Stödja styrning av städers klimatomställning och klimatarbete
På den lokala arenan brottas jag med frågan om hur man kan ”se” omställning; både inom organisationer och på det individuella planet. Det är svårt att skilja stegvis förändring från mer omvälvande omställning – här har forskningen ännu inget svar. Det gör det svårt att mäta omställning; vilka faktorer initierar den, upprätthåller den, bäddar in den och skalar upp den?
Klimatanpassa befintlig bebyggelse
Befintlig bebyggelse beskrivs ofta som särskilt svårt att anpassa på grund av exempelvis oklar ansvarsfördelning, bristande statlig styrning och finansiering samt tillgång till mark. I projektet "Stöd för aktörsamverkan och mångfunktionell klimatanpassning av bostadsområden" studeras hur fastighetsbolags förmåga att anpassa sin egendom kan stärkas. Klimatriskanalyser av större fastighetsbestånd har genomförts. De ligger till grund för en vägledning riktad till större fastighetsbolag. Projektet har också undersökt hur fastighetsbolag kan integrera klimatanpassning i sin verksamhet och hur villaägare, bostadsrättsföreningar och sårbara grupper inom äldreomsorg och förskola påverkas av extrema väderhändelser som skyfall och värmebölja.
Nya forskningsprojekt
Under 2024 startar tre nya forskningsprojekt. Projektet "Vart är vi på väg?" undersöker hur svenska myndigheter operationaliserat och följt upp mål för klimatanpassning samt hur styrresurser används för att skapa incitament för anpassning, dvs. att vi rör oss mot målen. Projektet "Att få anpassningsåtgärderna att fungera" studerar sex nya lösningar för en accelererad klimatanpassning av den bebyggda miljön som inbegriper samverkan mellan fastighetsägare och kommunala aktörer skapande. Projektet "Mot mer klimatrobusta samhällsviktiga funktioner" syftar till att stärka det samhälleliga lärandet om hur skyfall påverkar svensk kommunal välfärd genom fallstudier i Gävle och andra svenska städer.
Internationell klimatstyrning
På den internationella klimatstyrningens arena har jag tidigare undersökt vilka aktörer (statliga och icke-statliga) som deltar, vad de gör och vad de vill uppnå. Här har vi utvecklat nya begrepp exempelvis styrprofiler och metoder. Vi använder oss framför allt av den världsunika enkätstudien: Internationella förhandlingsbarometern som mäter klimatförhandlares och klimatexperters uppfattningar om klimatpolitiska frågor och ledarskap. Enkäter i kombination med intervjuer och dokumentstudier möjliggör spännande och nya analyser. Forskningen används bland annat av FN:s klimatsekretariat och flera länders förhandlingsdelegationer.
