Alyssa Blumenthal gillar kokböcker och att laga mat. Därför var steget inte så stort till att jämföra ingredienserna som behövs för att koka biogas vid ett pappers- eller massabruk, med ingredienserna för att få mikroalger att må bra och växa.
Hon har tagit fram det hon lite skämtsamt kallar en kokbok för biogas. I kokboken finns recept hur man kan kombinera rest-resurser från massa- och pappersbruken med produktion av mikoalger. För att växa behöver mikoalger vatten, ljus, koldioxid och några av de näringsämnen som finns som restprodukter vid massabruken. Av algerna kan man tillverka oljor, fetter och olika kemikalier. Restprodukten kan rötas till biogas tillsammans med de restprodukter som finns i massa- och pappersbrukens avloppsströmmar. Algerna ger då ett värdefullt näringstillskott till reaktorn.
– Det finns mycket att vinna på att kombinera olika tekniker. Vid pappers- och massabruken finns enormt stora flöden av resurser som kan ge större utrymme både för biogas och bioraffinaderier, säger hon.
Alyssa Blumenthal kom i kontakt med biogas när hon praktiserade på ett nationellt laboratorium i Illinois. Hon blev intresserad, hittade svenska Biogas Research Center, BRC, på nätet, fick kontakt med LiU-professorn Mats Eklund, sökte och fick ett Fulbright-stipendium. Sedan i september har hon forskat vid BRC och Avdelningen för industriell miljöteknik.
– I USA talas det inte så mycket om biogas, framför allt inte som fordonsbränsle, konstaterar hon.
Sedan hon väl fått upp ögonen för biogasen har intresset bara växt och inte bara för biogasen i sig utan också hur den kan bli en viktig resurs i det moderna samhället.
– Till en början användes biogas-reaktorerna bara för att bli av med organiskt avfall vid reningsverken, de senaste åren har biogas setts bara som ett fordonsbränsle, men det finns ju många användningsområden och möjligheter för biogasen, säger hon.
Tillsammans med Linda Hagman, doktorand vid Avdelningen för industriell miljöteknik, har hon ägnat de sista månaderna av sin Sverige-vistelse åt just bioraffinaderier och hur det är möjligt att kombinera resursströmmar vid pappers- och massabruk med resurser som finns i livsmedelsindustrin, i havet och i jordbruket.
– Det jag verkligen har lärt mig här är att tänka och se i system och att våga testa mina egna idéer. I USA är forskningen lite mera hierarkisk, som ung forskare får man delta i en professors projekt, men här har jag fått möjlighet att driva egna projekt och testa mina egna idéer, säger hon.
Något som först kändes lite läskigt när hon som 22-åring med en kandidat-examen (bachelor) i bagaget kom till ett nytt land, ett nytt universitet och helt nya arbetskamrater.
– Även om jag är ung så har mina tankar och idéer ett värde här, likaväl som doktorandernas och det uppskattar jag verkligen. Det har varit både roligt och utvecklande. Jag insåg efter ett tag att jag kan mera än jag själv trodde, det känns fantastiskt att inte bara få lära sig, utan också kunna bidra.
– Och jag har haft ett fantastiskt bra stöd av min handledare, Mats Eklund.
Mats Eklund i sin tur kan inte nog uttrycka vilken talangfull ung forskare Alyssa Blumenthal är och han är den förste att beklaga att hon snart packar väskan för att åka tillbaka till New York och ett jobb utanför forskarvärlden.
– Att forska var helt nytt för mig och väldigt spännande, så vi får se vad som händer längre fram, säger Alyssa Blumenthal, men jag kommer att arbeta vidare med frågor som rör energiförsörjning och miljö.
Ett prestigefullt stipendieprogram som grundades av senator William Fulbright och som finansieras bland annat av amerikanska utrikesdepartementet. Programmets syfte är att öka förståelsen mellan människor genom internationellt utbyte av människor, idéer och kunskap.
Fulbright Commission har även ett kontor i Stockholm med möjlighet att söka stipendier för master- eller doktorandstudier och forskarutbyte i USA.
Kokbok för biogas
Hon har tagit fram det hon lite skämtsamt kallar en kokbok för biogas. I kokboken finns recept hur man kan kombinera rest-resurser från massa- och pappersbruken med produktion av mikoalger. För att växa behöver mikoalger vatten, ljus, koldioxid och några av de näringsämnen som finns som restprodukter vid massabruken. Av algerna kan man tillverka oljor, fetter och olika kemikalier. Restprodukten kan rötas till biogas tillsammans med de restprodukter som finns i massa- och pappersbrukens avloppsströmmar. Algerna ger då ett värdefullt näringstillskott till reaktorn.
– Det finns mycket att vinna på att kombinera olika tekniker. Vid pappers- och massabruken finns enormt stora flöden av resurser som kan ge större utrymme både för biogas och bioraffinaderier, säger hon.
Alyssa Blumenthal kom i kontakt med biogas när hon praktiserade på ett nationellt laboratorium i Illinois. Hon blev intresserad, hittade svenska Biogas Research Center, BRC, på nätet, fick kontakt med LiU-professorn Mats Eklund, sökte och fick ett Fulbright-stipendium. Sedan i september har hon forskat vid BRC och Avdelningen för industriell miljöteknik.
– I USA talas det inte så mycket om biogas, framför allt inte som fordonsbränsle, konstaterar hon.
Många möjligheter för biogasen
Sedan hon väl fått upp ögonen för biogasen har intresset bara växt och inte bara för biogasen i sig utan också hur den kan bli en viktig resurs i det moderna samhället.
– Till en början användes biogas-reaktorerna bara för att bli av med organiskt avfall vid reningsverken, de senaste åren har biogas setts bara som ett fordonsbränsle, men det finns ju många användningsområden och möjligheter för biogasen, säger hon.
Tillsammans med Linda Hagman, doktorand vid Avdelningen för industriell miljöteknik, har hon ägnat de sista månaderna av sin Sverige-vistelse åt just bioraffinaderier och hur det är möjligt att kombinera resursströmmar vid pappers- och massabruk med resurser som finns i livsmedelsindustrin, i havet och i jordbruket.
– Det jag verkligen har lärt mig här är att tänka och se i system och att våga testa mina egna idéer. I USA är forskningen lite mera hierarkisk, som ung forskare får man delta i en professors projekt, men här har jag fått möjlighet att driva egna projekt och testa mina egna idéer, säger hon.
Vågar testa egna idéer
Något som först kändes lite läskigt när hon som 22-åring med en kandidat-examen (bachelor) i bagaget kom till ett nytt land, ett nytt universitet och helt nya arbetskamrater.
– Även om jag är ung så har mina tankar och idéer ett värde här, likaväl som doktorandernas och det uppskattar jag verkligen. Det har varit både roligt och utvecklande. Jag insåg efter ett tag att jag kan mera än jag själv trodde, det känns fantastiskt att inte bara få lära sig, utan också kunna bidra.
– Och jag har haft ett fantastiskt bra stöd av min handledare, Mats Eklund.
Mats Eklund i sin tur kan inte nog uttrycka vilken talangfull ung forskare Alyssa Blumenthal är och han är den förste att beklaga att hon snart packar väskan för att åka tillbaka till New York och ett jobb utanför forskarvärlden.
– Att forska var helt nytt för mig och väldigt spännande, så vi får se vad som händer längre fram, säger Alyssa Blumenthal, men jag kommer att arbeta vidare med frågor som rör energiförsörjning och miljö.
Fulbright programmet
Ett prestigefullt stipendieprogram som grundades av senator William Fulbright och som finansieras bland annat av amerikanska utrikesdepartementet. Programmets syfte är att öka förståelsen mellan människor genom internationellt utbyte av människor, idéer och kunskap.
Fulbright Commission har även ett kontor i Stockholm med möjlighet att söka stipendier för master- eller doktorandstudier och forskarutbyte i USA.
