annsp60

Anna Sparrman

Professor

I min forskning förenas teorier om visuell kultur med barn, konsumtion, barnkultur och sexualitet. Fokus är på hur normer, värderingar och värden skapas i mötet mellan, barn, vuxna och den materiella världen i barns vardagslivs praktiker.

Visuell kultur och barns kulturarv 

Den forskning jag bedriver hålls samman av ämnet och begreppet visuell kultur (visual culture och visual studies). Som samhällsteori ifrågasätter och analyserar visuell kultur det förgivettagna kring visuella vardagliga sociala och kulturella praktiker. Exempelvis är frågor om vilka normer och värderingar som skapas och reproduceras via det visuella: Vem får titta vem och vem får synas i vårt samhälle?

Visuell kultur handlar med andra ord inte enbart om bilder utan även om blickar, objekt, institutioner och om hur människor använder visuell kultur i sitt vardagsliv. Jag forskar kring visuell kultur genom att kombinera barnkultur, konsumtion, sexualitet, materialitet, barn och barndom och visuella forskningsmetoder. Jag är speciellt intresserad av hur de skär och skaver mot varandra.

Barn och barndom

Vad är ett barn? Det kan tyckas vara en simpel fråga. Ändå visar barnforskningen att både barn och barndom är något som ”görs” i och genom praktiker. Hur barn ”görs” både av barn själva och genom det imaginära barnet är fokus för min forskning. Teoretiskt har jag utvecklat begreppet Child Studies Multiple. Det här begreppet öppnar upp för att bedriva forskning som stannar med barn som instabila, föränderliga, hybrida och komplexa. Child Studies Multiple ifrågasätter förgivettagna idéer om att barn är solida och universella och utgår istället från att barns liv är heterogena och multipliceras åt olika håll och riktningar. Child Studies Multiple kombinerar teorier från barn- och barndomsforskningen med visuell kultur, Science and Technology Studies (STS), Actor Network Theory (ANT) och posthumanism. I den forskning jag bedriver arbetar jag framförallt med åldersgruppen 6-12 år. Fokus är på hur barn och barndom ”görs” i olika praktiker av såväl barn som vuxna.

Forskningsprojekt

Forskningsfält

närbild av kameralins

Visuell metod

Metodologiskt arbetar jag med (visuell) etnografi, foto-eliciterade fokusgruppsdiskussioner, bildanalys av bilder från alla genrer, GPS visualiseringar och bilder från internet.

Ett annat intresse är forskningsmetoders produktivitet, det vill säga vad metodologiska dilemman kan berätta och lära oss om de ämnen vi forskar kring. Vad kan exempelvis etnografiska metoder berätta om barnkultur, sexualitet och digital bildanvändning? Fokus är på att bedriva forskning om forskning. Teoretiskt/metodologiskt kombinerar jag i det analytiska arbetet visuell kultur med idéer från Science and Technology Studies (STS) och Deleuze.

Publikationer:
Sparrman Anna (2020) Att analysera bilder Metodologi, s. 205-222, Sparrman, Anna (2014). Access and gatekeeping in researching children’s sexuality: Mess in ethics and methods. Sexuality & Culture, 18(2): 291-309.

Videopresentation

Anna Sparrman berättar om sin forskning om barn, konsumtion, barnkultur och sexualitet

I Anna Sparrmans forskning kombineras teorier om visuell kultur med barn, konsumtion, barnkultur och sexualitet. Hon tar upp hur normer och värderingar antas mellan barn, vuxna och den materiella världen i barns vardagspraxis. Videon är på engelska.

Publikationer

2024

Anna Sparrman (2024) Barn, visuell kultur och vardagssexualitet Sexualitet, identitet och relationer i skolan: F-6 och fritidshem, s. 73-94 (Kapitel i bok, del av antologi)
Anna Sparrman (2024) Unlearning the child: An ontological politics outlook Educational Philosophy and Theory (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI
Myung Hwa Baldini, Rebecka Tiefenbacher, Effrosyni Terzoglou, Joacim Strand, Veronica Hällqvist, Emilia Holmbom Strid, Olga Anatoli, Anna Sparrman, Marek Tesar (2024) Listening to children and young people in Sweden: Practices, possibilities, and tensions Global Studies of Childhood, Vol. 14, s. 214-226 (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI

Child Studies multiple - Collaborative play for thinking through theories and methods

This text is an exploration of collaborative thinking and writing through theories, methods, and experiences on the topic of the child, children, and childhood. It is a collaborative written text (with 32 authors) that sprang out of the experimental workshop Child Studies Multiple. The workshop and this text are about daring to stay with mess, “un-closure” , and uncertainty in order to investigate the (e)motions and complexities of being either a child or a researcher.

Culture Unbound

Through the looking-glass: Alice and Child Studies Multiple

This is NOT an article about Alice in Wonderland. It is about the figure of Alice-the-child and an exploration of the contemporary theoretical research field of Child Studies. What if, I ask, Lewis Carroll’s Alice had been one of the sources drawn upon when forming child research theories? The idea is to explore how the fictive child character Alice in Wonderland enacts key theoretical concepts in Child Studies. Out of this exploration grows the idea of Child Studies Multiple.

Through the looking-glass

Children’s sexual citizenship Changing notions of the sexual child

“It seems as though a dark view of children and sexuality has arisen since the political changes of the 1980s. Our own contemporary worries about the omnipresent paedophile limits the case for sexual citizenship for children because it refutes the political space and agency that needs to be created for this to happen.”

Anna Sparrman, “Children’s sexual citizenship: Changing notions of the sexual child” in Changing Childhoods, 22 September 2020. 

Making culture - Children’s and young people’s leisure cultures

Making culture is a research anthology focusing on children’s and young people’s leisure culture. Nineteen researchers from the Nordic countries have been invited by the Nordic Agency for Cultural Policy Analysis (Kulturanalys Norden) to explore, describe and analyse how children and young people act as cultural ‘doers’. The anthology provides researchers, policymakers and practitioners with insights and analyses on children’s and young people’s culture.

Ladda ner eller beställ boken

Making culture

Artiklar

Strimman: Barns bilder berättar

Inspelad föreläsning

Barn skapar bilder i många olika sammanhang i sina vardagsliv och deras bilder hamnar i allt från utställningar, teckningstävlingar, lådor på vinden, BVC-journaler, hemma på väggen och på sociala medier. Vissa av bilderna hamnar också på arkiv eller museer där de bevaras för framtiden som en del av barns kulturarv. På olika sätt blir barns bilder en del av vår samtid och berättelser om dem själva, vad det innebär att vara barn och om världen.

Med utgångspunkt i samarbetet mellan ett forskningsprojekt om barns bildskapande och Svenskt barnbildarkiv vill vi i den här föreläsningen lyfta frågan om betydelsen av barns bilder för vår samtid och framtid. Vad kan barns bilder berätta? Varför är de viktiga som samhällsberättelser.

Karin Isaksson, arkivarie på Svenska Barnbildarkiv, Eskilstuna, och Anna Sparrman, professor vid Tema Barn föreläser.

CV

CV, uppdrag & nätverk

CV i korthet

  • 2021-2025
    Professor II i barnkultur vid Institutt for kunstfag og kulturstudier, Högskolan Innlandet, Norge.
  • 2021-2023
    Proprefekt vid Institutionen för Tema
  • 2013
    Professor vid tema Barn, Linköpings universitet
  • 2009
    Docent i tema Barn, Linköpings universitet
  • 2002
    Filosofie doktor i tema Barn, Linköpings universitet

Samverkan och forskningsuppdrag 

  • Advisory board för the Childism Institute
  • Editorial board för Childhood
  • Advisory board för forskningsprojektet “(Re)configuration of parenthood: Political agendas entangling everyday family life”, Roskilde University

 

Forskningsplattformar

ResearchGate/Anna Sparrman

LinkedIn/Anna Sparrman

AcademiaNet




Tidigare uppdrag

Scientific Advisory Panel för MISTRA-SAMS

Video

 

I media


Handledning 

Organisation