enskilde individen studeras.

CARER:s verksamhet är praktiknära, mång- och tvärvetenskaplig och samlar många olika kompetenser och intressen, vilket speglas av centrats sammansättning som i dagsläget spänner över tre fakulteter (filosofisk, medicinsk och teknisk) och sex institutioner. Vi samarbetar med nationella myndigheter, blåljusorganisationer, och andra forskarmiljöer på respons- och krishanteringsområdet, både på nationell och internationell nivå.

Forskning

Forskningsprojekt i fokus

Pågående forskningsprojekt

Frivillighet och semi-professionella resurser: hur kan de tillsammans kan bidra till ett mer resilient samhälle?

Vi vet att civila insatspersoner andra typer av frivillighet, samt semi-professionella aktörer är viktiga resurser i respons på olyckor där de bidrar till räddade liv och minskade skador. Men hur kan de även bidra i kriser, katastrofer och i ett civilt försvar? I detta projekt tittar vi bland annat på effekter av civila insatspersoner, och hur de tillsammans med SMS-livräddare och DELTA-frivilliga kan komplettera varandra i små och stora insatser. På samma sätt tittar vi på hur frivilliga och semi-professionella kan komplettera varandra i landsbygd respektive stadsmiljö. Detta innefattar saker som deras tillgänglighet i olyckor, kris och krig, vilka uppgifter man kan utföra och hur koordinering med professionella responsaktörer kan ske. Systemstöd för koordinering av de olika grupperna kommer och designas och prototyper utvecklas.


Human-Autonomy Robot Teaming in Emergency Response (HARTER)

Teknikutvecklingen inom AI och robotik accelererar och blir mer och mer tillgänglig för tillämpning, till exempel inom räddningsområdet. Men hur kan ny teknik, som till exempel brandrobotar, på bästa sätt komplettera befintliga räddningsresurser? Brandrobotar kommer i många olika varianter och en intressant egenskap är graden av autonomi, eller självbestämmande. Framsteg inom AI gör att fler och fler tekniska produkter får högre grad av autonomi. Detta erbjuder nya möjligheter till effektivare räddningsinsatser men introducerar även nya utmaningar kring arbetssätt och förtroende för dessa nya ”arbetskamrater”, så kallat Human-Autonomy Robot Teaming (HART). Det är dessa frågor som kommer undersökas i detta projekt.


Olika typer av frivilligresurser

”Frivillig är den som gör något för någon annan utan släktband eller lön” är en vanlig definition av frivilliga som rymmer en mängd verksamheter där flera är relevanta för samverkan om räddning men på olika sätt utifrån olika sorters resurser och verksamhet.
Projektet avser att utveckla beslutsstöd för olika typer av samverkan mellan professionell och frivillig räddning, främst från ett professionellt räddningsperspektiv.
Frågor av relevans gäller: Vad kan frivilliga bidra med? Vilken leveranssäkerhet kan man kräva? Hur ska man veta vem som har vilken kompetens för vad? Vilka motprestationer från räddningstjänstpersonal behövs? Hur ska man skapa hållbar samverkan med frivilliga.


Simulator för hantering av masskadehändelser

Inom CARER utvecklar vi ett STOkastiskt simuleringsverktyg för katastrofmedicinsk Förmågeanalys (STOF). Verktyget ska kunna simulera masskadehändelser där frivilliga bidrar som förstainsatsresurser. Visionen med verktyget är att användaren ska kunna definiera egna masskadescenarier och pröva strategier för att hantera dessa i simulatorn. Initialt har vi utvecklat en prototyp av simulatorn för några specifika typ-scenarier med många blödande offer. Verktyget kan simulera skadehändelser orsakade av en explosion (till exempel en bomb som exploderar i ett köpcentrum), och just nu pågår arbete för att även kunna simulera scenarier med pågående dödligt våld (PDV) i publika miljöer.


Datadrivna metoder för effektiv användning och sambruk av drönare inom räddning (DAMCER)

När extremväder, olyckor och kriser blir allt vanligare, behövs innovativa lösningar för att stärka samhällets beredskap. DAMCER-projektet syftar till att utveckla smarta, datadrivna modeller för att optimera samverkan mellan drönare och traditionella räddningsresurser. Genom att integrera ny teknik med etablerade metoder och resurser kan vi förbättra effektiviteten i räddningstjänstens arbete och stärka det civila försvaret. Vi undersöker hur drönare kan användas av både kommunala och statliga aktörer, samt hur resurser kan delas mellan blåljusmyndigheter för snabbare och mer träffsäkra insatser.

Resultat från projektet förväntas kunna bidra till:

• Snabbare och säkrare räddningsinsatser – Genom att kombinera drönare med traditionella resurser kan vi minska insatstider och förbättra beslutsfattandet vid bränder, olyckor och naturkatastrofer.
• Effektivare resursutnyttjande – Genom att samordna drönare som används inom andra sektorer (t.ex. infrastrukturövervakning) kan vi stärka samhällets beredskap utan att kräva nya stora investeringar.
• Bättre koordinering av räddningsinsatser i kommuner och regioner.
• Stärkt civilt försvar och beredskap genom effektiv resursdelning.
• Modeller för smart räddningsplanering som kan inspirera andra länder.

Projektet är relevant för räddningstjänst, kommuner, myndigheter och beslutsfattare inom civil beredskap.






Semiprofessionellas deltagande i räddningsinsatser – en juridisk studie avseende ansvarsförhållanden och arbetsmiljö

I denna studie undersöker vi, med fokus på semiprofessionella aktörer, arbetsgivares ansvar för skada som orsakas av arbetstagare i en räddningsinsats, liksom arbetsgivarens ansvar för förebyggande av ohälsa och olycksfall i arbetet. Semiprofessionella aktörer har sin anställning hos andra arbetsgivare än räddningstjänsten, t.ex. i ett bevakningsföretag, men kommer att i vissa situationer agera för räddningstjänsten i enlighet med ett avtal om IVPR (I väntan på räddningstjänsten). I denna studie söker vi därför svar på frågan: Hur ser ansvarsfördelningen ut mellan den semiprofessionella aktörens arbetsgivare och räddningstjänsten? Det föreligger också oklarheter om vilken av organisationerna som blir ersättningsskyldig vid eventuell skada förorsakad av den semiprofessionella aktören, vilket också undersöks i denna studie.

Improving volunteer response to out-of-hospital cardiac arrest using mobile automated external defibrillators

I denna studie undersöker vi, med fokus på semiprofessionella aktörer, arbetsgivares ansvar för skada som orsakas av arbetstagare i en räddningsinsats, liksom arbetsgivarens ansvar för förebyggande av ohälsa och olycksfall i arbetet. Semiprofessionella aktörer har sin anställning hos andra arbetsgivare än räddningstjänsten, t.ex. i ett bevakningsföretag, men kommer att i vissa situationer agera för räddningstjänsten i enlighet med ett avtal om IVPR (I väntan på räddningstjänsten). I denna studie söker vi därför svar på frågan: Hur ser ansvarsfördelningen ut mellan den semiprofessionella aktörens arbetsgivare och räddningstjänsten? Det föreligger också oklarheter om vilken av organisationerna som blir ersättningsskyldig vid eventuell skada förorsakad av den semiprofessionella aktören, vilket också undersöks i denna studie.

Avslutade forskningsprojekt

Effektiva räddningsinsatser på Framtidens skadeplats 2021-2023

Framtidens skadeplats påverkas av en rad kända och okända faktorer. Det handlar om miljö, samhälle och teknik. Fokusområdet innefattar forskning om samverkan, frivillighet inom räddning, vårdoptimering och efterforskning av försvunna.

Läs mer och se alla delprojekt här: Effektiva räddningsinsatser på framtidens skadeplats



Systemsamband: Händelse, respons och konsekvens

Händelser som föranleder räddningsinsatser skiljer sig åt i termer av bland annat frekvens (hur ofta de inträffar), plats (var de inträffar), allvarlighetsgrad (konsekvens i form av skador och förlorade värden) och skadeförlopp. Skadeförloppet kan vara statiskt, vilket ofta är fallet för till exempel bilolyckor eller benbrott, eller dynamiskt, när konsekvensen förvärras med en förlängd responstid. Det vanligaste exemplet på en dynamisk händelse är en brand.

Läs mer och se alla delprojekt här: Systemsamband: Händelse, respons och konsekvens

Forskningspresentationer

Nyheter och reportage

Mikael Wahlqvist.

28 april 2025

Räddningstjänstens recenserar rapporten Frivilliga hjältar i fokus

Hur ska en app vara designad och vilken information är viktig? Kan detta bidra med en bättre upplevelse och att det blir enklare att navigera i en framtida app så är det väldigt positivt", säger Michael Wahlqvist, Verksamhetsstrateg, RTÖG.

Räddningstjänst.

18 oktober 2024

Räddningsinsatser med ny teknik

En översikt över forskning och erfarenheter om räddningsinsatser där nya tekniker har använts, eller skulle kunna användas.

Kvinna hjälper skadad man.

17 oktober 2024

Framtidens skadeplats – slutrapport publicerad av MSB

Forskningsprojektet ”Effektiva räddningsinsatser på framtidens skadeplats” är ett av flera projekt inom forskningsprogrammet. Forskarna har studerat effektivt skadeplatsarbete, med fokus på frekventa olyckor och skadehändelser.

Publikationer och rapporter

Medarbetare

Nätverk

Läs mer om CARER

Följ oss