CARER – Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem

Nya krav på framtidens skadeplatser

Hur kommer olika typer av skadeplatser att förändras de kommande 15 åren? Det var den övergripande frågan i det här CARER-projektet.

Terrängpejlen

Terrängpejlen - ett projektet för lokalisering av nödsändare i oländig terräng har utvärderat olika system för markbaserade pejlresurser, så kallad handpejl, i samverkan mellan Sjöfartsverket, Polisen, Fjällräddningen och Linköpings universitet.

CARER i andra medier

Verksamheten vid CARER uppmärksammas ofta i nyhetsmedier. Se de senaste inslagen och artiklarna här. Nyheterna är insamlade från olika tidningar, tidskrifter, radio- och tv-kanaler.

Nationella nätverket för samverkan om efterforskning av försvunna och saknade personer (NEFP)

2019 startades ett nationellt nätverk för samverkan om forskning, utveckling och utbildning inom efterforskning av försvunna personer (NEFP). Nätverket drivs av forskare, polisen och frivilligorganisationer.

Poliser som letar efter försvunnen person.

Forskningsprojekt Efterforskning av försvunna personer

Inom det tvärvetenskapliga och praktiska fältet Efterforskning av försvunna personer sker forskning inom, och mellan olika forskningsområden som samverkan, metod- och teknikstöd och utveckling, internationella jämförelser och utvärderingar.

Logistiken glöms bort i ivern att göra nytta

Insamlade kläder som fastnar vid gränsen, ingen chaufför vill köra in i ett krig – två exempel på varför logistiken är viktig att planera vid en humanitär insats. Det berättar Professor Gyöngyi Kovács från Helsingfors på Framtidens skadeplats 2023.

Konferens Framtidens skadeplats

Framtidens skadeplats är en heldagskonferens för forskare inom räddning- och respons, blåljuspraktiker, myndigheter, företag med flera. Konferensen anordnas av CARER – Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem vid LiU.

Konferens: Framtidens Skadeplats 2018

Framtidens skadeplats ägde rum den 1 februari 2018 i Linköping. Ladda ner presentationer från konferensen.

Effektiv hantering av multipla naturhändelser (EMMUNE)

EMMUNE-projektet ska klargöra sambanden mellan extrema naturhändelser och till exempel skogsbränder. Målet är att minska både antal händelser och konsekvenserna av de som inträffar.

Carl-Oscar Jonson talar på framtidens skadeplats.

Skicka in ditt bidrag

Vill du presentera din forskning, en pågående studie eller ett case på Framtidens skadeplats? Lämna in ett abstract eller en beskrivning på planerat föredrag.

Ökat intresse att samverka med frivilliga

Intresset att samverka med frivilliga ökar hos blåljusaktörerna. Det finns också ett ökande intresse från medborgare att bidra för trygghet, räddning och säkerhet.

Simulatorstudier med intelligenta transportsystem för effektiv utryckningskörning - SMITEU

System för C-ITS bedöms bidra till ett säkrare, effektivare och mer hållbart transportsystem. Den tekniska utvecklingen är ofta snabbare än kunskapsutvecklingen kring hur tekniken ska anammas och nyttjas av intressenter och slutanvändare.

CARER på Brandkonferensen

Vi medverkar på Brandkonferensen den 16-18 maj 2017 i Linköping med seminariemedverkan och forskningsdialoger i BRANDs nystartade forskarkiosk.

Polisforskning och efterforskning av försvunna personer

Efterforskning av försvunna personer (EFP) är Polisens räddningstjänst som kräver stora resurser. Det är också ett typiskt samverkansområde med andra myndigheter och frivilliga.

Brittisk forskning kan underlätta sökandet efter person i vatten

I Sverige rapporteras ca 440 drunkningstillbud per år. Den brittiska forskaren Lorna Dennison-Wilkins är expert på sökande efter person i vatten. Hon samarbetar med CARER vid LiU och är imponerad över hur vi bedriver vår forskning inom blå-ljus.

Framtidens skadeplats

Konferensen Framtidens skadeplats hölls i Linköping 27 april 2022. Huvudtalare var Douglas Stirling med erfarenheter från sammanslagning av ambulans, räddningstjänst och polis i Skottland. Här hittar du information och presentationer.

Hans erfarenheter från kriget i Syrien ger mervärde i forskningen

Forskarstudenten Wael Alkusaibati vid LiU utvärderar data från appen Safeland, som används inom delar av det frivilliga brandförsvaret. Tanken är att ta reda på om liknande IT-stöd kan användas vid kris, krig eller annan stor katastrof.

Civila insatspersoner bidrar till att rädda liv

Trots tröghet i den organisatoriska och juridiska utvecklingen kan civila insatspersoner bidra till att rädda liv och kan bidra till ett civilt försvar. Det visar en ny rapport som Sofie Pilemalm, professor vid LiU, har skrivit.

Blid från mässa, utställning, på golvet ligger en docka som är stor som en man.

Framtidens skadeplats 2022 – välbesökt och uppskattad

Om man är aktiv inom ”blå-ljus” det vill säga räddningsinsatser, då bör man inte missa den årliga konferensen Framtidens skadeplats. I år med Douglas Stirling, omtyckt huvudtalare från Skottland, som pratade om vikten av samarbete.

Samverkan för respons och räddning

Samverkan mellan olika myndigheter och aktörer kräver flexibilitet och god kommunikation för att bli framgångsrik. Formerna skiljer sig beroende på händelse och berörda parter.

Övning efterforskning polis och militär.

Rapport om efterforskning med förslag till förbättringar

37 förbättringsförslag presenteras i en ny rapport om efterforskning av försvunna personer.

Frivilliga från Röda Korset vid skogsbränderna 2018.

Ny avhandling om beslutsstöd för frivilliga

För att räddningstjänsten snabbt ska kunna hjälpa drabbade människor, byggnader och miljö, krävs tillräckliga resurser. En ny avhandling visar att beslutsstöd baserat på matematisk modellering kan bidra till effektivare insatser av frivilliga.

Övning: Med pejl på läget?

I riktigt svår väderlek kan helikoptrar inte flyga säkert. Hur man gör då? Det var frågan i en skrivbordsövning i november.

Stora förändringar på framtidens skadeplatser

Fler allvarliga olyckor och högre krav på effektiva räddningsinsatser. Samtidigt en profession i förvandling och tekniska utmaningar. När forskningsprogrammet Framtidens skadeplats summeras är utvecklingen de senaste åren dramatisk.

Toibas Andersson Granberg och Viktor Sköld Gustafsson i Norrköpings industrilandskap.

Komplexa samband mellan extrema naturhändelser

Kraftiga regn som leder till översvämningar är illa nog, men om vattnet orsakar jordskred är katastrofen nära. Och hur hanterar man skogsbränder som uppstår inte bara på en utan flera platser samtidigt? Det ska forskning vid LiU ta reda på.

Studentövning, forskning och samverkan i ett - att finna en försvunnen person

I strålande sol och iskall vind genomfördes studentövningar i kursen Positioneringssystem. Uppdrag: att hitta en försvunnen person. Så gick det.

CARER:s forskning och utbildning räddar liv

CARER är ett forskningscentrum vid Linköpings universitet, som drivs i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Forskningen inriktas mot samhällets förmåga att hantera allt ifrån vardagsolyckor till extraordinära händelser.

Uppföljning av Stop the Bleed-utbildning

CARER-rapport nummer 37, Uppföljning av Stop the Bleed-utbildning för räddningstjänsten, presenterar resultatet av en studie om räddningstjänstens upplevda nytta med en utbildning i blödningskontrollerande första hjälpen-åtgärder.

Bristfällig digitalisering bromsar frivilligarbete

Brist på digitalisering försvårade de frivilligas insatser vid de stora skogsbränderna sommaren 2018. De tekniska lösningarna finns, men strategi, ledning och finansiering saknas. ”Någon måste ta taktpinnen”, säger forskaren Maria Murphy.

En man iklädd svart regnrock med uppfälld luva står framför ett vattenfall

Multipla naturhändelser – hur förstå, förutse och bemästra?

Vad är multipla naturhändelser och vad vet vi om interaktionerna mellan olika typer av naturhändelser? I rapporten redogörs för begreppet multipla naturhändelser och vilka händelser som har relevans under svenska förhållanden.

När informationsmängden blir för stor

Bra beslutsfattande bygger på bra och tillgänglig information. Men vad händer om det helt enkelt blir för mycket information? I den här rapporten granskas så kallad informationsöverbelastning i det svenska räddningssystemet.

collage med bild på räddningsarbete och bostadshus

LiU-forskning på IVA:s 100-lista

Flera forskningsprojekt vid LiU bedöms ha stor potential att komma till nytta för samhället. De finns med på IVA:s 1oo-lista, i år med fokus på hållbar krisberedskap.

Efterforskningens olika perspektiv

Ett digitalt nätverksmöte förde samman forskare från fyra länder med fem polisregioner, svenska myndigheter och sex frivilligorganisationer för att diskutera efterforskning av försvunna. Se programmet och presentationerna från konferensen.

IT hjälper frivilliga att öka tryggheten

Civila insatspersoner, CIP, kan göra stora insatser för att öka tryggheten i glesbygdsområden. Verksamheten har också positiva sidoeffekter. Samtidigt finns stora utmaningar, inte minst när det gäller IT-stödet. Det visar en ny LiU-avhandling.

Introduktion i responssystem

Vi erbjuder en doktorandkurs i responssystem. I kursen kommer du att lära dig vad som utgör ett responssystem, med fokus på svenska förhållanden, samt få kunskaper om responssystem i ett internationellt perspektiv.

Civila insatspersoner, CIP, ökar tryggheten och räddar liv

Konceptet CIP i förort verkar fungera och uppfattas som positivt av de involverade. Ett agerande på ett enda larm kan dessutom rädda liv till exempel vid hjärtstopp. Det visar en ny rapport om försöket med civila insatspersoner i utanförskapsområden.

Trygghet i samhällets tjänst

Räddningstjänstens arbete förändras, på flera sätt och för flera aktörer. Det här projektet studerar hur en myndighet hanterat utvecklingen.

Frivilliga nödvändiga för att klara krisen

En pandemi är bland de svåraste kriser ett land kan drabbas av. Nu är de frivilliga avgörande för att reda ut krisen. För samhället gäller det att ta vara på engagemanget och att organisera det. Det säger Sofie Pilemalm, föreståndare för CARER.

"Att doktorera är meningsfullt, kreativt och självständigt"

Läs om Nicklas och Maria som doktorerar vid CARER. Söker du tjänsterna som kommundoktorand kan ni bli arbetskamrater i höst.

Övning i efterforskning hjälper polis och forskare

En drygt 80-årig dement kvinna försvinner plötsligt från sitt hem. Hur långt har hon tagit sig och var ska räddningspersonalen leta? Den uppgiften ska studenterna lösa. Resultatet kan både Polisen och forskarna få nytta av.

Bild från konferensen Framtidens skadeplats 2020.

Artificiell intelligens ökar kunskapen om framtidens skadeplats

Sakernas internet och artificiell intelligens - hur kan det påverka Framtidens skadeplats? Det ska ett projekt som leds av Magnus Bång, universitetslektor vid Institutionen för datavetenskap (IDA), ta reda på.

Stort engagemang men också utmaningar för CIP i förort

Stort engagemang och snabba och viktiga insatser. Men också få som åker på larm och sned könsfördelning bland deltagarna. Det är några resultat i forskningsprojektet om civila insatspersoner i förorter.

Svåra beslut efter bombdådet vid Hamngatan

Det var ett under att ingen avled och räddningsinsatsen fungerade i stort sett bra. Samtidigt finns utrymme för förbättringar. Samuel Andersson från Räddningstjänsten Östra Götaland talade om erfarenheterna från bombdådet vid Hamngatan i juni 2019.

Ny teknik och samverkan på Framtidens skadeplats

Teknik, frivilliga insatser och samverkan var teman på konferensen Framtidens skadeplats, som i år hölls för sista gången. Huvudtalaren från Department of Homeland Security uppmanade deltagarna att tänka till om den nya tekniken.

Forskning om försvunna kan rädda liv

Eftersökning av försvunna personer tar mycket tid och resurser i anspråk för polisen. En ny rapport presenterar vilken forskning som kan hjälpa polisen framåt och hur arbetet kan effektiviseras.

Framtidens skadeplats: Utvärdera och lära från samverkansövningar

Hur ska samverkansövningar inom sjöräddningen utvärderas och vad ska utvärderingarna ta sikte på för att vara relevanta? Det är frågor som ställs i Carer rapport 27.

Data avgörande i jakten på försvunna

Profilering av försvunna personer och särskilda rådgivare i sökarbetet kan hjälpa Polisen att hitta försvunna personer. Det säger Penny Woolnough, en av Storbritanniens främsta experter på området, som nu hoppas på mer samarbete med Sverige.

Carer startar uppdragsutbildningar

Räddningstjänsten klarar sig inte utan hjälp från frivilliga. Under våren 2020 startas tre utbildningar för att förbättra samarbetet mellan blåljusmyndigheter och civilpersoner som vill göra en insats vid bränder och olyckor.

Verktygsanvändning vid insatser

Carer rapport 26 utreder hur frekvent olika verktyg används vid insatser hos räddningstjänsten samt gör en enklare placeringsanalys. Resultaten kan användas för att förbättra ergonomi och arbetsmiljö i framtiden.

Civila insatspersoner ökar tryggheten i utanförskapsområden

I utanförskapsområden kan civila insatspersoner, CIP, öka tryggheten och förbättra förståelsen för myndigheternas arbete. Forskare vid Carer är med och utvecklar verksamheten och genomför också en vetenskaplig utvärdering.

Fullt hus på konferens om framtidens skadeplats

Intresset för konferensen Framtidens skadeplats blev rekordstort. Forskare och praktiker bjöds på en heldag med aktuell forskning, erfarenhetsutbyte och spännande visningar. Och en huvudtalare från Brasilien.

Polisskjutningar: ”Bättre med smarta tag än med hårda tag”

Under 2018 har sex personer blivit ihjälskjutna av polis. Hade det kunnat undvikas? En ny rapport pekar på stora strukturella brister inom polisen som leder till misstag och övervåld inom poliskåren.

Improvisation och intuition vid räddningsinsatser

Hur kan responsteam få stöd för att improvisera och använda sin intuition i akuta räddningsinsatser? Läs en kort sammanfattning av Marcos Borges tal vid konferensen samt hans biografi.

Nätverksmöte om civila insatspersoner, CIP

Civila insatspersoner kan göra viktiga insatser vid bränder och olyckor. Men hur arbetar olika räddningstjänster med "de förstärkta medmänniskorna" och hur undviker man att upprepa gamla misstag? Frågorna diskuterades på ett nätverksmöte som hölls på LiU i november.

Nya informationssystem kan underlätta samverkan

Informationssystem används i de flesta verksamheter inom respons- och räddningsområdet. Förutsättningarna för nya system - som kan möjliggöra samverkan mellan olika yrkesgrupper - bestäms av en rad olika faktorer.

Semi-professionella kan bli en viktig resurs vid olyckor

Flera yrkesgrupper skulle kunna bli ett viktigt stöd i olika typer av räddningsverksamhet. Med rätt utbildning och utrustning kan det också bli en stor samhällsekonomisk vinst.

När lokala resurser inte räcker

Sverige kommer också i fortsättningen att delta i internationella hjälpinsatser vid stora katastrofer. Men vi får också vänja oss vid att själva ta emot hjälp. Våra egna resurser räcker inte till.

Expertens syn på olycksplatsen

Att larma hjälp vid en olycka är något vem som helst kan behöva göra. Vad skulle du titta efter på en olycksplats? Forskare vid Linköpings universitet har undersökt hur noviser och experter observerar en olycksplats.

Tekniska och sociala aspekter av framtidens informationssystem

CARER rapport nr 25 handlar om relationen mellan tekniska och sociala aspekter av en viss verksamhet, i det här fallet analys och utveckling av informationssystem.

Metoder för att mäta lägesförståelse

”Lägesbild” är ett återkommande begrepp för insatspersonal. Att etablera lägesbild, att ha ”koll på läget”, är viktigt. Att ha en gemensam lägesbild är lika viktigt, men vad innebär det?

Övningar - för vem och på vilket sätt?

Hur kan samverkansövningar mellan polis, räddningstjänst och andra blåljusmyndigheter genomföras på bästa sätt? En del av svaret har det här projektet kommit fram till.

Polismyndigheten tycker sig stå över lagen

Polisforskaren Stefan Holgersson kritiserar i sin senaste rapport polismyndigheten för att inte följa gällande lagar. Några exempel är utfärdandet av vapenlicenser, sättet att följa arbetsmiljölagen och hanteringen av offentlighetsprincipen.

Sök doktorandtjänster vid CARER

Vill du vara med och utveckla svensk räddningstjänst och förbättra brandsäkerheten i framtiden? Sök i så fall till de nya tjänsterna som kommundoktorand vid CARER.

Bättre vård under ambulansfärd

Hur påverkar ambulansens hastighet och svängningar vården som utförs i vårdutrymmet? Vilka andra faktorer spelar in på vårdkvalitén i ambulansen?

Polisen misslyckas med att lösa hatbrott på nätet

Anmälningar som försvinner. Brister i utredningar. Stora skillnader mellan regionerna i hur polisen lyckas utreda hatbrotten. En färsk studie av polisens arbete med hatbrott på nätet visar på allvarliga brister i polisarbetet.

Första disputationen klar vid CARER

CARERS:s första doktorsavhandling började som en teoretisk granskning av simulatorer för katastrofövningar. Och slutade med ett nytt, egenutvecklat digitalt system för sådana övningar.

Uppmärksammad polisforskare blir professor i Oslo

Stefan Holgersson, polis och docent i informatik på LiU, har fått en professur i polisvetenskap vid polishögskolan i Oslo.

Framtidens skadeplats: Förväntningar, farhågor och utvecklingsbehov: Resultat av en fokusgrupp inom kommunal räddningstjänst

Framtidens skadeplatser kräver nya arbetsformer och nya sätt att tänka

Syftet med denna studie var att beskriva föreställningar, förväntningar och farhågor när det gäller framtidens skadeplats

Smarta trafiklugnade åtgärder

Rapporten om smarta trafiklugnade åtgärder ger en översikt av problemet samt diskuterar existerande utmaningar och möjliga lösningar.

Samverkan om trygghet på landsbygd

Projektet undersökte hur människor på lands- och glesbygd upplevde och hanterade sin trygghet och möjlighet att få hjälp, skydd och räddning.

Forskning för framtidens skadeplats

Högtalarna spelar ett bakgrundssorl och målar upp en stadsbild. Plötsligt hörs en explosion, rummet släcks ner och ambulansens blåljus slås på. Vi befinner oss i en övningshall under seminariedagen Framtidens skadeplats.

Flera yrkesgrupper kan göra skillnad i olycksinsatser

Personer ur flera yrkesgrupper kan med enkel utrustning och utbildning förkorta insatstiderna vid olyckor. Det visar en ny rapport från CARER, Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem.

CARER rapportserie

Här hittar du våra rapporter.

Framtidens skadeplats - hur möts utmaningarna?

En seminariedag för att diskutera utmaningarna på framtidens skadeplats och hur de kan mötas med nya metoder och tekniker.

Forskarkiosk öppnar för dialog

Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem (CARER) medverkade i Brandkonferensen 2017 med en forskarkiosk.

CARER vetenskapliga publikationer

Här listas vetenskapliga publikationer kopplade till vår verksamhet.

Utbildning och träning

Inom området för CARER sker ett antal utbildningar och träningar. Både universitetskurser och -program, men också utbildning med räddningspersonal.

Krisen i Medelhavet i fokus för studenter

Under en gästföreläsning fick några av studenterna på Linköpings universitet bekanta sig med hur det går till vid Kustbevakningens räddningsuppdrag i Medelhavet.

Satsning på larmoperatörer behövs

Gör larmoperatör till en profession med nationella kompetenskrav och öva mer på svåra räddningar som kräver samverkan. De slutsatserna drar Rebecca Stenberg efter att ha studerat Sveriges organisering av alarmering, larm och larmkedjor.

CARER övriga publikationer

Övriga publikationer och uppsatser med koppling till vår verksamhet.

Effektivt sambruk av kommunala resurser för säkerhet och trygghet

Projektet vill bidra till ökad säkerhet och trygghet i Norrköpings kommun genom att skapa förutsättningar för att fler kommunala resurser ska kunna medverka effektivt vid akuta olyckor och relaterade händelser.

Advanced forest fire fighting

I projektet Advanced forest fire fighting utvecklas ny teknik och ny utrustning för förstainsatsaktörer att använda i bekämpning av storskaliga bränder.

Övning i samordning vid olycka mellan myndigheter

Integration av frivilliga aktörer vid räddningsinsatser

I projektet undersöks hur tekniska system och metoder för dynamisk resurshantering kan utvecklas till att inkludera frivilliga aktörer och hur dessa kan delta i räddningsinsatser.

Validering av körtidsmodeller för räddnings- och responsenheter

Projektet syftar till att utveckla och validera bättre körtidsmodeller för räddnings- och responsenheter än vad som finns idag i Sverige.

Lärande utvärdering för samverkansinsatser

Projektet syftar till att utveckla enkla självvärderingsverktyg.

Styrelse och expertråd

CARER:s styrelse består av representanter för MSB, forskare och praktiker inom blåljusområdet. I expertrådet ingår representanter för professionella responsorganisationer, myndigheter, offentliga organisationer och ideella föreningar.

Effektiva räddningsinsatser på framtidens skadeplats

Framtidens skadeplats påverkas av en rad kända och okända faktorer. Det handlar om miljö, samhälle och teknik. Fokusområdet innefattar forskning om samverkan, frivillighet inom räddning, vårdoptimering och efterforskning av försvunna.

Systemsamband: Händelse, respons och konsekvens

Vilken typ av respons passar vilken typ av händelse? Inom fokusområdet kartläggs, utreds och modelleras systemsamband mellan händelse, respons och konsekvens, och vi utarbetar ett integrerat ramverk för evidensbasering av insatser.

Nya aktörer inom respons och räddning

Nya aktörer inom respons och räddning syftar till att undersöka möjligheten och potentialen för att öka antalet räddningsinsatser av aktörer utanför de traditionella räddningssystemen, samt att öka effekten av dessa insatser.

Skogsbranden som skakade Sverige

Det som sommaren 2014 började som en liten brand på ett kalhygge i norra Surahammar utvecklade sig på några få dagar till en samhällskris. Forskare, polis och brandförsvar samlades på LiU för att dra lärdomar.

Semi-professionella kan bli en viktig resurs vid olyckor

Flera yrkesgrupper skulle kunna bli ett viktigt stöd i olika typer av räddningsverksamhet. Med rätt utbildning och utrustning kan det också bli en stor samhällsekonomisk vinst.