Industriell miljöteknik (MILJÖ)

Stora utmaningar för hållbara transporter i Östergötland

Utmaningarna är många om de klimatpolitiska målen ska nås för länets transporter. Det måste bli svårare att ta bil och lättare att åka kollektivt samtidigt som nya bränslen ersätter gamla. Kanske måste vi också resa mindre i framtiden.

Mistra fortsätter finansiera övergången till en cirkulär ekonomi

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning beviljar forskningsprogrammet Mistra REES fortsatt finansiering med totalt 47 miljoner kronor under fyra år. Målet för programmet är att underlätta svensk industris övergång till en cirkulär ekonomi. 

Forskning för smart energiplanering i städer

Forskare vid LiU ska bidra med att ta fram en plattform där kommuner och städer kan få stöd för att fatta smarta beslut i energifrågor. Projektet FlexSUS drivs inom EU:s Horisont 2020-program och leds av biträdande professor Yang Liu.

Stora värden i att inte bara sälja en vara

Övergången från att sälja produkter till att leverera funktion innebär en grundläggande förändring för många industriföretag. Rätt utnyttjad kan den både skapa stora värden och vara mer långsiktigt hållbar.

Cirkulär ekonomi ger hopp om framtiden

Cirkulär ekonomi är inte lösningen på världens alla problem, men flera av dem. Och vad är alternativet? Att snabbt förbruka jordens resurser leder mänskligheten mot katastrof. En av världens främsta experter på området, Ken Webster, arbetar på LiU.

Agenda 2030 måste genomsyra kommunens verksamheter

De globala målen är ingen isolerad företeelse, utan kräver såväl samarbete som uthållighet för att uppnås. Där har kommunerna både en aktiv roll men också ett ansvar, menar Sara Gustafsson, forskare vid industriell miljöteknik.

Mats Eklund får biogasutmärkelse

Mats Eklund, föreståndare för Biogas research center, har tilldelats årets Biogasutmärkelse 2018. Mats Eklund får priset då han under flera år samlat en rad aktörer och visat den stora nyttan med biogas i en rad sektorer.

"Biogasbranschen måste gå från sekt till statsreligion"

”Alla vi här inne är redan frälsta. Men nu behöver biogasbranschen gå från sekt till statsreligion.” Så sade Anna Lövsén, affärsområdeschef på Tekniska verken, när BRC bjöd in till stormöte på Linköping Konsert och kongress nyligen.

Vilket bränsle är bäst för bussen?

Hur kan kollektivtrafiken energieffektivitet värderas på ett sätt som främjar arbetet mot klimatmålen? Vad visar egentligen jämförelser mellan svenska regioners transportsystem? Det svarar tre LiU-forskare på i en ny artikel.

Så påverkar Ostlänken regional hållbar utveckling

Inför byggandet av Ostlänken har forskarna Brita Hermelin och Sara Gustafsson gjort en kunskapsöversikt av forskning och lärdomar från liknande projekt inom EU.

Smart skottkärra för hästskit tog priset

Hur kan man få fler att mocka sina hästhagar? Den gödseln ger ett förbisett men betydande näringsläckage. Med bidraget Hållbar hästhållning tog tre LiU-studenter hem en innovationstävling inom ramen för ett EU-projekt.

Största biogasanläggningen finns i Linköping

1997 startades produktionen av biogas i Linköping och 2017 producerade Tekniska verken 120 GWh biogas, som ersättning för 13 miljoner liter bensin, i Sveriges största biogasanläggning.

Tre städer, tre biogaslösningar

Linköping, Uppsala och Västerås är tre jämnstora städer och regioner som långsiktigt satsat på biogas. Motiven och lösningarna är dock helt olika. "Samma lösning passar inte alla" konstaterar Mats Eklund, professor i industriell miljöteknik vid LiU

Världens bästa klimatstad

Uppsala har, via kommunägda Uppsala Vatten och Avfall AB, producerat biogas sedan 1996. I dag produceras cirka 30 GWh biogas från hushållsavfall och ytterligare cirka 15 GWh vid avloppsreningsverket.

Lantbrukarna ville ha en mekanisk ko

I Västerås ansvarar Vafab Miljö för avfallshanteringen i 12 kommuner - i Västmanland samt Enköping och Heby kommuner. Här finns en biogashistoria att berätta som började med ensidig spannmålsodling och önskan om en mekanisk ko.

Bara prat leder inte till fossilfrihet

Vi kan få fossilfria personbilar, transporter och flyg, men ännu så länge har det varit mest prat och lite verkstad. De flesta har också helt orealistiska förväntningar på hur snabbt det går att ställa om, säger Mats Eklund, luttrad LiU-professor.

10,3 miljoner kronor till forskning om hållbart samhällsbyggande

Två forskningsprojekt tilldelas medel från Formas. Mest pengar får ett projekt där forskare ska hjälpa förskolor att arbeta med globala och nationella hållbarhetsmål. Dessutom får en LiU-forskare bidrag för en klimatanpassningskonferens.

Mattias Lindahls hållbara råd till politikerna

Det finns mycket svenska politiker kan göra för att snabba på övergången mot ett hållbart samhälle och en cirkulär ekonomi. Professor Mattias Lindahl ger konkreta råd till politikerna på plats i Almedalen.

Ken Webster ser alternativ till överproduktion

Med invigning av såväl rektor Helen Dannetun som landshövding Elisabeth Nilsson startade den tionde internationella konferensen om konstruktion av produkter och tjänster inom industrin med en både roande och oroande beskrivning av läget.

Det är mycket nu. . . med alla exjobb

Slutet av maj och början av juni är en speciell tid på LiU. För avgångsstudenterna kulminerar flera års studier i examensarbeten som presenteras under några intensiva veckor. Sedan väntar sommar och sol - och ett spännande yrkesliv.

Genombrott för juridisk forskning

En forskargrupp vid Linköpings universitet får fem miljoner kronor för att undersöka juridiken kring framtidens energilösningar. ”Något av ett genombrott”, säger projektledaren.

Miljoner från Kamprad till forskning vid LiU

Forskare vid LiU ska ta reda på om, och i så fall när, så kallade infrakulvertar kan användas i framtiden. I dessa samlas en lång rad ledningar istället för att grävas ner var och en för sig. Kampradstiftelsen satsar 2,9 miljoner i projektet.

Jacob Norling årets miljöteknikprofil

2018 års miljöteknikprofil i Östergötland är Jacob Norling och NGL Vatten och Energiteknik. Utmärkelsen ”Årets miljöteknikprofil” delades ut för tionde gången i samband med  E-day, den årliga konferensen om miljö och utveckling.

Kina-samarbete om hållbar stadsutveckling

När den tredje gemensamma workshopen inom Linköpings universitets och Guangzhou universitets centrum för hållbar stadsutveckling invigs seglar de vackra orden genom luften. Samarbetet går framåt men kommunikationen är en utmaning.

Växthus gjorde dem redo att växa

– När vi fick frågan att vara med i Växthus passade det perfekt för oss, vi hade en produkt som låg och bubblade. Det var dags för oss att utveckla något nytt, berättar Maud Waltersson, vd på sjumannaföretaget Optiplan.

Hållbarhet kräver nytänkande

Vi kan inte effektivisera eller spara oss till hållbarhet. FN:s sjutton hållbarhetsmål visar bredden på den utmaning vi har, där ingen kan göra allt men alla kan göra något, säger Olof Hjelm vid avslutningen av projektet Växthus.

Växthus gav skjuts åt miljöarbetet

– I starten av Växthus-projektet hade vi börjat nosa på cirkulära affärsmodeller. Vi ville växa och göra det med miljön i fokus. Växthus-projektet passade oss perfekt. Det säger David Bergman, grundare och ägare av Storbildsfabriken i Linköping.

Experter på återtillverkning samlades på LiU

– Återtillverkning behöver bli det normala och naturliga sättet att hantera produkter. Det säger David Fitzsimons, direktör på Conseil Européen de Remanufacture, inbjuden huvudtalare på konferensen ICoR 2017.

Inte lätt kravspecificera hållbarhet

Kan man hitta en metod som hjälper företag att designa, konstruera och producera produkter på ett mera hållbart och resurssnålt vis? Sara Nilsson har i sin licentiat-avhandling givit sig på den första delen i den processen - kravspecifikationen.

Miljöteknikexport kräver samverkan

Svenska statens exportstöd innehåller många bra delar, men för att få igång miljöteknikexporten behövs även insatser som främjar samarbete och nätverkande, både på hemmaplan och på exportmarknaderna, visar Wisdom Kanda i sin doktorsavhandling.

Det behövs fler biogasbilar

Stefan Hermansson är bilfantasten i Växjö som ville sälja biogasbilar till Ikea. Och där började utmaningarna. I Växjö fanns varken bränslen eller bilar. Stefan Hermansson slog sig ihop med Alexander Enulescu för att ändra på det.

Mjölkgården med eget klimatsmart kretslopp

På största mjölkgården Wapnö är det biogasen som får det ekologiska kretsloppet att gå runt. ”Biogasen är inte ett mål, den är ett medel” säger Lennart Bengtsson, vd för Wapnö.Gården har mejeri, charkuteri, bryggeri och fossilfri energiproduktion. 

När lantbrukare går samman blir biogas en lönsam affär

Elva lantbrukare runt småländska Alvesta gick samman och startade bygget av en gemensam biogasanläggning 2014. Resultatet är en lönsam anläggning, 4 500 kg biogas per dag samt gödsel till åkrarna med tio procent högre näringsinnehåll.

Nymölla kan få Sveriges största biogasreaktor

Stora Ensos pappers- och massabruk i Nymölla kan få Sveriges största biogasreaktor. Det är det organiska materialet i avloppsvattnet som kan tas tillvara och rötas. Satsningen har beviljats 58 miljoner kronor i stöd från Klimatklivet.

Sänkta kostnader när Kalmar går över till biogas

När Kalmar län skulle upphandla kollektivtrafik var biogas det självklara förstahandsvalet.– Utgångspunkten var det som är bäst för vårt län, säger Ulf Nilsson, ordförande i Regionförbundet i Kalmar.

Största hotet mot biogasen kommer från Danmark

Kommunala energi- och avfallsbolaget NSR, tidigt ute med biogas, delade upp sina verksamheter och förvandlades till ett renodlat avfallsbolag. Runt dem växer nu ett antal blomstrande verksamheter fram. Men biogasen är hotat, från Danmark.

LiU-kontor för Kinasamarbete invigt

Skylten som visar LiU:s och Guangzhou universitets gemensamma forskningscentrum för hållbar stadsutveckling avtäcktes under högtidliga former.  Närvarande var såväl universitetsledningar som borgmästare från Linköping och Guangzhou.

Svensk biogasteknik på export

I lokaler som tidigare inhyst anrika Kalmar verkstad, tillverkare av den gula postbilen Tjorven, byggs i dag uppgraderingsanläggningar för biogas. De byggs i containerstora moduler som snabbt sätts på plats i Sverige och övriga Europa.

Lönande samarbete - för bönderna och för miljön

More Biogas började som en traditionell studiecirkel och är idag en lönsam biogasanläggning som förser Kalmar län med fordonsbränsle och lantbrukarna, som också är delägare, med kravmärkt gödsel.

Besvärligt fiskslam blir biogas och gödsel

Biogas blev lösningen på problemet med slemmigt och illaluktande vatten från fiskeindustrin i Västervik. Idag ger slammet fordonsbränsle och gödsel. Västervik testar även andra marina substrat, målet är att rena Östersjön men nyttorna är flera.

En biogasbuss kommer lastad

Drygt trettio forskare och representanter för medlemsföretag inom Biogas Research Center, BRC,  besökte under tre dagar lika många regioner i södra Sverige. ”Det finns bara vinnare i de regioner som satsat på biogas” säger LiU-professor Mats Eklund.

Forskare och företag vill se mer cirkulär ekonomi

Se över lagar och regler så att de stödjer en cirkulär ekonomi, nu duttas det lite här och lite där och de förändringar som görs motverkar ofta varandra, sa LiU-professor Mattias Lindahl i en Almedals-debatt om industrins konkurrenskraft.

LiU exporterar hållbar stadsutveckling

Linköpings universitet och Guangzhou University har startat Centrum för hållbar stadsutveckling i Guangzhou, Kina. Tre pilotprojekt med ett tjugotal engagerade LiU-forskare pågår inom ramen för samarbetet.

Stora utmaningar i export av biogas

Sverige ligger långt fram med biogasen, men lika svårt som det är att få fart på exporten av miljöteknik är det att exportera biogaslösningar. Forskningsprojektet Interbio redovisar sina första resultat i en workshop med branschföreträdare

The Industrial Ecology Research Programme 2007-2019

Forskningsprogrammet handlar om hur industrier kan samverka och ta vara på varandras restprodukter så att avfallet från ett företag blir råvaran i ett annat.

Chargestorm årets miljöteknikprofil

Chargestorm, tillverkare av laddstationer för elbilar, och dess vd Patrik Lindergren fick ta emot utmärkelsen Årets miljöteknikprofil vid det årliga Miljöteknikminglet.

Forskarutbildning i hållbara system

Hållbara system kännetecknas av ett samspel mellan ämnena Energisystem och Miljömanagement och miljöteknik. Med ett systemperspektiv på hållbar utveckling analyseras frågeställningar utifrån en energi- och/eller miljödimension.

Nu synas juridiken vid funktionsförsäljning

En forskargrupp, ledd av Jan Kellgren, Avdelningen för affärsrätt, sätter luppen på juridiken kring funktionsförsäljning av belysning. Nya affärsmodeller växer fram där företag vill erbjuda funktioner, snarare än tjänster eller produkter. 

Politik hinder för återvinning av mineraler

Vi talar gärna om omställningen till ett hållbart samhälle, men det innefattar sällan hur vi hanterar resurser. När det gäller mineraler leder politiken mot ökat resursslöseri och inte tvärtom, visar Nils Johansson i sin doktorsavhandling, vid LiU.

Långsam färd mot hållbara städer

Många kommuner har ambitiösa mål när det kommer till hållbar stadsutveckling, men målen följs sällan av handling. Paul Fenton reder i sin doktorsavhandling ut varför.

Tio miljoner till cirkulär ekonomi

LiU-forskare har tagit hem två större forskningsprojekt inom området design och konstruktion för en värld där vi hushållar med, återvinner och återbrukar naturresurser. Båda drivs i nära samverkan med industrin.

Manar till kamp för biogasen

”Vi måste berätta för världen att vi redan i dag kan täcka 50 procent av EUs miljömål för transportsektorn med biobränslen”. Willy Verstraete, professor emeritus i Gent, manade till kamp på ATBEST biogaskonferens i Linköping.

Biogas lockar Johannesburg

Sydafrikanska Johannesburg vill bidra till att minska klimatpåverkan, lösa sina avfallsproblem och bli en grönare stad. I sitt sökande efter idéer och kunskap kom de till Linköping och professor Mats Eklund.

Samarbetsprojekt med cementföretag

Projektet analyser hur substitution av kalksten med olika bi-produkter från andra sektorer kunde förbättra miljöprestandan för cementproduktionen.

Ett hållbart Norrköping kräver nytänk

Gruvorna vi glömt bort

Metallpriserna stiger samtidigt som stora mängder koppar och andra metaller ligger nedgrävda i marken, bortglömda och till ingen nytta. Koncentrationen är störst i deponier och under städer. Nu utforskas framtidens gruvor.

Hennes kokbok kombinerar biogas och alger

Alyssa Blumenthal kom till LiU i september på ett Fulbright-stipendium. Nu är hon full av entusiasm över BRC, LiU, Sverige och energifrågor, men lämnar akademin för ett jobb i ett energiföretag hemma i New York.

Resurseffektiva biodrivmedel

Produktionen av biodrivmedel utgör viktiga delar i industriella system som utvecklas till att bli bioraffinaderier där många olika produkter produceras.

Tre Horisont 2020-projekt till LiU

Cirkulär ekonomi, resursutvinning ur deponier och universitetens regionala påverkan är tre projekt med LiU-deltagande som beviljats medel inom Marie Sklodowska Curie Actions.

Hållbarhet kräver korsvetenskap

Linköpings universitet fortsätter att gå på tvären. Sex nya professurer som driver världsledande forskning inom hållbarhetsområdet är målet för forskarnätverket LiU Sustainable.

Hållbara Norrköping

Ett forskningsprogram om hur urbana infrasystem kan förbättra möjligheterna till ett gott liv utan att kompromissa med hållbarheten.

Välkommen till urk:arnas värld

Vi fortsätter att utvinna metaller ur jordskorpan, med risker för människor och miljö, trots att bara hälften av vissa metaller vi redan utvunnit används. Björn Wallsten fann de oanvända metallerna i urk:arnas värld.

Megastäder jättemarknad för svensk miljöteknik

Visst finns det en jättemarknad för svensk miljöteknik i megastäder som Mexiko City. Men miljö och sociala frågor hänger tätt samman och det som fungerar bäst är teknik som anpassats till den mexikanska vardagen, visar en nyutkommen licavhandling.

Studenter presenterade affärsidéer på mässa

Normkritiska dockor, återanvändning av kaffesump, en trädgårdskupa för bin. Civilingenjörsstudenter som läst entreprenörskap har utvecklat affärsidéer som nyligen presenterades på en minimässa.

Samarbete ger bättre väg och järnväg

När det gäller infrastruktur gäller ”ju fler kockar desto bättre soppa”, konstaterar Sofia Lingegård, nybliven doktor vid LiU. Chansen  att tågen kommer fram i tid och vägarna håller ökar när aktörerna samarbetar.

Järn- och koppargruvan Norrköping

Samtidigt som protesterna mot såväl dagens gruvpolitik som minerallagen skallar allt högre prospekterar Björn Wallsten i sin licavhandling en helt annan typ av gruva - under centrala Norrköping.

Hållbara affärer

28 små och medelstora företag i regionen har under ett år fått  Almi- och forskarhjälp att staka ut framtida affärsstrategier med  hållbarhet i fokus. På LiU har Olof Hjelm och Anton Helgstrand drivit projektet.

Norrköping tar tag i transporterna

LiU-forskare, politiker, kommunala tjänstemän och lokala transportörer höll workshop kring hållbara transporter i Norrköping - ännu ett resultat från forskningsprogrammet Hållbara Norrköping.

Fossilfritt kräver ny myndighetsstruktur

Om vi ska få en fossilfri fordonsflotta till 2030 behövs både en större politisk vilja och en ny myndighetsstruktur, dundrade både LiU-professor Mats Eklund och Tekniska verkens Klas Gustafsson vid två skilda seminarier under Almedalsveckan.

Tio utmaningar för en hållbar stad

När Mats Eklund och Sara Gustafsson, professor respektive universitetslektor i industriell miljöteknik, gick igenom resultaten från forskningsprogrammet Hållbara Norrköping ledde det till tio utmaningar för en hållbar stad.

EU-miljoner till återtillverkning

Inom EU.s stora forskningssatsning Horizon 2020 läggs till en början 1,5 miljoner euro på att sätta Europa på kartan när det gäller återtillverkning. Erik Sundin leder den svenska delen av projektet.

Vallastaden behöver eldsjälar

Riktad utbildning, intensiv kommunikation, drivande eldsjälar och eget ägande är grundbultar för utvecklingen av hållbara lokala energisystem, visar LiU-forskare i en rapport.

Politiken missgynnar återvinning

Miljarder i statliga subventioner till gruvindustrin och pålagor på återvinning bidrar till att göra metallåtervinning olönsam, visar  LiU-forskaren Nils Johansson i en vetenskaplig artikel, nyligen publicerad i Resources Policy.

Fem faktorer för hållbara städer

Paul Fenton, doktorand på Avdelningen för industriell miljöteknik, har identifierat fem faktorer för en hållbar stadsutveckling. Men det som nu pågår är ohållbar utveckling, konstaterar han i sin licentiatavhandling.

Norrköping vill bli bäst på hållbarhet

Norrköping vill bli ett mönster för en hållbar stadsutveckling, med industrikombinatet på Händelö, nya hållbara stadsdelar och nytänkande när det gäller transporter. Forskare på LiU har bidragit med kunskaper i Hållbara Norrköping.

Gräv där du står

Det finns många goda skäl att gräva ut landets deponier efter värdefulla metaller. Ändå sker det inte. Nils Johansson har i sin licavhandling sökt en förklaring till varför vi hellre tittar mot världsrymden än gräver i vår egen soptipp.

Industriell symbios kan vara lösningen

Michael Martin, avdelningen för Industriell miljöteknik, visar i sin doktorsavhandling att industriell symbios kan vara en väg att nå EUs mål för biobränslen. Han presenterar också en metod att räkna ut bidragen från de enskilda företagen.

Metaller för miljarder på tippen

Framtidens gruvor kan finnas närmare än vi tror. Bara i deponin som finns på Gärstad avfallsanläggning i Linköping finns metaller värda tre miljarder svenska kronor, visar ett examensjobb från Linköpings universitet.

Linköping får biogascentrum

Med finansiering från Energimyndigheten, industrin och akademin startar nu satsningen på ett kompetenscentrum kring biogas på Linköpings universitet. Mats Eklund är blir centrumets vetenskapliga ledare.

Biogasen löste problemet

 ”Vi är bäst i landet på att producera biogas”, säger Bertil Carlsson, projektledare på Tekniska verken. Det hela startade med en utebliven naturgasledning, dieseldimma på Trädgårdstorget och för mycket organiskt material i avloppsvattnet.