– Det här visar att vi ligger i den absoluta forskningsfronten både inom energisystem i industrin och energisystem i byggnader. Vi är glada när vi får en ansökan beviljad, vi fick fem, konstaterar Bahram Moshfegh, professor och avdelningschef.
Industrifokus
Tre av projekten är mera omfattande, ett av dem handlar om energiledning inom massa och pappersindustrin. Ledningen står enligt tidigare beräkningar för mellan 25 och 50 procent av potentialen för energieffektivisering inom industrin. Projektet ska visa på hinder, drivkrafter och generella framgångsfaktorer.– Här handlar det om den mjuka sidan av energisystem, företagsledningarnas och projektledarnas betydelse. Många forskar kring tekniken, men de mjuka delarna är lika viktiga, säger Bahram Moshfegh.
Viktigt är också nästa projekt som studerar energieffektivisering inom aluminiumindustrin – en klimatneutral bransch 2050.
– Det här är ett av de största projekten inom aluminiumindustrin hittills. Järn- och stålindustrin ligger långt framme när det gäller energieffektivisering. Nu är det dags för aluminiumindustrin att arbeta tillsammans med våra forskare. Detta är ett mycket intressant projekt, säger han.
Bevara och effektivisera
Det tredje större projektet handlar om energieffektivisering i byggnader, byggda före 1945. Här handlar det både om att värna kulturvärden och minska energiförbrukningen.– När det gäller byggbeståndet är ungefär en tredjedel byggt före 1945. Vi måste arbeta tillsammans i större skala för att se hur vi kan bevara byggnaderna och samtidigt göra dem så energieffektiva som möjligt. Det går inte att ha samma krav på effektivisering i en byggnad byggd före 1945 som i en som är byggd inom miljonprogrammet på 1960- och 70-talen, förklarar han.
I de två övriga projekten ska forskarna studera hur effektivt små och medelstora företag använder energi samt hur man kan spara och lagra överskottsvärme.
– Vi söker fyra nya doktorander och vi har två som är relativt nyanställda. Det är bra för dem att starta samtidigt och tillsammans med våra duktiga seniorer kommer de att ytterligare stärka vår forskningsmiljö, säger Bahram Moshfegh.
Energimyndigheten finansierar projekten med totalt cirka 16,5 miljoner kronor fram till och med 2018.
Publicerad 2015-11-02
