– Inom både bygg- och återvinningsindustrin saknas en taktisk nivå för planering. De är duktiga på att planera det dagliga, men för att resurserna ska användas effektivt behöver man lyfta sig ovanför det operativa, säger Anna Fredriksson, universitetslektor i bygglogistik.
– Byggprojekten är självstyrande enheter på samma vis som återvinningsfilialerna.
Foto: _Thor_Balkhed
Lärdomar man drar stannar där de uppkommer och det finns ingen kunskapsöverföring mellan de olika byggprojekten respektive mellan återvinningsfilialerna. Det gör att även de stora företagen i många fall fungerar som om de vore flera småföretag, förklarar Anna Fredriksson.
Hon ger ett enkelt exempel: En strukturerad och god planering kan göra det möjligt för flera byggplatser att dela på en byggkran, som kanske bara behövs en vecka på vardera stället.
Målet är ökad effektivitet och lägre byggkostnader.
Engagerade i projektet är, förutom forskare vid Linköpings universitet, Chalmers och Chalmers industriteknik, även byggföretagen NCC och Arcona, Rangsells inom återvinningsindustrin samt de två it-företagen Optimity och Vico software.
– Det finns fungerande it-stöd och processer för andra branscher, men i projektet ska vi utveckla det vidare så att det fungerar även för bygg- och återvinningsbranscherna, säger Anna Fredriksson.
RePlan startade i januari i år, löper ut vid årsskiftet 2017/18 och drivs inom Vinnovas satsning på utmaningsdriven innovation. Den totala budgeten ligger på runt nio miljoner kronor varav Vinnova står för cirka 4,2 miljoner kronor.
Kunskapsöverföringen uteblir
Det finns stora likheter mellan bygg- och återvinningsindustrin. På den högsta nivån finns strategiska översiktsplaner som gäller för hela företaget och det finns en fungerande planering på den operativa nivån, hur saker rent praktiskt ska gå till. Men den taktiska mellannivån saknas.– Byggprojekten är självstyrande enheter på samma vis som återvinningsfilialerna.
Foto: _Thor_Balkhed
Lärdomar man drar stannar där de uppkommer och det finns ingen kunskapsöverföring mellan de olika byggprojekten respektive mellan återvinningsfilialerna. Det gör att även de stora företagen i många fall fungerar som om de vore flera småföretag, förklarar Anna Fredriksson.Hon ger ett enkelt exempel: En strukturerad och god planering kan göra det möjligt för flera byggplatser att dela på en byggkran, som kanske bara behövs en vecka på vardera stället.
Målet är ökad effektivitet och lägre byggkostnader.
RePlan pågår i två år
Projektet RePlan ska under två år dels hitta fungerande processer för planering och implementering, dels ta fram it-stöd. Resultatet ska också hinna införas och testas inom något område.Engagerade i projektet är, förutom forskare vid Linköpings universitet, Chalmers och Chalmers industriteknik, även byggföretagen NCC och Arcona, Rangsells inom återvinningsindustrin samt de två it-företagen Optimity och Vico software.
– Det finns fungerande it-stöd och processer för andra branscher, men i projektet ska vi utveckla det vidare så att det fungerar även för bygg- och återvinningsbranscherna, säger Anna Fredriksson.
RePlan startade i januari i år, löper ut vid årsskiftet 2017/18 och drivs inom Vinnovas satsning på utmaningsdriven innovation. Den totala budgeten ligger på runt nio miljoner kronor varav Vinnova står för cirka 4,2 miljoner kronor.
