Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem - CARER

Bild från övning med räddningstjänsten.

CARER är ett centrum för forskning, utbildning och uppdragsverksamhet inom risk-, respons- och räddningsområdet vid Linköpings universitet. CARER är ett avtalscentrum i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och har sin administrativa anknytning till Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN).

Grafik IVA topp 100.

Centret bedriver forskning och utbildning om samhällets responsförmåga vid olyckor. Detta inkluderar allt från vardagsolyckor till extraordinära händelser på såväl lokal som nationell nivå och global nivå. Det innebär också att möjligheterna att kombinera och komplettera traditionella responsresurser, som till exempel räddningstjänst och ambulanssjukvård, med övriga samhällsresurser inklusive den enskilde individen, undersöks.

CARER:s verksamhet är mång- och tvärvetenskaplig och samlar många olika kompetenser och intressen. Samverkansmöjligheter och -svårigheter mellan dessa olika typer av resurser blir då ett viktigt inslag. Området är av naturen tvärvetenskapligt, vilket speglas av CARER:s sammansättning som i dagsläget spänner över tre fakulteter (filosofisk, medicinsk och teknisk) och sju institutioner.

Läs mer om CARER

Aktuellt

Forskning

Forskningsinriktning och projekt

CARER bedriver tvärvetenskaplig forskning om räddning och respons med inriktning mot tre huvudområden:

  • Nya aktörer inom respons och räddning
  • Systemsamband: Händelse, respons och konsekvens
  • Effektiva räddningsinsatser på framtidens skadeplats

Inom dessa områden pågår en rad olika forskningsprojekt. Mer information om projekten finns under respektive forskningsområde.

.

Publikationer och nyheter

Publikationer och rapportserie

Räddningstjänstens recension av ny rapport

Frivilliga hjältar i fokus

Mikael Wahlqvist.

Recensent: Michael Wahlqvist, Verksamhetsstrateg, RTÖG

"Jag tycker att denna studie är väldigt intressant. Hur ska en app vara designad och vilken information är viktig?
Kan detta bidra med en bättre upplevelse och att det blir enklare att navigera i en framtida app så är det väldigt positivt. Att de som har en erfarenhet av CIP har blivit intervjuade ser jag som en stor styrka i vad som fungerar för användaren och vad som användaren inte är behov av. Det finns annars en risk att det blir för mycket information eller pga utformning även blir otydligt.


Jag ser två viktiga delar i en app för CIP förutom information och utformning. Det ena är att det ska kunna gå att återkalla ett larm. Om situationen ändras eller att det tillkommer information som gör att vi inte vill att CIP ska åka på larmet så är det av största vikt att det går att återkalla larmet så att inte någon åker in i en situation som kan vara farlig. Den andra delen är att kunna positions-bestämma (geofencing) de som tar uppdragen. Detta för att både kunna veta hur många som åker, men framför allt att se var de är och hur långt de har till uppdraget.


Vad jag hade kunnat önska mer är att även appen från Heartrunner hade funnits med i studien för att se hur den står sig mot Safeland och SOS.larm.
Jag tycker att det designförslag som presenteras i studien innehåller flera bra saker och vad jag kan se så skulle tydligheten bli ännu bättre i utlarmningen. Jag tycker också att denna studie är en bra början för att ta nästa steg för utvecklarna av appar för denna typ av händelser."

Michael Wahlqvist
Verksamhetsstrateg, RTÖG

Nyheter och reportage

Bild på Anna Follin och app teaser.

Hur ska digitala verktyg för att larma ut frivilliga vid räddningsinsatser designas på bästa sätt?

Civilia insatspersoner (CIP) är frivilliga som i avtal med räddningstjänst och efter utbildning larmas ut för en första respons vid bränder, trafikolyckor och hjärtstopp. Utlarmningen, hur den sker och vad den innehåller för information är central.

Ambulans under utryckning

Ny avhandling om kostnadseffektiv strokevård

Doktorsavhandlingen av Nicklas Ennab Vogel handlar om effektivisering av strokesjukvården. Samhällskostnaderna för strokesjukdomar är stora. Att insjukna i stroke har ofta långtgående konsekvenser för både enskild patient och för närmast anhöriga.

Carl-Oscar Jonson talar på framtidens skadeplats.

Skicka in ditt bidrag

Vill du presentera din forskning, en pågående studie eller ett case på Framtidens skadeplats? Lämna in ett abstract eller en beskrivning på planerat föredrag.

Hög med tidningar.

CARER i andra medier

Verksamheten vid CARER uppmärksammas ofta i nyhetsmedier. Se de senaste inslagen och artiklarna här. Nyheterna är insamlade från olika tidningar, tidskrifter, radio- och tv-kanaler.

Nätverk

NEFP

Nationellt nätverk för samverkan om forskning, utveckling och utbildning inom efterforskning av försvunna personer. Läs mer om nätverket.

 

CIP kunskapsnätverk

Ett begränsat antal räddningstjänster som har påbörjat eller ska påbörja utvecklingsverksamheter får inom nätverket möjlighet till erfarenhetsutbyte och gemensamma lösningar. Läs mer om kunskapsnätverket.

Medarbetare

Kontakt

Föreståndare för CARER

Sofie Pilemalm, professor, Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) 

Postadress

CARER, Linköpings universitet, 581 83 Linköping

Besöksadress

Campus Norrköping, Bredgatan 33, hus Spetsen, plan 4

Foto Magnus Johansson

 

Följ oss

Twitter

En grafik med twitter symbol

Youtube

Abstrakt bild med Youtube symbol

LinkedIn

Abstrakt bild med Linkedin symbol

CARER:s nyhetsbrev

För regelbunden uppdatering om CARER:s verksamhet - prenumerera på vårt nyhetsbrev som skickas ut några gånger om året. 

Läs det senaste nyhetsbrevet här: CARER nyhetsbrev 2/2023. 

 

* obligatoriska fält