Betygsnämndens beslut är att jämställa med myndighetsutövning vilket formellt innebär att betygsnämnden är underställd samma regelverk som till exempel examinator. Det innebär bland annat att ledamot i betygsnämnd kan ställas till ansvar om man ”uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften”. Ledamot omfattas också av Förvaltningslagens regler om jäv. Av de fem jävssituationer som anges är det i första hand följande två som är relevanta för betygsnämndsledamot:
Sakägar-, intresse- och släktskapsjäv
Uppstår om beslutet angår personen själv, dennes make, förälder, barn, syskon eller någon annan närstående; samt om ärendets utgång kan medföra synnerlig nytta eller skada för personen själv eller någon närstående till denne.
Grannlagenhets- eller delikatessjäv
Uppstår om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till ledamots opartiskhet i ärendet.
Att exakt definiera när delikatessjäv föreligger är nästan omöjligt; det svenska forskarsamhället är relativt begränsat och drar man jävsproblematiken till sin spets blir det nästan omöjligt att sätta samman en helt opartisk betygsnämnd. Fall då jäv får anses föreligga är till exempel:
- Då ledamot samförfattat artikel med den forskarstuderande (även om artikeln inte ingår i avhandlingen).
- Då ledamot någon gång aktivt deltagit i handledningen av den forskarstuderande.
- Då ledamoten står i beroendeställning eller tacksamhetsskuld till handledaren eller den forskarstuderande, t.ex. finansieras till del av handledaren eller har ett nära samarbete med handledaren. Det kan t.ex. diskuteras om det är lämpligt att en ledamot samförfattat artiklar med handledaren under senare år.
- Doktorand- och handledarförhållande bedöms som jäv oavsett hur lång tid tillbaka samarbetet ägt rum.
Ytterst handlar ovanstående om lärosätets, handledarens, betygsnämndsledamotens och den forskarstuderandes trovärdighet och legitimitet. Även om jäv kanske inte föreligger i Förvaltningslagens mening, är det olyckligt – inte minst för respondenten – om fokus hamnar på ledamöters eventuella opartiskhet istället för respondentens arbete.
Även om opponenten inte deltar i betygsnämndens beslut, så har opponentens agerande stor påverkan på betygsnämndens slutsats och ovanstående överväganden bör därför tas i beaktande även vid utseende av opponent.
Vid Tekniska fakulteten har vi som praxis att inte godkänna betygsnämndsledamöter som har publicerat med handledare under de senaste 5 åren. Undantag kan göras då det är uppenbart att sampublikation inte har inneburit ett nära samarbete, exempelvis vid stora multicenterstudier med många oberoende författare.