Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) - kommunernas akademi

Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) är ett nav för forskning och samverkan kring kommunal och regional utveckling. Nära samarbete mellan akademi och kommuner/regioner ger viktiga insikter för kommunala strategier inom samtidsaktuella områden.

Bakgrund

Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet bildades 1997 och är en nationell vetenskaplig resurs för kommunernas och regionernas utvecklingsarbete. Idag har CKS samverkansavtal med 13 kommuner och en region. Forskningscentret leds av en styrelse där flera av ledamöterna företräder CKS medlemskommuner. 

CKS har två huvudsakliga verksamhetsområden: CKS Forskning och CKS Lärande. Inom området Forskning fokuserar CKS på tre forskningsfält. Dessa är: Lokal politik och demokrati, Lokal styrning, organisering och välfärd samt Lokal utveckling och samhällsplanering. Inom de här forskningsfälten behandlas frågor om kommunernas förutsättningar och deras strategiska arbete för att möta framtidsutmaningar. Frågorna kan handla om ökad grad av överstatlighet, förebyggande av korruption, partiernas och förtroendevaldas villkor, nya kontaktytor mellan medborgare och kommun, urbanisering, demografiska förändringar samt hållbarhetsfrågor utifrån ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.

Inom CKS andra verksamhetsområde, CKS Lärande, skapas förutsättningar för kunskapsutbyte mellan forskare, tjänstemän och politiker där forskning kan spridas och nyttiggöras. Tillsammans med samverkanskommunerna i Östergötland anordnas exempelvis seminarier där forskare från olika lärosäten presenterar aktuell och kommunrelevant forskning. Varje år arrangeras också CKS Kommundag där fokus ligger på en aktuell samhällsfråga. Ett tredje exempel är Ledarskap i kommuner, en utbildning som CKS driver i samarbete med regionens kommunchefer, riktad till högre chefer inom kommunal förvaltning. 

Forskningens betydelse för samhället

Gissur Erlingsson, biträdande professor vid Centrum för kommunstategiska studier, CKS.Gissur Erlingsson. Foto Anna Valentinsson

En bra och tydlig illustration på CKS forskningsgenomslag, såväl medialt som i offentlig sektor, är Gissur Erlingssons forskning om korruptionsrisker i välfärdsstater. Flera fall av lokala korruptionsskandaler har avslöjats i Sverige under senare år, något som gjort det allt mer angeläget att bättre förstå och analysera förutsättningar för opartiskhet och rättssäkerhet i kommunsektorn. Gissur Erlingsson är en av pionjärerna inom forskning om inhemsk svensk korruption. Hans resultat visar bland annat att det offentliga antikorruptionsarbetet inte har tagits på tillräckligt stort allvar i Sverige, i synnerhet inte i kommunerna. Erlingsson och hans kollegor har också funnit att Sverige sticker ut i ett internationellt perspektiv; medborgarna upplever att korruptionsproblemet är värre på lokal än på nationell nivå i Sverige. De litar också mindre på kommunpolitiker och kommunala institutioner än motsvarigheterna på riksnivå.

Johan Mörck är ämnessakkunnig på Finansdepartementet och arbetar med en nationell handlingsplan mot korruption.

– Gissur Erlingsson och hans kollegor bygger systematiskt upp kunskap om korruption och korruptionsförebyggande arbete i Sverige. Han skriver också populärvetenskapliga texter och jobbar på så vis praktiknära. Det gör hela CKS vilket är mycket värdefullt, kommenterar Johan Mörck.

Gissur Erlingsson forskar även om kommunalt självstyre och hur kommunstukturen bör organiseras för att möta framtidens utmaningar. Hans forskning berör därmed aktuella frågor som rör demokrati och lokal politik och den har fått nationellt genomslag i de debatter som omgärdat Kommunutredningens (SOU 2020:8) arbete. Forskningsfrågorna omfattar även partiernas bristande förmåga att attrahera partimedlemmar och hur förtroendevaldas villkor att fullgöra sina uppdrag ser ut. Gissur Erlingsson medverkar regelbundet i nationella och lokala medier, bland annat som krönikör och debattör. Han är också en av initiativtagarna till den välrenommerade gruppbloggen Politologerna.

Josefina Syssner, forskare vid Linköpings universitet. Josefina Syssner.. Foto Anders RisenstrandEtt annat tydligt exempel på samhällsrelevans är Josefina Syssners forskning om kommuner med minskande folkmängd. Resultaten visar hur det långsiktigt kan vara ändamålsenligt för dem att skruva ned ambitionen att vända utvecklingen och istället inrikta sig på att krympa på ett smart, strategiskt och hållbart sätt. Nära hälften av Sveriges 290 kommuner har tappat befolkning sedan 1974, och de flesta saknar strategier för att hantera detta. Här har Josefina Syssner fört upp frågan på den politiska dagordningen i många kommuner och dessutom bidragit till ett lärande i kommunsektorn så att krympande kommuner kan möta sina utmaningar på ett bättre sätt. Lärandet och erfarenhetsutbytet manifesterar sig bl.a. i ”Nätverket för krympande kommuner”, som koordineras i samarbete mellan CKS, Arena för tillväxt och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), liksom studiecirklar i enskilda kommuner.

Johan Wänström, universitetslektor och forskare vid CKS, Centrum för kommunstrategiska studier, vid Linköpings universitet.Johan Wänström. Foto Anna ValentinssonYtterligare ett exempel på nationellt genomslag är Johan Wänströms forskning om okonventionella koalitioner i kommunerna där moderater och socialdemokrater bildat majoritet och styr. Denna forskning har fört fram kunskap om vad det är som skapar bättre respektive sämre förutsättningar för att sådana samarbeten ska kunna komma till stånd samt hur väl dessa samarbeten i praktiken har fungerat. Wänströms studier har fått stor medial uppmärksamhet och han bjuds ofta in som talare för att föreläsa om dem. 

Innehåll i forskningen som bidragit till betydelsen

CKS har utvecklat en metod som bygger på interaktion med det omgivande samhället genom hela forskningsprocessen. Redan i arbetet med att identifiera kunskapsbehov och forskningsfrågor har forskare och företrädare för kommuner och regioner en nära dialog. Denna kontakt fortsätter sedan genom datainsamling, analysfas, slutsatser och spridning av resultat. Interaktionen bidrar till att säkra forskningens samhällsrelevans och ger goda förutsättningar för att den kan nyttiggöras. Metoden ligger också till grund för att CKS ibland kallas för ”Kommunernas akademi”. Samarbetet mellan forskare och kommuner har även bidragit till att kontaktnät för kommunforskning har etablerats nationellt på alla politiska nivåer. Kontakter har även byggts upp med andra organisationer som arbetar med kommunala och regionala utmaningar. Det ger en grund för att forskningen nyttiggörs bland samhällsaktörer som arbetar med strategisk styrning och strategisk planering. Lejonparten av CKS styrelse: fr v: Anna Fogelberg Eriksson, Lena Högberg, Nicklas Rudberg, Alexander Florman, Marie Jansson, Anna Nilsson, Karin Axelsson, Anna-Lena Svensson, Anders Hedeborg, Hans Nilsson, Per Ziljat och Maria Gillberg.Anders Hedeborg tillsammans med lejonparten av CKS styrelse. Foto Anna ValentinssonAnders Hedeborg är kommunalråd i Vadstena och ordförande i CKS styrelse.

CKS är ett exempel på ett mycket bra samarbete mellan akademin och samhället. Kommuner och forskare har återkommande dialoger vilket leder till relevant forskning, kompetensutveckling och ny kunskap i kommunerna, påpekar Anders Hedeborg. 

Tillvägagångssätt och förutsättningar som varit avgörande för forskningens betydelse

Samverkan

CKS forskning är efterfrågad och kommuniceras genom att forskarna är involverade i återkommande möten med aktörer på alla politiska nivåer nationellt, regionalt och kommunalt. CKS forskningsresultat har i många fall bidragit till kunskapsutveckling och vägledning i kommunernas och regionernas utveckling av nya strategier, policys och arbetssätt.

Ett tydligt bevis på att CKS forskning upplevs som relevant och viktig är att CKS medarbetare regelbundet engagerats i samverkansprojekt tillsammans med tunga samhällsaktörer som exempelvis Sveriges kommuner och regioner, Arena för tillväxt, Tillväxtverket, Tillväxtanalys, Studieförbundet Näringsliv och samhälle och Finansdepartementet. CKS medarbetare blir dessutom återkommande inbjudna som talare till större events. De har även knutits som experter till projekt ledda av Statskontoret, Riksrevisionen liksom statliga utredningar såsom Landsbygdskommittén, Tillitsdelegationen, Kommunutredningen och Långtidsutredningen. 

CKS publicerar dessutom forskningsresultat genom olika kanaler varav den egna rapportserien har stor spridning till politiker, tjänstepersoner och allmänhet. 

Mediekontakter

CKS har kontinuerlig kontakt med media för att lyfta viktiga frågor för en bred målgrupp, inte bara i regionen utan också såväl nationellt som internationellt. Detta sker på två sätt. Dels genom att medarbetarna proaktivt sprider sin forskning i bloggar, krönikor, debattinlägg och populärvetenskapliga essäer, dels genom att också stå till medias förfogande för att kommentera politiska händelser och processer. Ett tydligt exempel på att medarbetarna är efterfrågade är att Johan Wänström, Richard Öhrvall och Gissur Erlingsson har engagerats i både regionala och rikstäckande valvakor. Ett annat exempel är Josefina Syssners återkommande medverkan i bland annat Sveriges television där hon kommenterar reportage och nyhetsinslag om den krympande glesbygdens problem.  

Produktion av kurslitteratur

Genom sin samlade kunskap är CKS medarbetare återkommande involverade i produktionen av kurslitteratur för breda målgrupper. En av de mer nationellt uppmärksammade kursböckerna Politik och förvaltning i svenska kommuner (Erlingsson & Wänström, 2015) erhöll exempelvis Studentlitteraturs kurslitteraturspris med motiveringen: ”För en angelägen lärobok som på ett entusiasmerande och lättillgängligt sätt ger läsaren grundläggande förståelse för svenska kommuner.” Ett ytterligare exempel där CKS medarbetare fått genomslag är läroboken Den svenska politiken (Bäck, Erlingsson, Larsson 2015), en lärobok som använts på ett stort antal grundutbildningar i statsvetenskap.

Nätverk

CKS står som värd för en rad strategiskt viktiga nätverk, bland annat de regelbundet återkommande dygnslånga internaten med kommunchefer och med kommunstyrelsen ordföranden.

 

 

Kunskap gör skillnadVisa/dölj innehåll

Samverkan med Linköpings universitetVisa/dölj innehåll