Sök på liu.se

LiU-forskare var tidigt ute med att visa att kycklingar kan ärva stress från föräldrarna, något man trott var omöjligt. I dag bedrivs forskningen i en stor och internationell välrenommerad forskargrupp.

Vad styr de många aspekterna på hur djur beter sig? Hur har det förändrats under domesticering, och vad berättar det om deras välfärd? Med fokus på kycklingar och hundar tar vi upp sådana frågor med hjälp av etologi, genetik och epigenetik.

Vi studerar domesticerade djur som hundar och hästar i deras interaktion med människor och hur människor och vardagsliv påverkar djuren på kort och lång sikt. Vårt fokus är på djurets beteende men också på hormonella förändringar.

Detta program behandlar djurs beteende och biologi i ett tillämpat perspektiv. Bland de teman som tas upp finns beteendefysiologi och genetik, stress, kognition, djurvälfärd och miljöberikning samt domesticeringens effekter på djurens beteende.

Minskad rädsla för människor kan vara drivkraften bakom de egenskaper som utvecklats sedan vilda djur blivit husdjur, visar forskning av etologer vid Linköpings universitet.

Forskarskolan Forum Scientium, en bro mellan medicin, naturvetenskap och ingenjörskonst, stimulerar kreativitet och en gemensam användning av idéer, kunskap och utrustning.

Vår forskning fokuserar på den genetiska grunden för domesticering, förvildning och beteende. Vi använder tvillingprocesserna för domestisering och förvildning för att hitta den genetiska grunden för komplexa egenskaper.

Hundars sociala förmåga att samspela med oss påverkas av gener som också tycks ha betydelse för människans beteende, enligt en ny studie av forskare vid LiU.

Forskare vid LiU har undersökt vad som händer med djurens arvsmassa när tamhöns anpassar sig till ett liv i det vilda. Är det samma process som domesticering, fast tvärtom? Nej, enligt studien.

Det finns en koppling mellan vuxna individers beteenden, personlighetsdrag och stimulans till lärande. Forskare vid LiU har låtit kycklingar genomföra en serie inlärningstester.