För att bryta segregationen måste vi förstå vad som orsakar den. För att motverka desinformation och fake news behöver vi veta hur spridningen ser ut. Den kunskapen kan vi få med hjälp av banbrytande forskning, där samhällsvetare tar hjälp av stora mängder data för att nå resultat som tidigare generationer forskare bara kunnat drömma om.
Genom att kombinera agentbaserade simuleringar, analyser av sociala nätverk och statistiska analyser av enkätdata, befolkningsregister, sociala media och textdata, söker forskarna vid IAS att få en större förståelse för varför individer handlar som de gör och de samhälleliga konsekvenserna av deras handlande. Med andra ord så söker vi en djupare förståelse för individers, familjers och företags beteenden och relaterar dessa till empiriska regelbundenheter på makronivån, såsom segregation och ojämlikhet, i städer, länder, företagsbranscher och så vidare.
– Genom att studera vad som händer på individnivå kan vi förstå varför det blir som det blir på samhällsnivå. Frågor om segregation är ett bra exempel på vad analytisk sociologi kan användas till. Hur blir skolor, städer och arbetsplatser segregerade och vad får det för konsekvenser? Många forskare på IAS jobbar med simuleringar: om vi förändrade samhället så här, vad skulle det göra med till exempel barns skolresultat?
Forskarna vid IAS har bland mycket annat kunnat visa hur svenskar med olika inkomstnivå – särskilt barnfamiljer – i allt högre grad bor i skilda områden, att skolstängning i de flesta fall är en dålig metod mot segregation och hur olika länders politiker tog efter varandra när coronapandemin bröt ut. De analyserar hur olika företeelser, som till exempel invandring, omnämns i stora mängder text och hur beteenden sprids i nätverk. Det kan röra sig om hur ett beslut att inte vaccinera sitt barn smittar av sig på andra, inom och mellan grupper. Att förstå hur det går till när vaccinskepticism får spridning kan ge möjlighet att påverka och i förlängningen rädda liv.
Genom att kombinera agentbaserade simuleringar, analyser av sociala nätverk och statistiska analyser av enkätdata, befolkningsregister, sociala media och textdata, söker forskarna vid IAS att få en större förståelse för varför individer handlar som de gör och de samhälleliga konsekvenserna av deras handlande. Med andra ord så söker vi en djupare förståelse för individers, familjers och företags beteenden och relaterar dessa till empiriska regelbundenheter på makronivån, såsom segregation och ojämlikhet, i städer, länder, företagsbranscher och så vidare.
Hur påverkar segregation människor?
Maria Brandén är professor och föreståndare för IAS (Institutet för analytisk sociologi). Hennes forskning handlar om olika typer av segregation och hur den påverkar människors liv:– Genom att studera vad som händer på individnivå kan vi förstå varför det blir som det blir på samhällsnivå. Frågor om segregation är ett bra exempel på vad analytisk sociologi kan användas till. Hur blir skolor, städer och arbetsplatser segregerade och vad får det för konsekvenser? Många forskare på IAS jobbar med simuleringar: om vi förändrade samhället så här, vad skulle det göra med till exempel barns skolresultat?
Forskarna vid IAS har bland mycket annat kunnat visa hur svenskar med olika inkomstnivå – särskilt barnfamiljer – i allt högre grad bor i skilda områden, att skolstängning i de flesta fall är en dålig metod mot segregation och hur olika länders politiker tog efter varandra när coronapandemin bröt ut. De analyserar hur olika företeelser, som till exempel invandring, omnämns i stora mängder text och hur beteenden sprids i nätverk. Det kan röra sig om hur ett beslut att inte vaccinera sitt barn smittar av sig på andra, inom och mellan grupper. Att förstå hur det går till när vaccinskepticism får spridning kan ge möjlighet att påverka och i förlängningen rädda liv.