Myndigheter arbetar i stuprör
Problemet är att hela Myndighetssverige arbetar i stuprör. Biogasen står exempelvis inför tre olika dödshot från tre olika myndigheter. Ingen tar ansvar för hängrännorna, dundrar Klas Gustafsson, vice vd för Tekniska verken i Linköping.Även LiU-professorn i industriell miljöteknik Mats Eklund riktar stark kritik mot myndigheter, som Naturvårdsverket:
– Myndigheterna har skygglappar och svarar inte mot de miljöutmaningar vi står inför. Naturvårdsverket ser hela miljöfrågan som ett föroreningsproblem och jagar riktvärden. De är totalt stigberoende och ser inga kretslopp. Vi kanske inte ens behöver en energimyndighet – vi behöver skära Myndighetssverige på en annan ledd.
Hoppet står ändå till politiken, anser Mats Eklund:
– Politiker har som uppgift att se helheter och väga intressen mot varandra.
Föråldrad miljöbalk
Cecilie Tenfjord-Toftby, moderat ledamot i Energikommissionen, tackade för förtroendet och konstaterade att vi i dag har en 15 år gammal miljöbalk där klimatmålen inte ens finns inskrivna.– Som politiker måste vi bli mer förutseende och inte vänta med att agera tills problemen uppstår, sa hon.
– Det är mycket som parterna är överens om, men det är svårt att få upp de här frågorna på agendan så att något händer, det sker först när det är kris, instämde Mats Eklund.
Det finns dock goda tecken: I Sverige materialåtervinner vi mer än vi energiåtervinner och mindre än en procent av vårt avfall läggs på deponi.– Det är enastående i världen, säger Klas Gustafsson, liksom att vi har kopplat samman två tekniska system: avloppsrening och kollektivtrafik.
Det gäller alltså att vidga systemgränserna. Grisar, jordbruk och odling ger var för sig upphov till miljöproblem, men kopplar man samman dem ger det miljömässiga fördelar.Ökande medelklass att mätta
År 2030 kommer den globala medelklassen att uppgå till 4,8 miljarder människor, det är en oerhört positiv utveckling som också innebär att vi behöver bli 20 gånger effektivare i att hantera resurser. Så stor effektivisering av resursanvändningen är bara möjlig om vi tittar på systemen, förklarar Mats Eklund.Han ger ett exempel från tomatodlingen i Elleholm, Mörrum.
– Energin för att odla en tomat på 100 g i en vanlig odling ger upphov till 100 g koldioxid, ett kilo tomater ger därför 1 kg koldioxid. Men på Elleholms gård värms anläggningen upp av överskottsvärme från Södra Cell och elen framställs av förnyelsebar råvara. En tomat på 100 gram ger hos dem upphov till 5 g koldioxid.
Lösningarna finns alltså, men det krävs politiker och myndigheter som kan och vågar tänka cirkulärt.Utmaningarna
Några av de akuta utmaningar som politiker och myndigheter har att hantera, fritt sammanställt från två av Almedalsveckans seminarier: Cirkulär stafett, arrangerad av Linköpings universitet, samt Cirkulär ekonomi på riktigt, arrangerad av Regional Energi:De tre hoten mot biogasen:
1. Fossilfria bränslen är skattebefriade fram till årsskiftet på dispens från EU, men vad händer sen?
2. Naturvårdsverket vill ha tillbaka fosfor till markerna, men har föreslagit ett gränsvärde för kadmium som är fyra gånger lägre än för den potatis vi äter. Går det igenom slår det undan möjligheten att utnyttja biogödsel (som har fördelen att fosfor, mikroorganismer och mullämnen återförs till markerna). Energikrävande handelsgödsel som bryts i gruvor skulle istället gynnas.
3. Oklart hur det ser ut med förmånsvärden på miljöbilar, köper man en ny bil vill man veta vad det kostar att använda den.
Dessutom:
Biogasen ses och bedöms enbart som bränsle när det i själva verket levererar värde i många led och sluter ett antal kretslopp.
Biogasproducenter tvingas mäta sina metanläckor, medan naturgasleverantörerna inte har sådana krav.
Oklara skatteregler och ekonomiska incitament gör det omöjligt för de åkerier som i dag gått över till biodiesel för transporter att veta om de är vinnare eller förlorare i morgon.
Frihandel råder för handel med jungfruliga råvaror medan motsatsen gäller för de återbrukbara råvarorna.
Dagens avfallsförordning är urmodig och hindrar utvecklingen av cirkulära system.
Den märkliga dieseln
Klas Gustafsson har också lagt märke till en märklig detalj:– En liter diesel är alltid en liter diesel, det går aldrig åt någon energi att producera den och på något vis skuttar den själv till macken. När man jämför med etanol specificerar man alltid noga vad etanolen kostar att producera och transportera till macken. Visst är det konstigt? frågar han retoriskt.
Energikommissionen Kommissionen, som består av ledamöter från de åtta olika riksdagspartierna, har fram till i januari 2017 på sig att lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken i Sverige
Seminarierna som refereras i artikeln
Cirkulär stafett, anordnad av Linköpings universitet, deltagare: Mats Eklund, LiU, Anders Carlsson, LiU, Martin Karlsson, LiU, Klas Gustafsson, Tekniska verken, Patrik Lindergren, Chargestorm, Karin Warverud, Energifabriken, Peter Erlandsson, Lantmännen och Tomas Kjellquist, Biototal.
Cirkulär ekonomi på riktigt, anordnad av Regional Energi – en sammanslutning av 19 kommunala energibolag. Deltagare: Klas Gustafsson, Tekniska verken, Mats Eklund, LiU, Cecilie Tenfjord-Toftby (m) Energikommissionen och Nils Hillerbrand, (mp) kommunalråd, Linköping. Följ länken ovan för videoklipp.
Publicerad 2015-07-07
