Linköpings universitets historia

År 1975 fick Linköping sitt universitet, det sjätte i Sverige. Sedan dess har verksamheten vuxit och Linköpings universitet, LiU, har expanderat till både Norrköping och Stockholm.

Linköping har en lång historia som lärdomsstad. På medeltiden fanns en skola knuten till Domkyrkan med rika internationella kontakter och ett eget studenthem i Paris. År 1627 blev Katedralskolan Sveriges tredje gymnasium och 1843 började folkskollärarseminariet sin verksamhet. I Norrköping grundades Sveriges första förskollärarutbildning, Fröbelinstitutet, 1902.

Från högskola till universitet

Det var på 1960-talet som det som skulle bli Linköpings universitet började ta form. Det svenska universitets- och högskoleväsendet höll på att byggas ut och 1965 beslutade riksdagen att Linköping skulle få en universitetsfilial och en teknisk och medicinsk högskola.

Hösten 1967 startade universitetsfilialen i lokaler i centrala Linköping, bland annat en gammal linnefabrik. Där kunde de första studenterna läsa kurser inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap. Två år senare, 1969, drog den tekniska och medicinska högskolan igång sin verksamhet.

Nya lokaler var på gång och 1970 kunde utbildning och forskning börja flytta ut till det nybyggda Campus Valla, en bit från centrum. A-huset och B-huset var de byggnader som först stod klara. Samma år slogs hela verksamheten samman till Linköpings högskola, med teknisk, medicinsk och filosofisk fakultet.

Den nya högskolan var först i Sverige med att kunna erbjuda utbildningar till civilingenjör i industriell ekonomi respektive teknisk fysik och elektroteknik, båda med start 1969. Några år senare, 1975, startade även Sveriges första civilingenjörsutbildning i datateknik.

1975 var också året då Linköpings högskola blev Linköpings universitet, det sjätte i Sverige. I samband med högskolereformen 1977 fördes även lärarutbildningarna till universitetet.

Tvärvetenskap och problembaserat lärande

Linköpings universitet har från början arbetat med förnyelse av utbildning och forskning. Institutionen för Tema bildades 1980 och innebar något nytt och oprövat i den svenska forskarvärlden. Arbetet organiserades i tvärvetenskapliga teman, som Teknik och social förändring och Vatten i natur och samhälle, där forskare kunde mötas över ämnesgränserna och tillsammans angripa komplexa problem. LiU var också först i Sverige med att inrätta forskarskolor för doktorander, en för varje tema. Modellen har sedan spritts till andra delar av universitetet och även blivit en nationell framgång.

År 1986 föddes Hälsouniversitetet – en gemensam organisation för statlig och landstingskommunal vårdutbildning. Hälsouniversitetet var först i Sverige med problembaserat lärande – PBL – på sina utbildningar och först i världen med kliniska undervisningsavdelningar där studenterna fick behandla riktiga patienter.

Expansion i Norrköping – och Stockholm

Sanna drömmar invigning Kåkenhus 1998Foto: Per Wichmann

En viktig milstolpe i universitetets historia var invigningen av Campus Norrköping 1997. LiU hade redan tidigare haft vissa utbildningar förlagda till Norrköping, men nu utökades antalet studieplatser kraftigt som en del i regeringens satsning på att bygga ut högskoleutbildningen. Gamla fabriksbyggnader i Industrilandskapet fick nytt liv då de fylldes med lärosalar, laboratorier, bibliotek och caféer.

Att Linköpings universitet även skulle expandera i Stockholm stod klart när den anrika Carl Malmstens skola sökte en samarbetspartner inom den akademiska världen. År 2000 blev Malmstens utbildningar i möbeldesign och hantverk en del av LiU. Efter närmare 60 år på Södermalm flyttade Malmstens hösten 2009 in i nya lokaler på Lidingö och LiU fick ett fjärde campus.

Läs mer

Den svenska högskolans historia, Universitetskanslersämbetet

Från 1972 till 2012: Ett universitet - två världar av Curt Karlsson

Boken LiU – ungt universitet på väg av Christer Knuthammar och Eli Hjorth Reksten (tryckt bok, Linköpings universitet, 2013)

Alla hedersdoktorer vid LiU