Effektiv hantering av multipla naturhändelser (EMMUNE)

EMMUNE-projektet undersökte hur interaktioner mellan naturhändelser kan användas för att stärka svensk beredskap och insatsförmåga. Syftet var att kartlägga vilka kombinationer av naturhändelser som är relevanta i Sverige, vilka planerings- och beslutsstöd som saknas i räddningssystemet samt hur datorbaserade verktyg kan möta dessa behov. Problemområdet rör klimatdriven ökning av samtidiga/extrema händelser som försvårar prioriteringar och resursanvändning. 

Tre övergripande frågeställningar adresserades:

(1) vilka interaktioner som är viktigast i svensk kontext
(2) vilka behov av stöd som finns för planering och ledning
(3) hur dessa behov kan omsättas i praktiska beslutsstöd

Projektet tog fram ett nationellt ramverk som identifierar 77 parvisa interaktioner klassificerade som kaskadeffekter, dispositionsförändringar, ökad risk eller samtidiga utbrott. Särskilt centrala är kopplingar mellan till exempel värmeböljor och skogsbränder, samt kraftig nederbörd och översvämningar. Intervju- och dokumentstudier med bl.a. kommunal räddningstjänst, länsstyrelser och MSB identifierade 13 utmaningar i nuvarande arbetssätt, framför allt inom resursplanering och hantering av komplexa händelseförlopp.

Två beslutsstödsprototyper utvecklades och utvärderades tillsammans med slutanvändare:

(1) ett optimeringsverktyg som föreslår beredskapsplaceringar för flygande brandsläckningsresurser baserat på Fire Weather Index-prognoser
(2) ett verktyg som allokerar översvämningsskydd till samhällsviktiga funktioner utifrån prognostiserade vattennivåer och samhällsvärde. 

Båda visade god prestanda i simuleringar/fallstudier och bedömdes som relevanta och användbara av praktiker.

Användning och nytta: Resultaten ger ett evidensbaserat underlag för risk- och sårbarhetsanalyser och för taktisk/operativ planering vid väder- och klimatrelaterade kriser. Ramverket kan vägleda scenarioutveckling och samverkansplanering, medan verktygen kan bidra till mer rättvis, transparent och standardiserad resursfördelning, minska kognitiv belastning i ledning, och möjliggöra snabb omplanering när läget ändras.

Sammantaget visar projektet hur kunskap om naturhändelsers interaktioner kan operationaliseras i beslutsstöd som stärker samhällets förmåga att hantera framtida klimatrelaterade kriser.