Världsledande kognitiv hörselforskning förbättrar livskvaliteten för miljontals människor

Ett samarbete mellan bland annat LiU-forskare och det danska företaget Oticon har banat väg för ett paradigmskifte inom hörselrehabilitering. Världsledande ny kunskap har lett till mer individanpassade hörapparater och en bättre vardag för människor med hörselproblem. 

Bakgrund

Med en åldrande befolkning ökar antalet människor i världen som hör dåligt. Hörsel är därför ett angeläget forskningsområde och behovet av välutvecklade hörhjälpmedel ökar. Vid Linnécentrum HEAD*, ett flervetenskapligt forskarcentrum inom området hörselnedsättning och dövhet, pågår forskning inom området kognitiv hörselvetenskap. Jerker Rönnberg, professor i psykologi och föreståndare för centret, har tillsammans med andra LiU-forskare byggt upp och utvecklat detta tvärvetenskapliga forskningsområde. 

Kognitiv hörselvetenskap fokuserar på hur personer med dövhet eller hörselnedsättning utvecklar sina kognitiva resurser för att kommunicera i vardagssituationer. Hjärnan måste till exempel arbeta hårt för att de ska kunna uppfatta tal i stökiga miljöer. 

Jerker RönnbergJerker Rönnberg. Foto David Einar– Hela perspektivet ändrades när vi började prata om kognitiv hörselvetenskap och inte bara hörselvetenskap. Vi hör med örat men lyssnar med hjärnan. Då tillkommer alla kognitiva system, de har en viktig funktion när hörseln försämras, säger Jerker Rönnberg.

Till det kognitiva området hör exempelvis hjärnans arbetsminne och långtidsminne. Ju bättre arbetsminne vi har, desto lättare har vi att tolka och sätta samman informationsbitar till meningsfulla helheter, till exempel delar av ord eller meningar som vi uppfattar.  Men när arbetsminnet sviktar så krävs en större mental ansträngning. Detsamma gäller för långtidsminnet, den del av minnet dit den långvariga lagringen av information från arbetsminnet överförs. Hörselskadade behöver anstränga sitt arbetsminne och långtidsminne mycket mer än de med normal hörsel, till exempel i miljöer med mycket folk och brus. 

Nedsatt hörsel kan leda till försämrat långtidsminne. Arbetsminnet bibehåller sin aktivitet och ”gymnastiseras”. Men delar av informationen når inte långtidsminnet på grund av hörselnedsättningen och då aktiveras inte långtidsminnet på samma sätt, det får inte lika mycket ”gymnastik”. Hör man inte ordentligt så lagrar man mindre information i långtidsminnet och inte heller plockar man fram information därifrån lika ofta. Om långtidsminnet inte används så förfaller det – och försämrat långtidsminne riskerar att öka risken för demens.

Det här visar att det kan vara viktigt att få hjälp med hörapparater så tidigt som möjligt, bland annat just för att förebygga minnesförsämringar och demens, säger Jerker Rönnberg.

Samverkan

Ämnesområdet Kognitiv hörselvetenskap innebär att det är nödvändigt att samverka med andra forskningsområden, både över fakulteter och med andra universitet. Ett tvärvetenskapligt samarbete sker mellan tekniska, filosofiska och medicinska fakulteten vid LiU. Samarbete sker även med flera andra lärosäten, nationellt och internationellt, däribland Örebro och Lunds universitet, universitet i Kanada och USA och via flera EU-finansierade samarbeten, bland annat med universitet i Holland.

Utmärkande är även det omfattande industriella samarbetet inte minst med det danska företaget Oticon, världsledande inom hörselteknik. 

Thomas Lunner, från början teknologstudent vid LiU, är numera forskningschef vid Oticon och deltidsprofessor i kognitiv hörselvetenskap på LiU.Hörselforskaren Thomas Lunner, årets alumn 2016. Foto Anna Nilsen– Kombinationen med en fot i näringslivet och den andra i akademin gör att högkvalitativ forskning direkt kan omsättas i utvecklingen av hörapparater, säger Thomas Lunner.

Industrisamarbeten sker även med andra företag inom hörselteknik, däribland i Australien. Samverkan sker också med sjukhuskliniker och med intresseorganisationer och institutioner som Hörselskadades riksförbund, Sveriges dövas riksförbund och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Verksamhet och resultat

Linnécentrum HEAD för kognitiv hörselvetenskap är primärt ett samarbete mellan Institutet för handikappvetenskap vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, IBL, och Teknisk audiologi vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin, IKE vid Linköpings universitet. Forskningen har pågått sedan 2008. Sedan dess har cirka tusen vetenskapliga artiklar publicerats. Flera av dem har varit banbrytande och LiU är världsledande inom området kognitiv hörselvetenskap**. Forskarskolan HEAD har byggts upp och cirka 40 doktorsavhandlingar är kopplade dit. Fem internationella vetenskapliga konferenser inom ämnet har arrangerats. Forskningsmedel kommer bland annat från Vetenskapsrådet, FAS och EU.

ELU-modellen (Ease-of-Language Understanding) har tagits fram och utvecklats, den har legat till grund för den fortsatta utvecklingen av hörselhjälpmedel. Modellen handlar om hur arbetsminnet, uppmärksamhet och andra funktioner samspelar med episodiskt och semanstiskt långtidsminne i lyssningssituationer som är enkla och smidiga, samt i stökiga situationer där personens koncentration och förståelse sätts på prov.

Forskningen och samarbetet har lett fram till bland annat följande resultat:

  • Förbättrade hörapparater för tiotals miljoner människor världen över.
  • Utvecklade tester som mäter nya funktioner med hörandet.
  • Studier som visar på ett visst samband mellan hörselnedsättning och en krympande hjärna i de områden som har med de kognitiva funktionerna att göra.
  • Studier som visar på ett visst samband mellan hörselnedsättning, försämrad kognition och demensutveckling.

Det finns också planer på att starta ett treårigt audionomprogram med en kognitivt inriktad profil vid LiU.

Sannolikheten är stor att tekniken inom tio år har utvecklats i ännu ett tekniksprång. Via tester på företaget Oticon och inom den kognitiva hörselvetenskapen prövar forskarna nu att få fram teknik där ögon och hjärna kan styra ljuden i en riktning som hjälper de hörselskadade. Det sker med hjälp av elektroder kopplade till hörapparaten. Om en person som hör illa till exempel vill lyssna på någon som sitter till vänster vid ett matbord ska det via ögonrörelser gå att styra ljudet så att den personens röst blir tydligare än bruset runt omkring.

Styrning av ljudet blir en del av framtidens hörapparat. En konsekvens av en alltmer utvecklad hörselteknik kan på sikt innebära en ökande livskvalitet för människor med hörselnedsättning, till exempel minskad social isolering, färre depressioner och mindre risk för demens, spår Thomas Lunner.

* Linnécentrum HEAD (Hearing and Deafness) är ett samarbete mellan Linköpings, Örebro och Lunds universitet. Centret består av flera tvärvetenskapliga forskningsteam inom området hörselnedsättning och dövhet.

** Ett exempel på en aktuell, världsledande vetenskaplig artikel är Cognitive hearing science and ease of language understanding i International Journal of Audiology, Feb 2019, https://doi.org/10.1080/14992027.2018.1551631


Samverkan med Linköpings universitetVisa/dölj innehåll