Prisregn över Againity

Här är årets miljöteknikprofil 2016, vinnare av Skapa-priset i Östergötland 2015 och vinnare av Nordic Cleantech Open 2016. Som om inte det var nog fick Againity även en åtråvärd plats på 33-listan, Ny Teknik och Affärsvärldens lista över de 33 hetaste teknikföretagen.

David Frykerås och Joakim WrenFoto: Peter HolgerssonBakom det blott tre år gamla företaget Againity finns entreprenören och före detta flygteknikern David Frykerås och Joakim Wren, universitetslektor i mekanisk värmeteori och strömningslära vid LiU.

– Vi har arbetat hårt för detta och det är verkligen roligt med all uppmärksamhet och uppskattning, säger Joakim Wren.

Men han är också noga med att inte ta ut några segrar i förskott.

– Jag har startat företag tidigare och vi vann Venture Cup år 2004. Efter några år fick vi sälja företaget för en symbolisk summa och nu är det nedlagt, berättar han.

Det var dock inget som hindrade honom från att starta företag på nytt när det rätta tillfället dök upp.

– Man lär sig oerhört mycket av att starta och driva företag. När det gäller engagemanget i Againity har det inneburit en boost både för min undervisning och min forskning, säger han.

Hämtade kompetens från LiU


Företaget Againity startades av David Frykerås och Joakim Wren för ungefär tre år sedan. David Frykerås hade grundidén, men behövde en kompanjon med lite mera teoretisk kompetens. LiU-professorn Olof Hjelm förde dem samman och en omedelbar vänskap uppstod. Idag består företaget även av två tidigare LiU-studenter, Elin Ledskog, civilingenjör i industriell ekonomi med energiteknisk inriktning samt helt nyligen utexaminerade maskiningenjören Gustav Ganslandt.

– Elin Ledskog utförde sitt kandidatarbete för Againity och Gustav Ganslandt sitt examensarbete, det är perfekt att vi kan anställa duktiga människor som kommer direkt från universitetet, säger han.

Joakim WrenFoto: Peter HolgerssonMen eftersom Againitys produkt är direkt kopplad till Joakim Wrens forskningsområde är det inte han som handleder eller examinerar de studenter som gör exjobb för företaget.

– Det måste jag hålla mig borta ifrån, säger han.

Omvandlar värme till el


Den produkt Againity prisats så många gånger för är en patentsökt turbinlösning som omvandlar värme, exempelvis spillvärme från industrin, till el. De använder sig av ORC-teknik, Organic Rankine Cycle och deras maskin fungerar ungefär som ett ångkraftverk, fast utan vatten. Istället är det en kolväteförening som omväxlande förångas och kondenseras med hjälp av värme. Ångan expanderas sedan i en turbin, som i sin tur driver en elproducerande generator.

– Maskinen är skalbar, uppbyggd av moduler, och kan arbeta i ett stort effektintervall. Den kan byggas i en standardcontainer som levereras direkt på plats där den behövs och det gör den väldigt enkelt att installera, berättar han.

Den minsta maskinen är bara ett par meter stor, den största kräver en hel 40-fots container. Serien av maskiner hanterar värmeeffekter från 200kW upp till 15 MW.

De tänkta kunderna är exempelvis värmeverk, gärna biobränsleeldade. Turbinen gör el av 10 procent av värmen och resten skickas vidare ut i exempelvis fjärrvärmenätet. En annan tillämpning är att göra el av deponigaser eller rötgaser från avloppsreningsverk.

Marknaden finns i Afrika


Här finns också en stor marknad i Afrika och Againity har stort hopp om att få en större order från Kenya, även om alla papper ännu inte är riktigt klara.

– Vår maskin fungerar då i kombination med värmepanna för sopor och rökgasrenare. Vi skickar iväg ett Gärstadverken i miniatyr. De tar hand om och bränner soporna, får el och säljer sedan värmen som blir över till ett närbeläget sjukhus och till ett mejeri.

Elen blir också billig.

– När det handlar om deponigaser har vi en återbetalningstid på ett år och för värmekraftverk ligger den kanske på tre år. Det innebär att det inte längre är billigast att bara köra på. Men det behövs naturligtvis lite engagemang också, säger Joakim Wren.

Strategin är att bygga upp en position på den svenska marknaden, men de stora marknaderna finns trots allt i Afrika, Asien och Sydamerika.

– Även om det är varmt så har de ett stort och ökande elbehov. De är i dag helt beroende av dyr och smutsig fossileldad elproduktion.

Kontakt