Fotografi av Mattias Hjerpe

Mattias Hjerpe

Biträdande professor

Jag forskar om städers klimatomställning och klimatanpassning. Omställning är svårt att upptäcka och styra. Jag undersöker hur olika aktörer i städerna styr klimatomställning exempelvis hur klimatarbetet initieras, upprätthålls skalas upp.

Mer hållbara och klimatkompatibla samhällen

Min forskning handlar om klimatomställningens arenor och aktörer i lokal politik och planering.  

Stödja styrning av städers klimatomställning och klimatarbete

På den lokala arenan brottas jag med frågan om hur man kan ”se” omställning; både inom organisationer och på det individuella planet. Det är svårt att skilja stegvis förändring från mer omvälvande omställning – här har forskningen ännu inget svar. Det gör det svårt att mäta omställning; vilka faktorer initierar den, upprätthåller den, bäddar in den och skalar upp den? 

Klimatanpassa befintlig bebyggelse

Befintlig bebyggelse beskrivs ofta som särskilt svårt att anpassa på grund av exempelvis oklar ansvarsfördelning, bristande statlig styrning och finansiering samt tillgång till mark. I projektet "Stöd för aktörsamverkan och mångfunktionell klimatanpassning av bostadsområden" studeras hur fastighetsbolags förmåga att anpassa sin egendom kan stärkas. Klimatriskanalyser av större fastighetsbestånd har genomförts. De ligger till grund för en vägledning riktad till större fastighetsbolag. Projektet har också undersökt hur fastighetsbolag kan integrera klimatanpassning i sin verksamhet och hur villaägare, bostadsrättsföreningar och sårbara grupper inom äldreomsorg och förskola påverkas av extrema väderhändelser som skyfall och värmebölja.

Nya forskningsprojekt

Under 2024 startar tre nya forskningsprojekt. Projektet "Vart är vi på väg?" undersöker hur svenska myndigheter operationaliserat och följt upp mål för klimatanpassning samt hur styrresurser används för att skapa incitament för anpassning, dvs. att vi rör oss mot målen. Projektet "Att få anpassningsåtgärderna att fungera" studerar sex nya lösningar för en accelererad klimatanpassning av den bebyggda miljön som inbegriper samverkan mellan fastighetsägare och kommunala aktörer skapande. Projektet "Mot mer klimatrobusta samhällsviktiga funktioner" syftar till att stärka det samhälleliga lärandet om hur skyfall påverkar svensk kommunal välfärd genom fallstudier i Gävle och andra svenska städer.  

Internationell klimatstyrning

På den internationella klimatstyrningens arena har jag tidigare undersökt vilka aktörer (statliga och icke-statliga) som deltar, vad de gör och vad de vill uppnå. Här har vi utvecklat nya begrepp exempelvis styrprofiler och metoder. Vi använder oss framför allt av den världsunika enkätstudien: Internationella förhandlingsbarometern som mäter klimatförhandlares och klimatexperters uppfattningar om klimatpolitiska frågor och ledarskap. Enkäter i kombination med intervjuer och dokumentstudier möjliggör spännande och nya analyser. Forskningen används bland annat av FN:s klimatsekretariat och flera länders förhandlingsdelegationer.

Forskning

Forskningsprojekt

Icke-statliga-aktörer

Icke-statliga aktörer i internationellt klimatsamarbete

Icke-statliga aktörer, som företag och organisationer, medverkar vid FN:s klimatförhandlingar i olika styrgrupper och med sidoarrangemang. I det här forskningsprogrammet studeras dessa aktiviteter och vilken inverkan de har.

Bild på solceller. Picture on suncell

Att följa och synliggöra hur städer ställer om

Dagens städer behöver ställas om i en klimatsäker, klimateffektiv och ekologiskt hållbar riktning. Det handlar om allt från att anpassa dagvattensystemen till det förändrade klimatet. Det här projektet gör den pågående omställningen synlig.

Bild på hus vid vatten

Lokal klimatomställning

Projektet identifierar nyckelfaktorer och åtgärder för att åstadkomma ett mer effektivt klimatomställningsarbete.

Det globala knytkalaset.

Det globala knytkalaset

Det internationella klimatsamarbetet ska bygga på länders föreslagna åtaganden, enligt de nya riktlinjerna i Parisavtalet 2015. I det här projektet jämförs staters klimatpolitiska åtaganden och sätts i relation till deras olika förutsättningar.

Klimatfrågors integrering i lokal policy och planering, CLIPP

Urbana experiment för klimatomställning (EXPECT)

Många städer söker nya lösningar för att möta klimatförändringarna. Det kan handla om allt från översvämningsbara torg till flytande hus och konstgjorda arkipelager. Vi drar lärdomar om hur experiment initieras och hur lösningar kan spridas vidare.

Människor umgås i en park. Bild: Mostphotos.

Stöd för aktörssamverkan och mångfunktionell anpassning av bostadsområden

Projektet syftar till att stärka fastighetsägares förmåga att klimatanpassa befintlig bebyggelse. Vi studerar hur klimatsårbarhet analyseras i olika fastighetsbestånd och hur bostadsområden kan klimatanpassas samtidigt som boendes mervärden ökar.

Klimatpolitisk forskning

Forskning i korthet

Publikationer

Publikationer

2023

Viktor Sköld Gustafsson, Mattias Hjerpe, Gustav Strandberg (2023) Construction of a national natural hazard interaction framework: The case of Sweden ISCIENCE, Vol. 26, Artikel 106501 Vidare till DOI

2022

Sofie Storbjörk, Mattias Hjerpe (2022) Stuck in experimentation: exploring practical experiences and challenges of using floating housing to climate-proof waterfront urban development in Sweden Journal of Housing and the Built Environment, Vol. 37, s. 2263-2284 Vidare till DOI
Anna Malmquist, Mattias Hjerpe, Erik Glaas, Hulda Karlsson, Tina Lassi (2022) Elderly Peoples Perceptions of Heat Stress and Adaptation to Heat: An Interview Study International Journal of Environmental Research and Public Health, Vol. 19, Artikel 3775 Vidare till DOI
Erik Glaas, Mattias Hjerpe, Elin Wihlborg, Sofie Storbjörk (2022) Disentangling municipal capacities for citizen participation in transformative climate adaptation Environmental Policy and Governance, Vol. 32, s. 179-191 Vidare till DOI

2021

Sofie Storbjörk, Mattias Hjerpe (2021) Climate-proofing coastal cities: What is needed to go from envisioning to enacting multifunctional solutions for waterfront climate adaptation? Ocean and Coastal Management, Vol. 210, Artikel 105732 Vidare till DOI

CV

Examina 

2014
Universitetslektor, Linköpings universitet

2012
Docent, Tema Vatten i Natur och Samhälle, Linköpings universitet

2005
Filosofie doktor, Linköpings universitet

 

 


Forskningsledare

  • Stöd för aktörssamverkan och mångfunktionell klimatanpassning av bostadsområden (2020-present)
  • Exploring Urban Climate Transitions in the Making (2015-2019)
  • Director of the Centre for Climate Science and Policy Research (2014-2019)
  • International Negotiations Survey, INS (2007-2015)
  • Climate Policy and Sustainable Development, CSPR research area (2010-2015)
  • Baltic Challenges and Chances for local and regional development generated by Climate Change, EU Baltic Sea Region Programme, 2008-2012

CV

Ladda ner CV

Nyheter

En grön fot.

Forskning kring hållbar utveckling får 14,7 miljoner

Det statliga forskningsrådet, Formas, delar ut totalt 630 miljoner kronor i stöd till 189 forskningsprojekt inom hållbar utveckling. Fem forskare vid Linköpings universitet får pengar.

Översvämning

Klimatanpassning av bostadsområden får 11 miljoner

Forskare vid LiU ska undersöka hur fastigheter i Linköping och Norrköping kan rustas för extrema väderhändelser, som skyfall och värmeböljor. Projektet tilldelas 11 miljoner kronor från Länsförsäkringars forskningsfond.

samarbete mellan Liu och Norrköpings kommun

Så ska staden bli mindre sårbar vid klimatförändringar

Årets varma sommar ger oss en föraning om hur det kan bli när klimatet förändras. I ett forskningsprojekt har några engagerade klimatforskare samarbetat med ett lika engagerat Norrköpings kommun kring klimatanpassning. Det har lett till goda idéer.

Relaterade verksamheter