Foto: Göran Billeson– Detta område, epigenetik, är högaktuellt för uppkomsten av många sjukdomar. En fråga som behöver belysas är om sådana epigenetiska förändringar kan ärvas från en generation till en annan, säger Johnny Ludvigsson (bilden), senior professor i pediatrik som i många år forskat om barndiabetes."ABIS-barn"
Som många gånger tidigare är det de 17 000 barnen (födda i sydöstra Sverige 1997–1999) i projektet ABIS som utgör underlaget till den nya studien som spänner över tre generationer. Föräldrar och mor/farföräldrar ombeds att besvara enkäter och lämna prov på blod och hår.Förhoppningen är att flera hundra personer vill delta i studien. Det kommer att ge enastående möjligheter att belysa hur miljö och livsstil för flera decennier sedan påverkat gener i flera led, slutligen till de ABIS-barn vars uppväxt och sjukdomsutveckling finns registrerad.
Tre generationer
– Genom att vi får data från tre generationer kommer vi att kunna se om epigenetiska förändringar hos mor- och farföräldrar kan bestå hos deras barn och barnbarn, säger Johnny Ludvigsson.I tidigare försök har forskare vid Linköpings universitet visat att epigenetiska förändringar på höns och bananfluga förts vidare i flera generationer. Frågan är om miljö- och livsstilsfaktorer kan leda till bestående förändringar även hos människor.
Övriga medverkande forskare i projektet är bland andra Tomas Faresjö, Daniel Nätt och Annika Thorsell.
Relaterat:
High cortisol in 5-year-old children causes loss of DNA methylation in SINE retrotransposons: a possible role for ZNF263 in stress-related diseases av D Nätt, I Johansson, T Faresjö , J Ludvigsson, A Thorsell. Clin Epigenetics. 2015 Sep 4;7(1):91. doi: 10.1186/s13148-015-0123-z. eCollection 2015.
Publicerad 2016-01-22
