Anställningsbarhet är ett centralt policybegrepp både i Sverige och EU. En enkel förklaring till det är förmågan att kunna få och behålla ett arbete. Ändå är betydelsen oklar, menar författarna till boken.
– Det är ett begrepp som innehåller olika politiska och ideologiska grundantaganden. Människor laddar ordet med varierande innehåll och värderingar. Det kan till exempel tolkas som att ansvarsfulla politiker vill få människor i arbete, men också som ett elitistiskt begrepp där hela ansvaret för att få ett jobb läggs på individen, och inte kopplas till samhällsstrukturer. Vi vill försöka förstå begreppet och vad det säger om människosynen och kunskapssynen i vårt nuvarande arbetsliv, och sätta det i förhållande till hur det har sett ut tidigare och hur det kan tänkas se ut i framtiden, säger Gun Sparrhoff (bilden).
Passa in på arbetsmarknaden
Hon är lektor i pedagogik och är tillsammans med professor Andreas Fejes redaktör för boken ”Anställningsbarhet – Perspektiv från utbildning och arbetsliv”. Av 13 forskare som bidragit till antologin har sju anknytning till LiU, främst inom utbildningsvetenskap. I boken lyfts olika frågor fram, däribland sådant som rör arbetslivets krav, validering av kunskap i arbetslivet, synen på bildning och vad utbildningar på gymnasiet och universitet idag innehåller.
– Något som provocerar många inom folkbildningen är att den rådande synen på anställningsbarhet gör att bildningen får ge vika för en utbildning som främst handlar om att passa in på arbetsmarknaden som en pusselbit. ”Gör så här så får du jobb.” Dimensionen av kritiskt tänkande försvinner.
I en tidigare upplaga av boken saknades perspektiv som rör utanförskap, till exempel de som står utanför arbetsmarknaden på grund av sjukdom, missbruk eller långtidsarbetslöshet.
– Nu har vi med flera kapitel som rör inkludering och exkludering.
Individen som företag
När Gun Sparrhoff tidigare jobbade på Umeå universitet träffade hon studenter som ironiskt pratade om begreppet Jag AB.
– Vi använder oss inte av det i boken men jag tycker det är talande. Det sätter fingret på ansvariggörandet av individen. Individen förväntas investera i sig själv, som om hon vore ett företag. Man ska vara ett entreprenöriellt själv. Det kan fungera för en del men långtifrån för alla. Människor i utsatta grupper, till exempel, har inte de förutsättningarna. Eller vill för den delen inte heller inordna sig i det sättet att tänka om sig själva.
Är då alla kapitel kritiska till begreppet anställningsbarhet?
– Nej, inte alls. Vissa är mer beskrivande. Vi säger inte att detta är fel. Det är en styrka att antologin visar på spännvidden i hur man kan förstå och använda sig av begreppet. Som forskare är det vår uppgift att både beskriva och kritiskt granska företeelser i tiden.
Boken, utgiven på Studentlitteratur, vänder sig både till studerande inom samhällsvetenskapliga ämnen och till alla som arbetar med utbildnings- och arbetslivsfrågor.
Gun Sparrhoff intervjuas även om boken i podradio-serien Lära från lärda.
