Kan man verkligen ärva stress?

Arv och miljö är grunden till varför vi är som vi är. Att miljön påverkar oss är klart, men att den påverkan skulle kunna föras över till nästa generation har många tidigare sett som omöjligt.

Per Jensen, professor i etologi, med kycklingar Foto: Charlotte PerhammarÅr 2005 blir Per Jensen LiU-professor i etologi, det vill säga läran om djurs beteende. Tillsammans med en grupp biologer studerar han kycklingar och upptäcker att de faktiskt kan ärva beteenden som föräldrarna har lärt sig.

Forskarna låter höns växa upp i en miljö där dygnsrytmen varierar slumpmässigt. Djuren vet aldrig när de ska få mat eller vila. Det leder till att deras inlärningsförmåga blir klart sämre än hos andra höns. De stressade hönsen får sedan kycklingar med samma inlärningssvårigheter, trots att kycklingarna själva inte utsätts för någon stress. De blir behandlade på precis samma sätt som en kontrollgrupp. Skillnaden måste alltså bero på att hjärnan utvecklas annorlunda hos kycklingar som har stressade föräldrar. Mycket riktigt ser forskarna att genernas sätt att fungera har påverkats i hjärnan hos både de stressade föräldrarna och deras avkomma.

Per Jensen håller kyckling Foto: Charlotte PerhammarOmrådet kallas epigenetik, vid sidan av generna, och forskningen har vid det här tillfället just börjat ta fart i olika delar av världen. Forskarna vid LiU är tidigt ute och får mycket uppmärksamhet för sina resultat – och en del kritik. För medierna blir vinkeln ”LiU-forskare ifrågasätter Darwin” oemotståndlig, fast Per Jensen betonar att resultaten inte betyder att Darwin hade fel. Darwin själv uteslöt egentligen aldrig att inlärda beteenden kan gå i arv. Det är andra som senare har tolkat honom så.

I dag fortsätter arbetet och forskningen bedrivs i en stor och internationellt välrenommerad forskargrupp. Hönsen föds upp i universitetets egna hönshus vilket ger full kontroll från det att de avlas och kläcks. Forskarna har tillgång till avancerade laboratorier för olika typer av studier inom alltifrån beteende till molekylärbiologi. Gruppen är också en av få i världen som har röda djungelhöns, ”urhönan” som tamhönsen har utvecklats ifrån. Det ger möjlighet att avla fram korsningar och göra jämförelser mellan tamhöns och deras vilda förfäder.

Bland annat undersöker forskarna hur effekterna av stress varierar beroende på när i livet man utsätts för den. Resultaten kan få betydelse för hur djur behandlas i framtiden och i förlängningen ge nya kunskaper om hur sjukdomar ärvs bland människor.


Stressforskning öppnar för bättre djurhållning

LiU-forskare tar reda på vad som styr och formar personligheten hos höns och hur deras beteende påverkas av stress. Det är kunskap som kan förbättra djurhållningen. 

Mer om etologiforskningen

Fler berättelser från LiU