Klimatrisker krockar med intresset att bo nära vatten

Riskerna med att bygga hus nära vatten krockar ibland med ekonomiska och politiska intressen att bygga i attraktiva områden där människor vill bo. Kommunala tjänstemän och politiker slits mellan att ta klimatsäkra beslut och att anpassa sig till marknadens efterfrågan.

Det visar en studie som forskare vid Centrum för klimatpolitisk forskning (CSPR) har gjort. Inte minst under senare år har det blivit populärt att bygga hus nära vatten och att utveckla gamla hamnområden, som exempelvis i Malmö, Mariestad och Karlstad.

Det finns ett stort tryck från marknaden och många politiker vill, om möjligt, gå efterfrågan till mötes och på så vis göra kommunen attraktiv att bo i. Samtidigt ökar risken för översvämningar på grund av havsnivåhöjningar och extremväder. Forskarna har studerat hur östgötakommuner hanterar frågan om risker, sårbarhet och anpassning inför klimatförändringar. I studien ges exempel på två områden nära vatten där politikerna haft olika strategier; Kanaljorden i Norsholm och Lindö i Norrköping. Vad gäller Kanaljorden har de sagt nej till fortsatt planering bland annat med hänsyn till klimatrisker. Där har heller inte intresset varit så stort för en utbyggnad. I Lindö, däremot, där intresset för byggande är omfattande, har kommunen valt att gå vidare med projektering och istället satsat på att klimatsäkra området. Exempel på klimatsäkra åtgärder kan vara att höja upp marken, bygga vallar och att göra översvämningståliga konstruktioner.

 – Planerare och nämndpolitiker i svenska kommuner slits mellan olika ambitioner. Å ena sidan att ta ett långsiktigt ansvar för att bygga ett hållbart samhälle och ligga i klimatomställningens framkant. Å andra sidan att hitta praktiska och tekniska lösningar för att säkra planer som marknaden ser som önskvärda, säger Sofie Storbjörk, en av forskarna bakom studien.

Studien visar också att kopplingarna är svaga mellan översiktsplaner, detaljplaner och bygglov. Samhällsplaneringen är en viktig arena för lokal klimatanpassning, men när olika politiska nämnder hanterar frågorna skapar det olyckliga glapp, en bristande överblick och ökar risken för felprioriteringar.

– Både politiker och tjänstemän efterfrågar forum som tar sig an frågan om hur en framtida samhällsutveckling som är både hållbar och klimatsäkrad kan se ut. De vill också se hur den praktiska fysiska planeringen kan bidra till en sådan utveckling, säger Sofie Storbjörk.

Projektet där studien ingår heter Klimatförändringar: Sårbarhet och anpassningsförmåga i Östergötland.

2014-03-19

Publikation


Sofie Storbjörk och Mattias Hjerpe (2013). “Sometimes Climate Adaptation is Politically Correct”: A Case Study of Planners and Politicians Negotiating Climate Adaptation in Waterfront Spatial Planning. European Planning Studie DOI:10.1080/09654313.2013.830697


KontaktpersonerVisa/dölj innehåll