Hem

Kultur för och av barn

Visuell och etnografisk studie av barnmuseum, tema- och nöjesparker och experimentverkstäder. Syftet med studien har varit att öka kunskapen om hur barn (4-12 år) använder den institutionella kultur vuxna skapar för dem. Studien visar bland annat att barnkultur ofta konsumeras som familjeaktiviteter och att barnkultur är ett viktigt för hur man skapar familj men också att besök till de studerade platserna är en del av ett större vardagsliv.

Projektet har en internationell karaktär som tydligast framkommer i valet av de fem olika barnkulturella etablissemang som har studerats: barnmuseum (Children's Museum of the Arts i New York och Please Touch Museum i Philadelphia, USA), tema- och nöjesparker (Astrid Lindgrens Värld och Liseberg) och Science Centres (Fenomenmagasinet). Vad händer när barn och deras familjer besöker dessa institutioner? Vilka värden och värderingar ligger till grund för verksamheterna, vilka värden tilldelar barn och föräldrarna platserna, vilka pengar spenderar de och vad gör just dessa platser till platser för barn? 

Ett mål med studien var att undersöka hur kultur/kulturarv, underhållning och konsumtion möts i barnkulturen och vilka föreställningar om barn och barndom som skapas i dessa processer. Vad är kultur för barn och för vem finns den egentligen? Det handlar med andra ord om att lyfta fram ny kunskap som gör det möjligt att reflektera kring frågor om vilken sorts kultur som förmedlas till barn, på vems villkor och varför.

Finansieringen av projektet är avslutad. Projekt nr (VR-HU Dnr 2009-2384)

 

Kunskap som genererats genom projektet

  • Två nya teoretiska barnkultur begrepp: ”den rör(l)iga barnkulturen” och ”child culture multiple”. Barnkulturens komplexitet.
  • Etablerat begreppet ”culture parent” eller ”kulturförälder”
  • Belyst forskningsmetoders betydelse för hur vi forskar kring barnkultur
  • Barnkulturens materialitet (pengar, geografi, plats, objekt) och dess betydelse för kulturutövandet
  • Barnkultur och konsumtion som ett sätt att ”göra” familj
  • Barnkultur som en del av vardagsliv och turism
  • Barnkulturens roll som nöje, känsla, fantasi, underhållning och lärande
  • Den nordamerikanska finansiering av barnkultur

Publikationer

Projektet är avslutat men vi fortsätter publicera artiklar.

  • Cardell, David (2015). Family Theme parks, happiness and children's consumption: From roller-coaster to Pippi Longstocking (Diss). Linköping Studies in Arts and Science, No. 654. Linköping: Linköping Univ.

  • David Cardell (2013). ’Tema- och nöjesparker: drivkrafter och definitioner’, i Syssner, Josefina & Kvarnström, Lars (red.). Det turistiska fältet och dess aktörer. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

  • Cardell, David and Sparrman, Anna (2012) Enacting money at an amusement park. In Anna Sparrman, Bengt Sandin and Johanna Sjöberg eds. Situating child consumption: Rethinking values and notions of children, childhood and consumption, pp. 115-132. Lund: Nordic Academic Press.

  • Economou, K, Lindgren, A-L. (accepted, in press). Childhood re-edits: Challenging norms and forming lay professional competence on YouTube, Journal of Aesthetics and Culture (themed issue on Visual Frictions).

  • Lindgren, A-L & Sparrman, A (2014). Blogging Family-like Relations when visiting Theme and Amusement Parks: The Use of Children in Displays Online, Culture Unbound, Vol 6, Article 55, 997-1013. DOI: 10.3384/cu.2000.1525.146997.

  • Lindgren, A-L, Sparrman, A, Samuelsson, T, and Cardell, D. (2015). Enacting (real) fiction: Materializing childhoods in a theme park, Childhood, 22(2): 171-186.

  • Samuelsson, Tobias (2014) Barns handlingsutrymme i ett alltmer institutionaliserat vardagsliv - Ett barndomssociologiskt perspektiv. I Larsson, Hans Albin (red.) 14 röster kring samhällstudier och didaktik. Jönköping: Samhällsstudier & didaktik. (s. 95-115)

  • Samuelsson, T, Sparrman, A, Cardell, D, and Lindgren, A-L. (2015). The active, competent child, capable of autonomous action: an inherent quality or the outcome of a research process? AnthropoChildren. Perspectives ethnographiques sur les enfants & l'enfance / Ethnographic Perspectives in Children & Childhood, Issue 5,

  • Sparrman, A., Cardell, D., Lindgren, A-L, Samuelsson, T. (2017). The ontological choreography of (good) parenthood, In A. Sparrman, A. Westerling, J. Lind and K. I. Dannesboe (eds.), Doing good parenthood: Ideal and practices of parental involvement, pp. 113-126. London: Palgrave.

  • Sparrman, A., Samuelsson, T., Lindgren, A-L. and D. Cardell (2016). The ontological practices of child culture. Childhood, 23(2): 255-271.
    Sparrman, Anna (2011) Barnkulturens sociala estetik. Locus, 3: 25-44.

Kontakt

Forskningsledare

Fotografi av Anna Sparrman

Anna Sparrman

Professor

Taggar