Min forskning illustrerar och problematiserar vilket avtryck klimatfrågor gör i praktisk policy, planering och beslutsfattande på olika samhällsnivåer. Vilka knäckfrågor försvårar eller förhindrar det praktiska arbetet? Hur kan förändring möjliggöras i riktning mot uppsatta mål och ambitioner? Hur kan vi säkerställa progression och acceleration av arbetet? Förutom forskningen är jag sedan 2018 en av ledamöterna i Nationella expertrådet för klimatanpassning som på uppdrag av regeringen har till uppgift att följa och utvärdera det nationella arbetet med klimatanpassning samt lämna förslag på inriktning och prioritering.
Tidiga studier om Klimatanpassning 2004-2015
Jag har arbetat med frågor om hur, när, varför och under vilka förhållanden klimatanpassning äger rum liksom vilka faktorer som hindrar respektive möjliggör anpassning sedan 2004. Tidiga studier visade utmaningar kring upplevt handlingsutrymme (vilja, engagemang, mandat, kompetens) att ta sig an klimatfrågan på kommunal nivå, att klimatanpassning kännetecknades av en teknisk fix snarare än försiktighetsprincipen, svårigheten att sätta rimliga och robusta säkerhetsmarginaler, att anpassning var händelsestyrd med begränsad långsiktighet och kontinuitet, bristande samverkan såväl vertikalt mellan lokala, regionala och nationella myndigheter och aktörer som horisontellt mellan sektorer där sektorskulturer, intresseanspråk och interna revirstrider kastar sten i maskineriet. Likaså visade studierna hur spänningar och konflikter mellan vattennära utvecklingsmål, bevarandeintressen och anpassningsbehov skapade problem för den praktiska klimatanpassningen.
När det gäller fysisk planering som arena för klimatanpassning visar studier mellan 2010-2015 att i detaljplaneringen sker avgöranden från ”fall till fall” och ställningstaganden kring klimatrisker beror mindre på faktiska klimatrisker än hur politiskt och ekonomiskt attraktivt ett område är. Vidare noteras svaga kopplingar inom plansektorn där översiktsplanearbete, detaljplanearbete och bygglovgivningen hanteras av olika politiska nämnder på ett sätt som skapar olyckliga glapp, bristande överblick och ökar risken för felprioriteringar. Trots att kommunerna å ena sidan efterfrågar strategiska riktlinjer för att få en bättre hantering av anpassningsfrågorna – exempelvis i attraktiva vattennära lägen – blir det också tydligt att det är svårt att i praktiken agera i enlighet med riktlinjerna. Eftersom tidigare lokaliseringar i vattennära lägen redan gjort kommunerna sårbara ses ingen anledning att undvika ytterligare vattennära byggande. Snarast sätts stor tillit till framtida tekniska anpassningsåtgärder för att säkra områden. Vidare noteras praktiska svårigheter avseende estetik, byggteknik och tillgänglighet vid konkret tillämpning av beslutade riktlinjer när de nya gränserna för vattennära byggande möter befintliga stadsstrukturer och byggnader. Detta påverkar riktlinjernas förhandlingsbarhet.
Urban klimatomställning och offentlig-privat samverkan 2013-2022
Mellan 2013-2022 har forskningsprojekten inriktats på betydelsen av urban klimatomställng. Integrering av klimatpolicy i strategisk översiktsplanering och konkret detaljplanering studerades i tre svenska kommuner med starkt engagemang i att sammanlänka utsläppsminsknings- och anpassningspolicy i sin fysiska planering (CLIPP). Det framgick tidigt att en stor utmaning för kommunernas arbete rörde inkludering av privata aktörer i klimatomställningsarbetet. Av denna anledning initierades delstudier kring samverkan mellan offentliga och privata aktörer och mer specifikt byggprojektörers roll i lokala stadsutvecklingsprojekt. Initialt genomfördes fallstudier av byggherresamverkan i Karlstad och (inom ramen för forskningsprojektet EXTRA om lokala klimatomställningsprocesser) i Norrköping. Eftersom begränsningar i samverkansprocesserna betonades starkt i intervjuer utformades även en delstudie som riktade ljuset på kollaborativa och regulativa samverkansprocesser i sex svenska kommuner med mer långvarig erfarenhet av samverkan för att säkerställa klimatsäkring av nya stadsdelar. Inom EXPECT-projektet utforskades specifikt betydelsen av urbana klimatanpassningsexperiment för att främja klimatomställning. Delstudier gjordes kring mångfunktionell dagvattenhantering, mångfunktionella kustskydd och vattennära arkitektur i form av flytande bostäder. Longitudinell urbana transformation studerades i svenska och norska föregångarkommuner inom ramen för det svensk-norska samarbetsprojektet TRANSFORM.
Aktuell forskning: klimatanpassning i befintlig bebyggd miljö 2020-
Mina pågående forskningsprojekt riktar huvudsakligen fokus på klimatanpassning i urban bebyggd miljö. Trots att klimatanpassningsarbetet gradvis ökar i världens länder så finns det ett dokumenterat glapp mellan vad som görs och vad som behöver göras. En accelererad klimatanpassning krävs för att möta de utmaningar som våra samhällen står inför till följd klimatförändringarna. Ett område där krafttag behövs är städers klimatanpassning. Städer är särskilt sårbara och en viktig arena för strategisk mobilisering av handling. För svenska städer är en knäckfråga idag möjligheten att genomföra de anpassningsåtgärder som krävs i den befintliga bebyggda miljön. I pågående forskningsprojekt utforskas fastighetsägarperspektiv och utmaningar för mångfunktionell urban klimatanpassning i befintlig miljö. Det handlar om att hitta sätt att navigera befintlig ansvarsfördelning, komplexa markägandeförhållanden och stigberoende urbana strukturer på ett klokt sätt.
Inom SAMBO - Stöd för Aktörssamverkan och Mångfunktionell Anpassning av Bostadsområden (Länsförsäkringar 2020-2024) berör min delstudie hur 10 svenska föregångarstäder proaktivt försöker möta klimatrisker i sin bebyggda miljö och hitta sätt att komma vidare i det praktiska arbetet genom såväl riktade anpassningsprojekt som passa-på-projekt. Därutöver behandlas frågan om vilken roll mångfunktionalitet spela i policy och praktik. Jag projektleder forskningsprojektet ”Att få anpassningsåtgärderna att fungera: nya lösningar för en accelererad klimatanpassning av den bebyggda miljön” (FORMAS 2024-2026) som riktas ljuset på nya innovativa lösningar för offentlig-privat samverkan och samfinansiering av åtgärder i befintlig urban miljö. Via kvalitativa fallstudier utforskas praktiska anpassningsexperiment med fokus på hur arbetet riggas och utvecklas avseende process och resultat, begränsande och möjliggörande faktorer samt hur knäckfrågor hanteras. Därutöver utforskas policylärdomar i samverkan med policyaktörer. Vidare medverkar jag i forskningsprojektet ”Vart är vi på väg? Operationalisering, incitamentsskapande och uppföljning av klimatanpassningsarbetet i Sverige” (FORMAS 2024-2026) som studerar hur den nationella policystyrningen kring klimatanpassning utformas och utvecklas i Sverige. Slutligen har jag även en mindre roll i projekten ”Mot mer klimatrobusta samhällsviktiga funktioner: lärande av konsekvenser av skyfall för svensk kommunal välfärd” (FORMAS 2004-2006) och ”RättvistVatten: Samverkan för rättvis vattenförvaltning i avrinningsområden - stresstest av torka och höga flöden för hållbar och multifunktionell användning av vatten” (FORMAS 2023-2026).
