Samtid och framtid - samtal och meningsskapande
När vi talar om något på ett fullständigt självklart sätt utan att ifrågasätta varför just detta är så självklart, t ex i termer av vad som tas för givet som önskvärt/icke önskvärt och normalt/onormalt, då blir jag intresserad.
Vilka ord, uttryck och begrepp används? Hur används de? Av vem eller vilka? I vilka sammanhang? Med andra ord; hur talar vi om och skapar mening om vår samtid och vår framtid? Hur ser vi på oss själva och ”de andra”? Vilken människosyn, kunskapssyn och syn på samhället och dess organisationer uttrycks i sättet att tala om något?
Utifrån frågor som dessa har jag ett särskilt intresse för trendiga begrepp, d.v.s. begrepp som ”ligger i tiden” och får uppmärksamhet i olika sammanhang, t ex i arbetslivet, inom utbildning eller i policyskapande inom olika politikområden. Begrepp som jag har intresserat mig för och skrivit om är Lärande organisation (C/D-uppsats), Lifelong learning/livslångt lärande (doktorsavhandling), Anställningsbarhet (artiklar, konferenspapers och böcker), Globalisering och Ledarskap (bokkapitel, konferenspapers). Teoretiskt har jag främst använt mig av Michel Foucaults begreppsapparat i min analys då hans teoretiska ramverk möjliggör en historiserad analys av rådande ”berättelser”, (hi)stories, i förhållande till det som varit och det som komma skall.
Jag brinner för högskolans uppgift att verka för ett kritiskt och problematiserande förhållningssätt. Detta är något som driver mig i mitt arbete som både forskare och lärare.