12 december 2016

När stora internationella affärer förhandlas uppstår ofta ett glapp mellan de övergripande avtalen och avtal på den operativa nivån. Anna Malm föreslår i sin doktorsavhandling verktyg som länkar dem samman.
GripenFoto: Stefan Kalm/Saab ABNär Saab, tillverkare av stridsflygplanet Gripen, säljer plan till kunder i andra länder innebär det också starten på stora samarbetsprojekt mellan Saab, den köpande kunden och kundens industriella nätverk. 2015 signerade Saab ett avtal med Brasilien som bland annat ledde till ett samarbetsavtal med brasilianska flygplanstillverkaren Embraer. Syftet med den här typen av industriella samarbeten, kallade offset, är också att främja köparens industri, till exempel genom överföring av produktionskunnande. Industriella samarbeten är idag allt mer inriktade på kompetensöverföring där köparen vill öka sin kompetens inom valda områden.

Offset-affärer

Anna Malm, industridoktorand från Saab, har nyligen försvarat sin doktorsavhandling som handlar om offset-affärer inom flygindustrin. Avhandlingen har hon arbetat med vid Avdelningen för industriell produktion, med professor Mats Björkman som huvudhandledare.

Hennes ämne kan verka smalt, men resultatet har stor bärighet för internationella samarbeten inom flera industrigrenar. Den stora utmaningen i den här typen av affärer, där även kunnande ska överföras, ligger i att avtalen förhandlas och skrivs under lång tid och att det är personer på olika hierarkiska nivåer som förhandlar respektive genomför avtalen.

– De som rent praktiskt ska överföra produktionskompetens har inte alltid den helhetsbild som finns i de övergripande avtalen, som ju oftast är förhandlade flera år tidigare. Huvudfokus i genomförandet speglar därför inte alltid det som är huvudfokus i det övergripande avtalet, säger Anna Malm.

Anna Malm, industridoktorandFoto: Monica WestmanOffset-affärer har ibland jämförts med outsourcing.
– Jag har ibland använt outsourcing som en referens, men det är absolut inte samma sak. När man outsourcar produktion gör man det till ett företag som man valt baserat på förmåga och pris. Inom offset är det oftast kunden som väljer vilket företag som ska ta emot produktionen och mottagaren är utvald för att lära sig mer inom något område som kunden pekat ut. Det beräknade värdet av offsetavtalet ökar ju bättre man kan matcha utbildningsbehovet hos mottagaren med kompetensen hos det säljande företaget, förklarar hon.

Verktyg kopplar samman avtalen

Anna Malm har under sina år som industridoktorand arbetet parallellt på Saab, i ett antal olika roller.
– Det är en stor styrka, jag ser hur begreppen har förändrats och hur kunskaperna om svårigheterna med den här typen av affärer har ökat, samtidigt som jag fått det akademiska övergripande perspektivet, säger Anna Malm.

Hon har därför tagit fram ett verktyg, ett hjälpmedel för att kunna behålla kopplingen mellan avtalen, uppifrån och hela vägen ner.

– Det behövs ett samband som lindrar effekterna av avståndet mellan huvudavtalet och den operativa nivån. Avtalen behöver kopplas ihop med läroplaner som i sin tur behöver kopplas till arbetsinstruktioner. Arbetsinstruktionerna blir också allt bättre, exempelvis genom att vi använder oss av 3D och virtuell verklighet.

Anna Malm fortsätter att forska, bland annat i ett Vinnova-projekt som handlar om kunskapsöverföring vid arbetsinstruktioner i 3D och virtuell verklighet, men också med sitt arbete att utveckla arbetssätt och processer inom Saabs affärsenhet Aeronautics.

Avhandlingen: Technology transfer within related offset business – From an aircraft production perspective, Anna Malm, Avdelningen för industriell produktion, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, LiU 2016.


Kontakt

Forskning