Bahram Moshfegh

Professor emeritus

Publikationer

2026

Gasper Choonya, Alan Kabanshi, Bahram Moshfegh (2026)

Correction: Experimental Investigation of Wall Confluent Jets on Transparent Large-Space Building Envelopes: Part 2-Application in Cooling Greenhouses (vol 19, 875, 2026) Energies, Vol. 19, Artikel 2418 (Artikel i tidskrift)

https://dx.doi.org/10.3390/en19102418

Gasper Choonya, Alan Kabanshi, Bahram Moshfegh (2026)

Experimental Investigation of Wall Confluent Jets on Transparent Large-Space Building Envelopes: Part 2-Application in Cooling Greenhouses Energies, Vol. 19, Artikel 875 (Artikel i tidskrift)

https://dx.doi.org/10.3390/en19040875

Vlatko Milić, Bahram Moshfegh (2026)

Ventilationsbaserad CO₂-infångning i universitetsmiljöer för ett koldioxidneutralt universitet (Rapport)

https://dx.doi.org/10.3384/rapport-221082

2025

Pavel Romanov, Getiye Gebeyaw, Arvid Jahedi, Rasmus Kristensen, Bahram Moshfegh, Viktor Norman, Ru Peng, Mattias Calmunger (2025)

Cooling of Duplex Stainless-Steel Bars With Different Water and Air Impinging Jet Flow Rates ENGINEERING REPORTS, Vol. 7, Artikel e70132 (Artikel i tidskrift)

https://dx.doi.org/10.1002/eng2.70132

2024

Gasper Choonya, Alan Kabanshi, Bahram Moshfegh (2024)

Experimental Investigation of Wall Confluent Jets on Transparent Large-Space Building Envelopes: Part 1-Application in Heating Greenhouses Energies, Vol. 17, Artikel 6217 (Artikel i tidskrift)

https://dx.doi.org/10.3390/en17246217

Nyheter

De vill minska CO2-utsläpp från byggnader

Finns det ett sätt som både kan minska byggnaders koldioxidutsläpp och samtidigt vara inkomstbringande? LiU-forskarna Vlatko Milic och Bahram Moshfegh undersöker just detta.

Flera IEI-forskare på Research.com-listan

Materialvetenskap och företagsekonomi är två forskningsområden som ligger som etta i Sverige på Research.com-listans ranking. Båda områdena är starka inom Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI).

Kylteknik kan lyfta svensk stålindustri

En nygammal teknik för att kyla stål sparar energi, höjer kvaliteten och minskar användningen av miljöfarliga legeringar. På lite sikt kan metoden få mycket stor betydelse för svensk stålindustri. Det visar ett forskningsprojekt på LiU.