Du passar inte in här

Det är nog många som upplevde någon form av mobbning under skolgången. Inte nödvändigtvis som mobbare eller offer – utan som åskådare. Den inre moraliska kompassen bara snurrade och vi valde att blunda för det som pågick. Vi stoppade det inte. Vi sa aldrig ifrån. Men det passiva deltagandet vid mobbning är en viktig pusselbit i arbetet med att förstå hur mobbning fungerar, menar Robert Thornberg forskare i pedagogik vid Linköping universitet, LiU.

Robert Thornberg forskar om mobbning vid Linköpings univeristet

Skolstarten innebär fjärilar i magen för de flesta elever. Det är spännande och förväntansfullt att få återvända till skolan och träffa klasskamraterna igen. Men så är det inte tyvärr för alla elever. Enligt Robert Thornberg, forskare i pedagogik vid Linköpings universitet utsätts mellan 6-8 procent av landets elever för någon typ av mobbning under grundskolan.

Vad är mobbning?

Det finns ingen allmängiltig definition av mobbning inom forskarvärlden.

– Många forskare menar att mobbning är beteenden som avser att göra någon illa exempelvis genom fysiskt våld, kränkningar eller utfrysning. Handlingarna ska också upprepa sig över tid och den utsatte befinner sig i ett maktunderläge. Det kan exempelvis handla om att den som utsätter är fysiskt starkare, fler till antalet eller har en högre status än den utsatte, förklarar Robert Thornberg.

60 000 elever utsätts för kränkningar i skolan varje år

Forskningen visar att nästan alla elever fördömer mobbning helt när de blir tillfrågade. Men verkligheten ser annorlunda ut. Statistiken visar att varje år utsätts över 60 000 elever för kränkande handlingar i den svenska skolan. Mobbning är ofta förenat med de normer som finns i klassrummet och på skolgården. Ett sätt för gruppen att skydda de rådande normerna är att sålla ut personer som inte följer dem. 

– En elev som uppfattas avvika från för gruppen viktiga normer riskerar att bli utsatt. Att utse en elev till en normavvikare kan dessutom vara ett sätt att rättfärdiga mobbningen – man skyller då mobbningen på den utsatte och dennes annorlundaskap, säger Robert Thornberg.

Social status är nära sammankopplat till mobbning

Studier visar att de elever som mobbar generellt sett anses ha en hög social status men samtidigt låg omtyckthet.

– Mobbaren uppfattas ofta av andra som en person som har mycket att säga till om, är ansedd och har en hög position i klassrummet. Men samtidigt kan det ofta vara en person man inte tycker speciellt mycket om eftersom de beter sig som översittare när de kränker andra elever på skolan, berättar Robert Thornberg.

Vad är moraliskt disengagemang?

Forskare har kunnat koppla en samling övertygelser för att rättfärdiga beteendet att mobba, eller aktivt stödja mobbare. Företeelsen kallas för Moraliskt disengagemang och är ett sätt att rentvå sitt samvete genom att rättfärdiga eller bortrationalisera de kränkande handlingarna. Att målet helgar medlen är ett exempel på detta. Några andra exempel på moralisk disengagemang är förskönande omskrivningar (t.ex. ”Det var på skoj”), att man lägger över ansvaret på någon annan (”Jag lydde order”), att man förminskar handlingens effekt (”Lite får man väl tåla”), och att man helt enkelt lägger hela skulden på offret (”Hen får skylla sig själv”).

– Om det är fler personer inblandande i mobbningen så finns det en risk att ansvaret späds ut i gruppen och att individens känsla för eget ansvar därmed minskar. Det kallas för ansvarsdiffusion och är också något vi kan se när det är flera elever som blir vittne till mobbning. Det personliga ansvaret upplevs som mindre och man tänker att någon annan borde ingripa, förklarar Robert Thornberg.

Mobbning i skolan är ofta kopplat till det sociala klimatet

Det sociala klimatet i skolan har betydelse för förekomsten av mobbning, visar forskning. Ett positivt och varmt klimat i skolklassen innebär att relationerna mellan lärare och elever och mellan eleverna själva i högre grad uttrycker respekt, omsorg och värme. Detta vill Robert Thornberg titta närmre på och hösten 2015 startar ett forskningsprojekt som kommer att pågå i fyra år.

– Ju varmare och positivare klimatet är i en skolklass, desto mindre risk löper elever att bli mobbade. Nu vill vi forska på hur moraliskt disengagemang förändras över tid och hur klimatet och andra faktorer kan tänkas hänga samman med detta och med mobbning, berättar Robert Thornberg.

KontaktVisa/dölj innehåll

Relaterat InnehållVisa/dölj innehåll