Foto Anna Nilsen
Ger från hjärtat
Någon strävan att lägga pengar på ett hus i Spanien eller en ny bil har hon inte.
– Jag känner en glädje över att ha möjligheten att bygga upp ett kapital till sådant som ligger mig varmt om hjärtat, och det gör den affärsrättsliga forskningen och utbildningen vid LiU, säger Ingrid Arnesdotter. Pensioneringen från Linköpings universitet hindrar henne inte från att fortsätta vara engagerad i den affärsjuridiska utbildning hon tog initiativ till i början av 1990-talet. Det affärsjuridiska programmet, som sedan startade 1994, är det enda i sitt slag i Sverige, men har motsvarigheter i bland annat Tyskland och Danmark. Utbildningen är skräddarsydd för juristrollen inom företagsvärlden och inom myndigheter som bedriver eller reglerar näringsverksamhet. Programmet har dels en EU-inriktning där studenterna läser ekonomi, juridik samt ett av fackspråken tyska eller franska, dels en inriktning där fackspråken har utgått till förmån för mer juridik och ekonomi.
Ser en viktig koppling mellan juridik och ekonomi
Hon har själv både en ekonomexamen och en juristexamen i bagaget. Redan som ekonomistudent insåg hon att kopplingen mellan juridik och ekonomi var väsentlig för företagen, men också att det sambandet gavs för lite utrymme i utbildningen. När hon sedan studerade även juridik fann hon att kopplingen uppmärksammades ännu mindre i juristutbildningen. Hennes uppfattning om att det fanns ett glapp, ett utbildningsbehov att fylla, växte till en övertygelse under de sex år hon senare arbetade som chefsjurist i bankvärlden.
– Ekonomiredovisning är ett sätt att i efterhand ta reda på om företagets mål uppnåtts. Men om man vill vara proaktiv och ligga steget före i ett företag så räcker det inte med ekonomisk kunskap, då behövs även den juridiska kunskapen. Vilka mål vill företaget nå? Juridiken i företagsmiljö handlar om att i förväg se vilka juridiska alternativ som finns för att nå målen.
Driven och uppskattad pedagog
Ingrid Arnesdotter har varit en populär föreläsare på utbildningen och fått flera utmärkelser för sin pedagogiska ådra. Vad som gjort henne till en så uppskattad pedagog har hon många tankar kring. Däribland vikten av att sätta sig in i var studenterna själva befinner sig i kunskapsområdet så att hon har kunnat utgå därifrån. Foto Anna Nilsen
– Jag har försökt anknyta till deras kunskapsnivå så att de kan koppla samman den nya kunskapen med det de redan kan. På så vis blir lärandet sammanhållet, istället för spridda kunskaper som inte hänger ihop. Den egna drivkraften och glädjen är också central, menar hon.
– Det är viktigt att som lärare ha roligt själv, att man känner en glädje i att se studenterna lära sig, att se polletten trilla ner. Och hon har strävat efter att få studenterna att lära sig tänka.
– Jag har alltid betonat för dem att de ska sluta plugga och istället börja studera. Med det menar hon att pluggandet handlar om att ytligt ta in information utan att egentligen reflektera över och bearbeta det lästa. Om man studerar något, däremot, så leder det i bästa fall till kunskap genom att man bearbetar det nya man lär sig och kopplar samman det med tidigare kunskaper.
– Det här är något varje individ måste göra själv, det är på så sätt man lär sig. Dessutom är det mycket roligare att studera än att plugga för då får man vara kreativ, konstaterar Ingrid Arnesdotter i backspegeln av 40 år som lärare på olika utbildningar.
Trygga möjligheten att anställa doktorander
För henne har lärarjobbet känts angelägnare än egen forskning. Samtidigt är forskningen en förutsättning för utbildningar med hög kvalitet. Det är därför hon styr sin donation mot forskning inom det affärsrättsliga fältet. Hon har skänkt hundra tusen kronor till ”Affärsjuridiska fonden” som är en del av Jubileumsstiftelsen som inrättades 2015 i samband med LiU:s 40-årsjubileum. Pengarna ska användas för utvecklingen av en doktorandkurs med fokus på metoder för affärsrättslig forskning, eller som ett bidrag till finansieringen av en doktorandtjänst i affärsrätt. Ingrid Arnesdotter hoppas att fler bidrar till fonden som då kan utökas till andra områden av betydelse för den affärsjuridiska utbildningen, exempelvis utvecklingen av undervisningsformer eller pris för bästa uppsatser.
–Jag tänker att till exempel företag som har behov av affärsjuridisk utbildning och forskning skulle kunna vara intresserade av att donera. Vi behöver trygga möjligheten att anställa doktorander och rekrytera disputerade lärare för att upprätthålla en riktigt god standard på utbildningen.
Ingrids drivkraft att skänka pengar till en universitetsutbildning handlar framför allt om engagemang, samhällsintresse och en stark känsla för studenterna inom affärsjuridiken.
– Min man och jag har vad vi behöver. Nu kan jag stödja forskning och utbildning som jag ser som viktig för ett väl fungerande samhälle. Dessutom ser jag den affärsrättsliga utbildningen som mitt tredje barn, säger hon och ler.